Syftet med denna uppsats är att undersöka om och hur väl texterna på ungdomsmottagningarnas gemensamma webbplats UMO når fram till gymnasister samt hur texterna värderas av dem. 110 gymnasielever från tre olika teoretiska gymnasieprograms andraårsklasser besvarade en enkät baserad på två av webbplatsens texter. Resultatet av enkäten analyserades med Shannon & Weavers matematiska kommunikationsmodell (1949) och Fiskes (2009) synsätt på lyckad respektive misslyckad kommunikation. Studien visar att eleverna överlag upplever texterna som alltför lättlästa. Det framkommer också att eleverna i regel anser sig för gamla för texternas utformning och innehåll. Vissa tydliga skillnader i textuppfattning och värderingar finns mellan eleverna på de olika gymnasieprogrammen. Sammantaget kan UMO sägas lyckas med att få alla läsare att förstå innehållet men misslyckas med att lägga sig på rätt nivå för just denna åldersgrupp.

The aim of this study has been to establish an understanding for the approach and working methods used by Swedish counsellors employed at youth clinics, with a focus on detecting as well as supporting adolescent girls who have experienced violence in couple relationships. The method used was of qualitative form and involved interviews with six counsellors working at different youth clinics across Sweden. The material was analyzed with a qualitative analysis as method and with help of empowerment as a theoretical concept. Results have shown that routine questions to adolescents are crucial part in the working method in regards of detecting violence. Furthermore, have the results shown that violence is not a primary cause for help seeking among adolescent girls, thereby creating a challenge for the counsellors to discover. The most common cause reported have been psychosomatic symptoms which can be linked to being exposed to violence. The essay depicts several ways in which adolescent girls who are victims of partner violence can be supported. This includes talking about the current as well as the desired direction the relationship should take. Strengthening the girl’s network of friends and family is another vital point. Lastly, providing information to the client about her bodily and legal rights to help her setting boundaries to unacceptable behavior in a relationship.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att ungdomar är missnöjda med sex och samlevnadsundervisningen som bedrivs i skolan och uppger att de troligtvis skulle agerat annorlunda kring sexuella handlingar om de fått tillräcklig och relevant undervisning i tidig ålder. Syfte: Att undersöka lärares upplevelser av att undervisa i sex och samlevnad för högstadieelever. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att besvara syftet. I studien intervjuades sex högstadielärare från fyra olika grundskolor i Sydvästra Sverige. Resultat: I resultatet uttrycker lärarna att sex och samlevnadsundervisningen är ett viktigt och roligt ämne att undervisa i. De anser det angeläget att inkludera eleverna i undervisningen för att fånga deras upplevda behov. Lärarna upplever att undervisningen leder till ett mer respektfullt bemötande mellan eleverna. Det är en utmaning för lärarna att anpassa undervisningen för att tillgodose elevernas behov. En önskan från lärare är ett bättre och utökat samarbete med ungdomsmottagningarna. Konklusion: För att integrera ungdomar med samhället och främja en positiv sexuell hälsa är det av betydande roll att ungdomen får en individanpassad och grundläggande sex och samlevnadsundervisning de är i behov av. / Background: Previous research shows that adolescents are dissatisfied with sex and cohabitation education conducted at school and state that they would probably have acted differently about sexual acts if they had received adequate and relevant education at an early age. Aim: To examine teachers' experience of teaching sex and cohabitation for high school students. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach was used to answer the purpose. The authors interviewed six grade school teachers from four different schools in Southwest Sweden. Results: The teachers express that sex and cohabitation education is an important and fun subject to teach. They consider it important to include the students in the education in order to capture their perceived needs. The teachers feel that the teaching leads to a more respectful treatment between the students. It is a challenge for teachers to adapt the teaching to meet students' needs. A wish from teachers is a better and expanded collaboration with the youth clinics. Conclusion: In order to integrate young people with society and to promote positive sexual health, it is important that the youth receive an individualized and basic sex and co-education they need.

Sexuell exploatering av unga på sociala medier är ett utbrett och växande problem som allt fler unga utsätts för. Syftet med denna studie var att beskriva hur kuratorer på ungdomsmottagningar upplever sitt arbete med unga som utsatts för sexuell exploatering på sociala medier. Studiens design har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Med hjälp av en tematisk analys analyserades data. Studiens resultat bygger på intervjuer med sju kuratorer som arbetar på sju ungdomsmottagningar i Sverige. Resultatet av studien diskuteras sedan med hjälp av tidigare forskning samt studiens valda metod, evidensbaserad praktik (EBP). Studiens resultat visade att förebyggande arbete inom ämnet är viktigt. Det fanns ingen specifik hjälpinsats för unga som utsatts och det framgick att en kunskapslucka inom ämnet existerade. Studieförfattarna drar slutsatsen att det behövs mer forskning kring det valda ämnet samt att kuratorerna bör arbeta mer evidensbaserat. / Sexual exploitation of young people on social media is a widespread and emerging matter. The aim of this study was to capture counselor´s at youth clinics experiences of working with youths who have been subjected to the discussed subject. A qualitative approach with semi structured interviews was the selected method for the study. The data was later analyzed by using a thematic analysis.The results of the study are based on seven counselors’ views on the subject. The results of the study are then discussed by using previous research and the chosen theory, evidence-based practice (EBP). The study showed that preventive work is important, there is no specific help that counselors could offer and that there is a knowledge gap in the selected subject. The study authors can conclude that there needs to be more research done in the chosen subject and that counselor´s should work more evidence based.

Pornografins påverkan på unga är ett omdiskuterat ämne som väcker starka känslor, ett ämne som ofta är polariserat både i offentlig debatt och inom forskningsfältet. Denna studie utgår från en debattartikel ur Dagens Nyheter i augusti 2023, där skola och ungdomsmottagningar kritiseras för att trivialisera frågor om pornografi och att de undviker att tala kritiskt om ämnet, trots revideringar i läroplanen. Med utgångspunkt i dessa ändringar, där det betonas att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till framställningar i pornografi, är studiens syfte att undersöka om det finns en diskrepans mellan den offentliga debatten om pornografi och hur yrkesverksamma arbetar med, och förhåller sig till ämnet. Empirin består av tio intervjuer med yrkesverksamma inom skola och ungdomsmottagning. Resultatet visar att majoriteten av de yrkesverksamma har ett kritiskt förhållningssätt till pornografi samtidigt som deras främsta fokus är att inte döma och förmedla öppenhet. Unga tar sällan upp ämnet i samtal om inte den yrkesverksamma själv lyfter frågan vilket förmodas bero på skam- och skuldkänslor. Resultatet visar även att de yrkesverksamma har en varierande inställning till hur stort inflytande pornografi har på ungas relationer, där flera av intervjupersonerna gör kopplingar mellan pornografi, våld och sexuella övergrepp medan andra ser hur genusnormer i stort är vad som huvudsakligen påverkar. Flera av de yrkesverksamma önskar att nyansera den offentliga debatten om pornografi då den inte stämmer överens med deras praktiska erfarenheter. Hos majoriteten av de yrkesverksamma har revideringarna i läroplanen ännu inte lett till förändringar i deras arbete individuell eller organisatorisk nivå.

Objectives: Violence victimization is common in youth, and the association between victimization and ill-health is well established. Youth is also the period when alcohol risk drinking is most prevalent. At youth clinics in Västernorrland, Sweden, a randomized controlled intervention was conducted examining health outcomes and risk drinking after implementing routine inquiry about violence victimization and alcohol consumption. Methods: Participants in the intervention group underwent routine inquiry about violence victimization and alcohol consumption. Victimized participants received empowering strategies and were offered further counseling. Risk drinkers received motivational interviewing (MI). All participants answered questionnaires about sociodemography and health at baseline, at 3 months and at 12 months. Of 1,445 eligible young women, 1,051 (73%) participated, with 54% of them completing the 12-month follow-up. Males were excluded from the quantitative analysis owing to the low number of male participants. Fifteen research interviews examining the experience of routine inquiry were conducted. Results: Violence-victimized young women reported more ill health than non-victimized women did. This was especially evident for those who had been multiply victimized. There were no differences in health outcomes between the baseline and the 12-month follow-up for the intervention group and for the control group. Of the victimized women in the intervention group, 14% wanted and received further counseling. There was a significant decrease in risk drinking from baseline to follow-up, but no differences between the MI group and the controls. There was a large intra-individual mobility in the young women’s drinking behavior. In interviews, the participants described how questions about violence had helped them to process prior victimization. For some, this initiated changes such as leaving a destructive relationship or starting therapy. The participants considered risk drinking in terms of consequences and did not find unit-based guidelines useful. Conclusion: Violence victimization, especially multiple victimization, was strongly associated with ill health in young women. Routine inquiry about violence and subsequent follow-up led to a high degree of disclosure but did not improve self-reported health. However, victimized participants described talking about prior victimization as very helpful. Participants viewed risk drinking in terms of consequences rather than in quantity or frequency of alcohol, which may render unit-based drinking guidelines less useful when addressing risk drinking in youth.

Bakgrund: Genomsnittsåldern för exponering av pornografi bedöms vara så låg som 10-års ålder. Ungdomar vänder sig till pornografi i brist på adekvat sex- och samlevnadsundervisning och konsumtion av pornografi kan leda till sexuellt riskbeteende. Barnmorskan har en vital roll i att främja sexuell hälsa såväl i enskilda samtal på ungdomsmottagningen som i skolan. Syfte: Att undersöka barnmorskors erfarenheter av att samtala om pornografi med ungdomar. Metod: I studien genomfördes intervjuer med sex barnmorskor verksamma på olika ungdomsmottagningar i sydvästra Sverige. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen gav upphov till fyra kategorier; Barnmorskan anpassar sitt förhållningssätt, Effekter av ungdomars konsumtion, Pornografi finns överallt och Barnmorskan berikar sex- och samlevnadsundervisningen. Konklusion: Barnmorskor erfar att samtal om pornografi är utmanande. Pornografiskt material bidrar till komplex kring fysiologiska och kroppsliga attribut hos ungdomar och medför att normer förskjuts och aktioner normaliseras, vilket resulterar i att ungdomar utför saker mot sin vilja. Pornografins förmåga att influera och de potentiella risker som konsumtion medför i samband med att ingen barnmorska per automatik diskuterar pornografi med ungdomar bör ses som ett observandum. Samtalet om pornografi kan därmed vara avgörande för att främja och stärka den sexuella hälsan bland ungdomar. / Background: The average age of exposure of pornography is estimated to be as low as 10 years. Adolescents turn to pornography due to a lack of adequate sex and cohabitation education, and consumption of pornography can lead to a sexual risk behaviour. The midwife has a vital role in promoting sexual health in individual conversations at the youth clinic as well as in school. Aim: To explore midwives’ experiences of talking to adolescents about pornography Method: The study were conducted by interviews with midwives working at various youth centers in southwestern Sweden. The data material was analyzed using qualitative content analysis. Result: The analysis gave rise to four categories; The midwife adapts her approach, The effects of adolescents consumption, Pornography is everywhere and The midwife enriches sex and cohabitation education. Conclusion: Midwives find that talking about pornography is challenging. Pornographic material contributes to the complexity of physiological and physical attributes of adolescents and causes norms to be shifted and actions normalized, resulting in adolescents doing things against their will. Pornography’s ability to influence and the potential risks that consumption entails in connection with the fact that no midwife automatically discusses pornography with adolescents should be seen as an admonition. The conversation can therefore be crucial in promoting and strengthening the sexual health of adolescents.

Bakgrund: Enligt WHO har en tredjedel av alla unga kvinnor rapporterat att deras första sexuella möte skett genom tvång. Under 2018 var det 22 500 sexualbrott som anmäldes i Sverige. Sexuellt våld mot unga kvinnor kan få långvariga konsekvenser i form av försämrad fysisk- och mental hälsa. MeToo-rörelsen startade 2017 och beskrivs som ett globalt upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp mot kvinnor. Syfte: Var att beskriva unga kvinnors uppfattningar om sexuellt våld efter MeToo. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamling gjordes via enkäter som delades ut på en ungdomsmottagning. Enkäten bestod av frågor/påståenden om sexuellt våld och MeToo. Data beskrevs med deskriptiv statistik och analyserades med Chi2 test. Resultat: Totalt svarade 103 unga kvinnor. En majoritet av deltagarna ansåg att sexuellt våld var allt ifrån sexuell förnedring till att någon tar på ditt könsorgan mot din vilja. Det sågs ingen signifikant skillnad mellan bakgrundsfaktorer och uppfattning av sexuellt våld. Majoriteten av deltagarna hade hört talas om MeToo, 97.1% (n=99). Endas ett fåtal av deltagarna (2.1%) ansåg att MeToo förändrat deras sätt att se på sexuellt våld. Av deltagarna var det 35.1% (n=34) som ansåg att det blivit lättare att prata om sexuellt våld efter MeToo. Endast 14.6% (n=14) skulle berätta för ungdomsmottagningen om de blivit utsatta för sexuellt våld. Konklusion: Studien ger en ökad förståelse för unga kvinnors sätt att prata om sexuellt våld samt deras uppfattning om sexuellt våld efter MeToo. Genom att uppmärksamma och prata om sexuellt våld kan det bidra till att tabustämpeln på lång sikt försvinner och att den som blivit utsatt inte ska känna skam eller skuld. / Background: According to WHO a third of all young women has reported that their first sexual encounter happened under duress. In 2018 more than 22 500 sexual offences were registered in Sweden. Sexual violence towards young women may have long-lasting effects such as impaired physical- and mental health. The MeToo movement saw the light of day in 2017 and has been described as a global uprising against sexual harassment and assault on women. Aim: The purpose of this paper was to describe young women’s views on sexual violence after the emergence of the MeToo movement. Method: In this paper a cross-sectional study with a quantitative approach. Data collection was made through questionnaires which was handed out at a youth guidance centre. The questionnaire consisted of questions/assumptions regarding sexual violence and the MeToo movement. The data was then described with descriptive statistics and analysed through a Chi2 test. Result: 103 women in total answered the questionnaire. Everything, from sexual humiliation to someone touching your genitals against you will, was considered an act of sexual violence by a majority of the participants. There were no significant differences when regarding factors, such as, age, lifestyle factors and conception of sexual violence. A majority of the participants had heard about the MeToo movement, 97.1% (n=99). However, only a few of the participants (2.1%) answered that the MeToo movement had changed their views on sexual violence. 35.1% (n=34) of the participating women answered that it has become easier to talk about sexual violence after the emergence of the MeToo movement. Only 14.6% (n=14) of the participants would report an act of sexual violence to the youth guidance centre. Conclusion: This study provides us with a greater understanding on how young women talk about and view sexual violence in the wake of the MeToo movement. In order to break the taboo regarding sexual violence through speaking about it and bringing it to light we might also be able to eliminate the feelings of shame that many victims feel.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kuratorer inom skola och ungdomsmot- tagning arbetar med ungdomar och deras psykiska hälsa samt att utveckla förståelse för vad kuratorerna, utifrån deras möten med ungdomar, tror är orsakerna till psykisk ohälsa bland unga idag. Studien har en kvalitativ forskningsansats, ett induktivt förhållningssätt samt se- mistrukturerade intervjuer som metod. Urvalet bestod av fem intervjupersoner där två av dessa arbetade som kuratorer inom skolor årskurs 7-9 och resterande tre arbetade som kura- torer inom ungdomsmottagningen. Resultatet i studien visar att den psykiska ohälsan bland de ungdomar respondenterna stöter på beror på en kompott av flera faktorer, att relations- skapandet en viktig del i kuratorernas arbete samt att det utåtriktade arbetet är en stor del av det förebyggande arbetet. / The aim of this study was to look into how counselors in schools and youth guidance centers works with young people and their mental health, and also to develop an understanding of what the counselors, based on their encounters with young people, think are the causes of mental illness among young people today. The study uses a qualitative and inductive appro- ach and semi-structured interviews as a method. The sample consisted of five interviewees where two of whom worked as counselors in schools, grades 7-9, and the remaining three worked as counselors at youth guidance centers. The results of the study shows that the men- tal illness among the young people that the respondents encounter is due to a compote of se- veral factors, that the building of a relationship is an important part of the counselors work, and that the outreaching work is a big part of the preventive work.

This thesis explores the stigmas and taboos surrounding youth health centers in Sweden and how this might be hindering young people to visit the youth health centers. It’s exploring how this can be challenged and how the threshold can be lowered by involving the informal support system and bringing the youth health center to the youth arena which allows for a more informal type of support and guidance. The youth health centers in Sweden have been around since 1970 and are a well known and established form of healthcare, yet the majority of the visitors are young women. How come? I’ve been working from the hypothesis that there is a need for more youth to seek help but that they for various reasons don’t manage to make it all the way there. There are many stigmas surrounding topics that the youth health center is dealing with, such as sex, depression, or domestic violence. This is especially true for young people on the edge between childhood and adulthood. Using a human-centered design approach this project has through the involvement of adolescents, midwives and youth workers among others, been exploring challenges and finding opportunities where interaction design can be used to improve the situation for the youth that do not make it to the youth health centers but that want and would benefit from their services. The final design proposal is an ambassadorship, aimed towards adults already part of the informal support system, that will enable youth to feel more empowered to seek help. It is set up to reach the youth in new ways, in an informal manner to bring the solution to the youth and to create a more comfortable space for them to open up within. Part of this is also a service for youth to effortlessly get in contact with the youth health center and to create personal connections to its personnel through link cards and video presentations. These connections are there to prepare the youth and to lower the bar of contact by building trust and humanize the help-seeking process. To make it clear that they are not trying to contact an institution but a person.