Skateboard är inte bara en bräda utan en fysisk aktivitet som har kommit för att stanna. En skateboard innefattar mycket mer än bara åkandet, det har skapats en rik kultur och som närmast kan ses som en livsstil, ett sätt att leva för dess utövare. Skateboardkulturen har egna kläder, symboler och värderingar som skapar uttryck för de individer som utövar och lever i kulturen. Det existerar också många konkreta exempel och likväl tankar och funderingar kring förebilder och idoler inom skateboardkulturen.   Syftet med undersökningen är att studera hur unga skateboardåkare förhåller sig till och definierar förebilder och idoler. För att kunna tolka och analysera de unga skateboardåkarnas utsagor behövs även en förståelse för deras perspektiv. Med andra ord syftar den här uppsatsen också till att beskriva och analysera den omgivande kulturella och sociala kontext i vilken utsagorna hör hemma.   Med hjälp av intervjuer och inspiration från etnografin har jag intervjuat sex stycken unga skateboardåkare om hur de förhåller sig till förebilder och idoler. Det leder vägen till andra frågor som också tas upp, ämnen som identitet, genus, homosexualitet och jämställhet.

Syftet med vår studie är att belysa behandlares upplevelse om vilka ungdomskulturer som framträder på särskilda ungdomshem samt hur behandlarna kan påverka dessa. Den metodologiska utgångspunkten i studien är hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fem behandlingsassistenter har bidragit till det empiriska materialet som ligger till grund för studien. Resultatet analyserades med hjälp av teorin om symbolisk interaktionism. Studien visar att det förekommer både negativa och positiva ungdomskulturer på särskilda ungdomshem. Ungdomarna påverkar alltså varandra både negativt och positivt. Den negativa kulturen yttrar sig genom att ungdomarna tar med sig problematiken in på avdelningarna där de i interaktion med andra ungdomar glorifierar ämnen som droger och kriminalitet vilket gör att de tar intryck och lär sig negativa saker av varandra. Den positiva kulturen yttrar sig genom att ungdomarna finner stöd hos varandra och lär sig saker vilket främjar deras utveckling. Vidare ansåg personalen att de har möjlighet att påverka ungdomskulturerna, främst genom ett gott samarbete inom personalgruppen men även att man involverar ungdomen i behandlingen.

Detta examensarbete har till syfte att undersöka ungdomars identitetsskapande genom musik, hur de förhåller och använder sig av musik. Jag undersöker även musikens funktion som gruppmarkör och klädstilens roll i ungdomars liv. Genom sex kvalitativa intervjuer med elever i årskurs nio, samt en intervju med Behrang Miri (musikpedagog), analyserar jag musikens betydelse för identitetsskapande. Jag har valt att fördjupa mig i ungdomars identitetsskapande för att utöka min förståelse för mina blivande elever. Min huvudfråga är; Skapar ungdomar identitet genom olika musikgenrer? Jag undersöker även hur musik och klädstil hör ihop. I resultatdelen presenterar jag det som kommit att bli tydligt genom intervjuerna; ungdomars musikidentitet. Därefter följer analys och teoretisk tolkning där jag väver samman resultatet från intervjuerna med den teoretiska bakgrunden. Jag avslutar sedan mitt examensarbete med diskussion och slutsats, i vilken jag presenterar att ungdomar inte tycks skapa sin identitet genom musikgenrer – på många sätt genom musik och klädstil, men inte specifikt genrer. Musik verkar vara något högst personligt medan kläder är ett yttre verktyg för att visa andra hur man är som person.