The purpose of this study is to increase knowledge about how counselors at youth centers deal with emotional burdens like to working with sexually exposed young people. Previous studies have shown that working with trauma can lead to secondary traumatization. There is a particular risk of secondary traumatization if you encounter repeated trauma stories. Counselors at youth centers meet young sexually exposed people for treatment talks.Through semi-structured qualitative interviews with six counselors from six different youth centers the study has observed several coping strategies that the counselors use. These strategies can be categorized into two different themes; individual coping strategies and coping strategies that the organization offers. The individual strategies can be categorized into emotion focused coping strategies and problem focused strategies. The study showed that the councelors mostly used emotion focused strategies like acceptance, distancing, avoiding and social support. The study also showes that the councelors used problem focused strategies like self care, having meaningful leisure time, demand-reducing strategies and setting limits. The study also showes that counselors don´t know of any target documents or routines for managing emotional stress at work.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om hur unga transpersoner upplever bemötandet vid hbtq-certifierade och hbtq-diplomerade ungdomsmottagningar. Transpersoner har upplevt att personal brister i sitt bemötande mot dem, särskilt i vården och även i verksamheter som har genomgått en hbtq-certifiering. Tidigare forskning, både nationellt och internationellt, har visat på att transpersoner har upplevt diskriminering och ifrågasättande i kontakt med vården och andra verksamheter inom socialt arbete. Dessutom har personal inte haft kunskap i hbtq-frågor och i vissa fall har transpersonerna själva behövt undervisa dem. Det här bristande bemötandet har lett till att transpersoner har förlorat förtroendet till vården och vågar därför inte söka hjälp. Dessa studier har även visat exempel på transpersoner som upplevt ett bra bemötande av personal som respekterat och accepterat deras könsidentitet. Det här är en kvalitativ studie som genomförts via semistrukturerade intervjuer per telefon med sex personer som identifierar sig som transpersoner, men har olika definitioner av sin könsidentitet. De har varit i kontakt med en hbtq-certifierad eller hbtq-diplomerad ungdomsmottagning nyligen eller flera år innan den här studien genomfördes. Den här studien har gjorts med induktiv metod då en teori har valts ut utifrån datamaterialet. Den teorin som har valts ut är erkännandeteorin, som handlar om att bli erkänd för sin identitet eller att bli moralisk kränkt. Slutsatsen är att unga transpersoner har olika upplevelser av bemötande vid hbtq-certifierade och hbtq-diplomerade ungdomsmottagningar. De flesta har fått ett bra bemötande då personal har visat omtanke, respekt, acceptans och förståelse för transpersoners könsidentitet. Några av dem har även upplevt brister i bemötandet då personal har antagit deras kön, felkönat och ifrågasatt. Viss personal har saknat kunskap i transfrågor men några få av dem har ändå behandlat unga transpersoner med respekt. Det verkar som att unga transpersoner anser att det är viktigast att personal behandlar dem med respekt, det vill säga deras värderingar är viktigare än kunskap. / The aim of this study is to increase knowledge about how young transgender people experience the treatment at youth guidance centers which have a lgbtq-certification. Because in Sweden transgender people have bad experience with the treatment from the staff, especially in health care centers such as the youth guidance center, and even at centers which have a lgbtq-certification. Previous research in, both Sweden and other countries, show that transgender people, in contact with the health care and other social work centers, have experienced discrimination, questioning and lack of knowledge which on these occasions they needed to teach the staff about lgbtq-issues. Because of this kind of bad treatment transgender people have lost trust in health care centers and don’t dare to seek help. These studies have even shown that other transgender people have experienced good treatment when the staff have respected them and accepted their gender identity. This is a qualitative study, based on semi-structured interviews that have been made through the phone with six persons who identify as transgender but have different definitions about their gender identity. They have been in contact with youth guidance centers which have a lgbtq-certification one or several years before this study was done. This study has been made with inductive method where a theory has been chosen from the data. The theory which has been chosen is recognition, which is about when an individual’s identity is being recognized or morally hurt. The conclusion is that young transgender people have different experiences of treatment at the youth guidance centers. Many of them have experienced a good treatment where the staff have shown concern, respect, acceptance and understanding for their gender identity. Some of them have experienced bad treatment where the staff have presumed their gender, misgendering and questioning. Some staff have lack of knowledge in trans-issues but some of them have treated the young transgender people with respect. It seems that the most important thing for transgender people is that the staff treat them with respect, more based upon their values rather than their knowledge.

Abstrakt  Bakgrund: Sexuell ohälsa och våldsutsatthet är vanligt bland ungdomar och kan få allvarliga hälso-och beteendemässiga konsekvenser för unga kvinnor och män. Ungdomsmottagningarnas centrala mål är att främja sexuell och reproduktiv hälsa. Barnmorskors roll innebär bland annat att upptäcka ungdomar med sexuellt riskbeteende och våldsutsatthet. Motiv: Utmaningen i barnmorskors dialog med ungdomar är att få dem att dela med sig av negativa erfarenheter vilket sällan sker spontant. Därav utvecklades bedömningsverktyget SEXIT för att underlätta kommunikationen mellan barnmorskor och ungdomar. Studier i norra Sverige saknas angående barnmorskors upplevelse av bedömningsverktyget SEXIT. Syfte: Syftet med studien var att narrativt undersöka hur barnmorskor på ungdomsmottagning upptäcker och bemöter risk- eller våldsutsatta ungdomar innan, under och efter implementering av bedömningsverktyget SEXIT. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex barnmorskor. Intervjuerna analyserades enligt Riessman’s sätt att bilda en narrativ metaberättelse där intervjuerna kodades och tematiserades. Genusperspektiv användes som inspiration.  Resultat: Analysprocessen resulterade i fem narrativa teman som presenterades i en bestämd tidsordning. Första temat, Förtroendeingivande barnmorskor med ambition att fånga upp våldsutsatthet där frågor om våld tappas bort, handlade om hur de fångade upp våld och risktagande innan SEXIT. Tema två, SEXIT en ögonöppnare i teorin men svårare att implementera i praktiken, avser hur barnmorskorna upplevde kursen, resterande tre teman, SEXIT - innebär både motstånd och möjligheter, Tiden - en grundläggande förutsättning för att upptäcka våldsutsatthet och risktagande bland ungdomar, att rutinmässigt utfråga unga kan avslöja sexuell ohälsa, innehöll narrativ som handlade om motstånd, möjligheter, utmaningar som kunde bidra till att upptäcka ungdomar med sexuell ohälsa. Konklusion: Innan SEXIT intog barnmorskorna delvis en undvikande roll gällande riskbeteenden och erfarenhet av våld. Efter SEXIT intog barnmorskorna en mer aktiv roll med direkta frågor baserat på det ifyllda SEXIT-underlaget. SEXIT kan vara ett användbart verktyg, men narrativen tyder på ett visst motstånd mot användning vid dropp-in. / Abstract  Background: Sexual risk taking and violence are common among adolescents and can have serious health and behavioral consequences for them. The youth clinics' central goal is to promote sexual and reproductive health. The role of midwives includes, among other things, detecting adolescence with sexual risk behavior and exposure to violence. Motive: The challenge in midwives' dialogue with adolescence to make them share negative experiences, which rarely happens spontaneously. From this, the SEXIT assessment tool was developed to facilitate communication between midwives and adolescents. Studies in northern Sweden are lacking regarding experience of the assessment tool SEXIT. Aim: The aim was to narratively investigate how midwives at youth clinics discover and meet with at-risk or violent adolescence before, during and after implementation of the SEXIT assessment tool.   Methods: A qualitative interview study was conducted with six midwives. The interviews were analysed according to Riessman's method of forming a narrative meta-narrative where the interviews were coded and thematized. Gender perspective was used as inspiration. Result: The analysis identified five narrative themes presented chronologically. The first theme, "Confidence-inspiring Midwives," focused on midwives detecting violence issues before SEXIT. Theme two, "SEXIT: Theory verses Practice," explored the challenges of implementing SEXIT in real-life situations. The remaining three themes, "SEXIT: Resisting and Embracing," "Time: Essential for Detecting Violence among Adolescence," and "Routine Questioning Reveals Sexual Health Issues in Adolescence," discussed narratives on resistance, opportunities, and challenges in uncovering sexual health concerns in adolescents. Conclusion: Before SEXIT, the midwives partly assumed an avoidant role regarding risk behaviours and experience of violence. After SEXIT, the midwives took a more active role with direct questions based on the SEXIT assessment tool. It can be a useful tool, but the narrative signifies resistance to use SEXIT during drop-in.

Bakgrund: Tonårsperioden är en avgörande tid för unga. Ungdomars utsatthet för våld utgör en väsentlig folkhälsofråga globalt och nationellt. Vid mötet med ungdomar kan barnmorskor på ungdomsmottagningar ta upp ämnen som relationer, livsstil och sexuellt beteende. Västra Götalandsregionen har utvecklat SEXIT, en metod som kan bidra till att identifiera ungdomars sexuella risker och våldsutsatthet.   Motiv: Ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter behöver förbättras. Genom att kartlägga ungdomars självrapporterade sexuella beteende och erfarenheter av våldsutsatthet kan en bättre uppfattning om vilka risker som de utsätter sig eller andra för nås.    Syfte: Att via SEXIT kartlägga ungdomars sexuella beteende och deras utsatthet för våld samt att utforska eventuella skillnader mellan ålder och kön.   Metod: Stickprovsundersökning med 284 ungdomar vid en ungdomsmottagning i Norrland under 2022, som besvarat SEXIT enkäten som innehöll bakgrundsfrågor, våldsutsatthet och sexuella riskbeteenden. 96 sorterades bort, 188 deskriptiva statistiska analyser utfördes i statistikprogrammet Jamovi 2.4.8.0., med uppdelning i ungdomar och unga vuxna samt jämförelser mellan våldsutsatthet, sexuellt risktagande, ålder och kön.   Resultat: En hög andel ungdomar och unga vuxna rapporterade utsatthet för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Fler kvinnor uppger att de blev pressade till sex (kvinnor 22%, män 3%). Mer än en tredjedel (34%) av kvinnor rapporterade utsatthet för psykiskt våld och motsvarande siffra för män är 38%. Unga vuxna män angav att de oftare har blivit utsatt för fysiskt våld jämfört med unga vuxna kvinnor (p=0.018). Mer än hälften av kvinnor (60%), rapporterade att de hade utsatts för oönskade handlingar mot sin vilja. 15% använde sex som en strategi för att hantera känslomässiga svårigheter eller en form av självskada.  Konklusion: En betydande andel ungdomar rapporterade att de utsatts för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld, och de tar stora sexuella risker. Tillgängliga ungdomsmottagningar är väsentligt för deras hälsa. / Background: Adolescence is a crucial period for youth. Youth exposure to violence is a public health issue globally and nationally. Midwives at youth clinics adress topics such as relationships, lifestyle and sexual behaviour. Västra Götaland Region has developed SEXIT, method to identify youth’s sexual risks and experiences of violence.  Motive: Adolescents' sexual and reproductive health needs to be improved and their rights strengthened. By mapping young people's sexual behavior and experiences of violence, we can see what risks they expose themselves to or expose others to.  Aim: to map adolescens´ sexual behavior and their exposure to violence through SEXIT and to explore potential differenses between age and gender.  Method: Survey with 284 youths at a youth clinic in Norrland during 2022, responding to the SEXIT questionnaire containing background questions,exposure to violence, and sexual risk behaviors. 96 were excluded, and 188 analyses were conducted using the statsistical software Jamovi 2.4.8.0, categorized by youths and young adults, including comparisions between exposure to violence, sexual risk-taking, age and gender.   Results: A high proportion of adolescents and young adults reported exposure to physical, psychological and sexual violence. More women state that they are pressured into sex (women 22%, men 3%). Over a third(34%) of women report exposure to psychological violence, corresponting to men who report 38%. Young adult men indicated that they have often been exposed to physical violence compared to young adult women (p=0.018)  More than half of women reported experiencing unwanted actions against their will. 15% used sex as a strategy to cope with emotional difficulties or as a form of self-harm.   Conclusion: A significant proportion of youths report exposure to psychological, physical and sexual violence, and they take substantial sexual risks. Accessible youth clinics are crucial for their health.