Syftet med föreliggande studie var att se hur funktionsnedsättningar gestaltas i populärkultur. Underlaget utgjordes av tv-serier riktade mot ungdomar hämtade från strömningssiten Netflix. Undersökningen var av explorativ karaktär och är att betrakta som en förstudie. Den specialpedagogiska relevansen återfinns i det att ungdomar och vuxna tar med sig stereotypa och diskriminerande bilder av funktionsnedsättningar in i undervisningen, bilder som behöver granskas kritiskt. Teoretiskt och metodologiskt förankrades undersökningen i kultiverings- och diskursteori, och den har en kvantitativ och en kvalitativ del. Resultatet visade att rörelsehinder och intellektuell funktionsnedsättning är de funktionshinder som förekommer mest i materialet. Gestaltandet av samtliga funktionsnedsättningar var i många avseenden stereotypt, men det förekom undantag. I fallet rörelsehindrade fanns både stereotypa och mer nyanserade porträtt. Vidare framkom av studien att vissa stereotyper som varit vanliga förr, inte förekommer längre, men också att det kan finnas behov av nya stereotyper för att hantera det moderna spektrumet av gestaltningar. Resultatet visade också att i diskursen har bilden av funktionsnedsatta gått från ”mindre värda” till ”behövande”, men att behövandet mellan funktionsnedsatta och icke funktionsnedsatta också är ömsesidigt. Utanför diskursen står gestaltningar av grövre former av funktionshinder och komorbiditet. Slutsatsen som drogs var att funktionsnedsattas utanförskap generellt fortsatt konstrueras i media.

A well rounded representation of identities in media has proven essential for the development of peoples identities in general but certainly in the case of young LGBTQ-adults since the media often act as their first source of information and identification. The popular culture found in media today is said to strive for universal appeal and plays an important role for the identities in subordinate groups, as the LGBTQ-community. Earlier studies of the representation of LGBTQ-people in the media has discovered not only a lack of representation but also a miseducated one, revolving around one dimensional stereotypes leading to discrimination, heterosexism, homo- and transphobia. The proven results could be deemed as alarming in general but especially with the undertaking of The Sustainable Development Goal of Reduced Inequalities in mind.With the recognition of the troublesome results of previous investigations of the representation of LGBTQ-identities aswell as the comprehended importance of well rounded LGBTQ-representation, this study aims to conduct a study of the prevailing representation of LGBTQ-characters in one of the most expanded platforms for streaming services online, Netflix. With the assistance of a qualitative content analysis and the perspectives of queer theory and representation theory this study examines four LGBTQ-characters in four seperate series for teenagers on Netflix.The results presented in the completed study show that tendencies according to the earlier critics still remain, but also register potential cases of more modern and well formed LGBTQ-representations. This implies that in a considerable number of instances a representation of the different LGBTQ-identities is defined by restricted stereotypes which leaves them with a restricted character development focused on their LGBTQ-identity. There are also signs of underrepresentation as well as the making invisible of LGBTQ-subgroups and overall upkeep of the heteronorm. In few cases characters can be registered to break free from the former established representations and evolve beyond them, offering a broader complexity and over all more well rounded representation of LGBTQ-identities.