Title: Internal control in unlisted medium-sized manufacturing companies, A qualitative interview study on how medium-sized unlisted manufacturing companies work with internal control.                         Authors: Marc Neemeh Attaalla, Sajjad Ameen and Mojeb Abdul Majed Supervisor/ Tutor: Pia Nylinder, Martin HolgerssonDate: May 2021 Background and Problem discussion: Interna control in companies have become more relevant than ever in the recent decade. In US and Sweden, it is statutory to have an effective internal control in listed companies. The COSO- framework and an effective internal control is also well known among large companies. This created a curiosity to study how the internal control works in medium- sized companies that are not listed.    Purpose:The purpose of the study is to create a deeper understanding of how the unlisted medium-sized manufacturing companies work with internal control. Method:A qualitative interview study is the method that is used to fulfil the purpose of the research. The interviews were held with individuals in leading positions in seven different medium sized companies that were unlisted in the stock market. The interviews were conducted in themes based on COSO-frameworks five components.  Conclusion:All unlisted medium sized companies are working with the internal control. Companies are in large parts using COSO- frameworks five components unknowingly. We have also been able to identify similarities in difficulties regarding the interna control in the medium sized companies that have been studied.

The diploma thesis deals with the issue of legal regulation of air protection against air pollution from unlisted sources. Unlisted sources are a group of stationary sources, that are not listed in Annex 2 of Act No. 201/2012 Coll., On air protection. It is a diverse group of minor sources of air pollution, which are generally subject to softer regulation than the sources listed. On one hand, unlisted sources are less polluting than listed sources, but on the other hand, their number is much higher. In total, they are even the largest polluters in terms of emissions of some substances. Unlisted sources can be divided into combustion and non-combustion sources. With regards to their frequency, the subject of the paper is mainly unlisted combustion sources. A typical example of such unlisted source is a solid fuel boiler designed to heat a building. The first part of the thesis focuses on air protection in general and its subject is also an explanation of how the sources of air pollution are divided. In the second part, the system of instruments of regulation of unlisted sources is described. The thesis aims to outline the possibilities of their practical application and to assess their impact on the state of the air. The third part contains the liability and supervision in field of air protection...

Sedan 2005 är det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra värdepapper noterade på börs inom EU att upprätta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rådet för att få en ökad jämförbarhet gällande redovisningen mellan olika länder samt för att företag ska ha samma tillgång till de globala kapitalmarknaderna. Det är främst på grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att åstadkomma en harmonisering mellan olika länders redovisning. För onoterade bolag som inte behöver använda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillämpa de internationella redovisningsreglerna istället för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillämpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhållanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning. Utifrån Positiv redovisningsteori och Institutionell teori har hypoteser formulerats som sedan testats statistiskt för att jämföra företag som tillämpar de internationella redovisningsreglerna med företag som använder nationella redovisningsregler. På så vis kan samband mellan olika faktorer och frivillig tillämpning av IFRS undersökas. För studiens genomförande har en kvantitativ metod applicerats. Genom en dokumentstudie där årsredovisningar granskats har det varit möjligt att samla in data för företagen som sedan använts för den statistiska analysen. Resultatet av undersökningen visar att faktorerna bonus för VD kopplad till företagets vinst, utländskt ägarskap, utländska intäkter, storlek samt val av revisionsbyrå tillhörande ”the big four” förklarar och har ett samband med frivillig tillämpning av IFRS i svenska onoterade koncernbolag. / Since 2005 it is mandatory for all companies that have shares or other securities listed on a stock exchange within the EU to prepare their consolidated accounts in accordance with IFRS. This decision was taken by the European Parliament and the Council to get a better comparability regarding the accounting in different countries and for companies to have equal access to the global capital markets. It is mainly because of the increased internationalization that a common accounting standard has been created to harmonize different countries’ accounting.  For unlisted companies that do not need to use IFRS, there is the possibility to voluntarily apply the international accounting standards instead of national accounting rules. The purpose of this study is therefore to investigate the factors that explain voluntary application of IFRS in Swedish unlisted companies. The study focuses on the organizational factors regarding conditions in the firms and environmental factors which include the firms’ external environment. Based on Positive accounting theory and Institutional theory hypotheses have been formulated which are then tested statistically to compare companies that apply international accounting standards with companies that use national accounting rules. In this way relationships between various factors and voluntary application of IFRS can be investigated.  For the performance of the study a quantitative method has been applied. By a document study where annual reports have been reviewed, it has been possible to collect data for the companies that then were used for the statistical analysis. The result of the investigation shows that the factors bonus for CEO linked to the company’s profit, foreign ownership, foreign revenues, size and the choice of auditing firm within the ”big four” explain and have a connection with the voluntary application of IFRS in Swedish unlisted group companies.

One of the most conspicuous features of mergers is that they come in waves that are correlated with increases in share prices and price/earnings ratios. We use a natural way to discriminate between pure stock market influences on firm decisions and other influences by examining merger patterns for both listed and unlisted firms. If "real" changes in the economy drive merger waves, as some neoclassical theories of mergers predict, both listed and unlisted firms should experience waves. We find significant differences between listed and unlisted firms as predicted by behavioral theories of merger waves. (author's abstract)

I denna studie har jämförelser gjorts mellan redovisningsregelverket K3 och IFRS för att finna skillnader i regelverken. Syftet med studien var att belysa de skillnader som har störst betydelse vid upprättande av koncernredovisning för onoterade företag som har utländska dotterbolag och ett exempelföretag som befinner sig i denna situation användes. Problemet som studien har utgått ifrån är översättningen av utländska dotterbolags redovisning. Sedan 1 januari 2005 ska IFRS användas av samtliga noterade företag av EU:s medlemsländer vid upprättande av koncernredovisning. Nationella regler ska följas i onoterade företag och i Sverige ska K2 eller K3 väljas. Dock tillåts att frivilligt kliva upp till att koncernredovisa enligt IFRS. IFRS har en högre grad av öppenhet i redovisningen än nationella regelverk har. Detta leder till att en högre kvalitet samt mer jämförbar ekonomisk information presenteras i de finansiella rapporter som upprättas i enlighet med IFRS. Dessa kvaliteter har även lett till att enklare få utländska finansierare. Samtidigt kan IFRS i praktiken kännas svår och därmed onödig att använda för mindre företag. Höga kostnader har även tagits upp som argument emot en frivillig övergång. K3 har även visats utge större möjligheter till resultatmanipulation. Den empiriska undersökningen gjordes genom ett kvalitativt synsätt med induktiv ansats eftersom studiens resultat skulle utformas före teoriavsnittet. Komparativa analyser gjordes av olika principer som valdes ut i regelverken. En skillnad som uppkom i resultatet är begreppsskillnaden av bestämmande inflytande. Denna skillnad påvisar att syftet med IFRS är att gynna investerare medan betydelsen i K3 tyder på högre anpassning till mindre onoterade bolag. Andra viktiga skillnader som påträffades ansluter sig till värderingsalternativ och det visade sig att IFRS oftare än K3 tillåter olika värderingsmetoder. Fler noggranna bedömningar har även fastställts behövas i IFRS. I denna studie har detta lett till tolkningen att IFRS möjliggör en mer rättvisande redovisning än vad K3 gör. Uppställningen av principerna visade sig skilja sig ifrån varandra då K3 tolkats vara enklare att följa. IFRS är mer detaljrik och kan därför verka krångligare. I K3 finns ofta fler valmöjligheter över hur kostnader ska redovisas. Det har tolkats som att de möjliggör resultatmanipulation i högre grad än vad IFRS gör / In this study, comparisons have been made between the accounting regulatory K3 and IFRS in order to find differences in the regulations. The aim of the study was to highlight the differences that are most important in preparing the consolidated financial statements for unlisted companies with foreign subsidiaries and an example company that are in this situation were used. The study was directed against a company that find themselves in this situation and is used as an example in the study. The study is based on the problems with the translation of financial statements of foreign subsidiaries. Since 1 January 2005 IFRS shall be used by all listed companies of the EU member countries on consolidation. National regulations should be followed in unlisted companies and in Sweden K2 or K3 should be selected. However, a voluntary step up to consolidated financial statements under IFRS is permitted. IFRS has a higher degree of transparency of accounting than national regulations have. This leads to a higher quality and more comparable financial information presented in the financial statements that are prepared in accordance with IFRS. These qualities have also led to easier access to foreign financiers. Meanwhile, the IFRS in practice can seem difficult and therefore unnecessary to use for smaller companies.High costs have also been raised as an argument against a voluntary transition. K3 also has been shown to pay greater opportunities for earnings manipulation. The empirical study was conducted through a qualitative inductive approach because the results of the study would be designed before the theory section. Comparative analyzes were made of various principles that were selected in the regulations. One difference that emerged in the results is conceptual difference of control. This difference indicates that the purpose of IFRS is to benefit investors, while the significance of the concept in the K3 indicates higher adaptation to smaller private companies. Other significant differences that were found are related to the valuation option, and it turned out that IFRS often than K3 allows different valuation methods. More careful assessments have also identified required by IFRS. For this study, this has led to the interpretation that IFRS allows for more accurate reporting than K3 does. The statement of principles was found to differ from each other and the K3 interpreted to be easier to follow. IFRS is more detailed, and therefore can seem complicated. In the K3 there are often more options over how costs should be reported. It has been interpreted that this enables earnings manipulation of a greater degree than IFRS do

Syfte: “Studiens syfte är att undersöka vad som förklarar svenska onoterade företags benägenhet att lämna in sin årsredovisning i ett tidigt eller sent skede”.   Metod: I denna kvantitativa studie har sekundärdata samlats in från databasen Retriever. För att uppnå studiens syfte används multivariata regressionsanalyser med lead time och i tid/sen som beroende variabler och lönsamhet, ålder, storlek, revision, skuldsättning, bokslutsmånad samt bransch som oberoende variabler.   Resultat och Slutsats: Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan lead time och lönsamhet. Sambandet mellan lead time och företagets bokslutsmånad var positivt och signifikant. Företagens val att ha revisor visade sig även det ha ett positivt signifikant samband med lead time, vilket innebär att företag med revisor kommer att lämna in sin årsredovisning senare än företag utan revisor. Det finns däremot inget som tyder på att ha en revisor eller inte påverkar huruvida företag lämnar i tid eller inte.   Bidrag: Studien har bidragit till forskningsområdet kring aktualitet dels genom att utföra studien i Sverige och dels genom att studera onoterade företag. Detta har medfört att en variabel som inte tidigare har studerats, företagets val att ha revisor eller inte, har kunnat inkluderas. Studien bidrar även till de senaste årens debatt kring tidsgränsen för hur sent årsredovisningar ska få lämnas in.   Förslag till vidare forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera om årsredovisningars aktualitet förändrades i och med avskaffandet av revisionsplikten. Det hade även varit intressant att utföra en liknande studie med longitudinell design där flera år undersöks för att kunna fastställa orsaksriktningen mellan variablerna. / Aim: “The aim of this study is to examine what explains Swedish unlisted companies’ tendency to file their annual reports in an early or late period”.   Method: In this quantitative study secondary data is obtained from the database Retriever. To achieve the aim of this study multivariate regression analyses are used with lead time and in time/late as the dependent variables and profitability, age, size, audit, leverage, fiscal year-end and sector as independent variables.   Results and Conclusions: The results show a negative relationship between lead time and profitability. The relationship between lead time and company fiscal year-end was positive and significant. If a company have chosen to have an auditor is shown to have a positive significant relationship with lead time, this mean that companies with an auditor will file their annual reports later than companies without an auditor. There is on the other hand no indications that having an auditor or not will affect whether the company file on time or not.   Contributions: This study has contributed to the field of research of timeliness partly by performing the study in Sweden and partly by studying unlisted companies. This resulted in the inclusion of a variable that takes into account if the company has an auditor or not, which has not been studied before. The study also contributes to previous years debate about the time allowed for companies to file their annual reports.   Suggestions for future research: A suggestion for future research is to study if the timeliness of annual reports changed as a result of the abolition of the audit obligation. It would also be interesting to conduct a similar study with a longitudinal design where more than one year is reviewed so that the causal direction of the variables can be determined.

Titel: Frivillig redovisning i svenska onoterade företag. Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi. Författare: Felicia Pärlefalk och Johan Wängermark. Handledare: Fredrik Hartwig. Datum: Juni 2020. Den frivilliga redovisningen har fått en ökad uppmärksamhet och forskning avseende faktorer som kan förklara företags frivilliga redovisning har genomförts i betydande omfattning. Merparten av tidigare forskning är baserad på noterade företag, studier baserade på onoterade företag har genomförts i en mer begränsad omfattning. Syftet med denna studie är av den anledningen att undersöka vilka faktorer som kan förklara den frivilliga redovisningen i svenska onoterade företag. Studien har en kvantitativ metod som utgår från en deduktiv ansats. Data har samlats in från årsredovisningar, som sedan analyserats mot företagsekonomiska teorier och tidigare forskning. Företags frivilliga redovisning utgör studiens beroende variabel och de oberoende variablerna är företags storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och bransch. Studiens resultat visar att storlek är den faktor som har störst påverkan på den frivilliga redovisningen vilket förhåller sig till tidigare forskning på noterade företag. Resultatet visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan den frivilliga redovisningen och ett företags storlek. Det finns även ett signifikant samband mellan den frivilliga redovisningen och ett företags skuldsättningsgrad, i motsats till studiens förväntningar visar dock resultatet att det sambandet är negativt. Studiens resultat visar slutligen att ett företags branschtillhörighet påverkar den frivilliga redovisningen, det finns skillnader i den frivilliga redovisningen som presenteras i årsredovisningen för olika branscher. Tidigare forskning som behandlar den frivillig redovisningen är som tidigare nämnts huvudsakligen baserad på noterade företag. Denna studie bidrar därav med ett nytt perspektiv inom området då den är utförd på onoterade företag för att undersöka förklarande faktorer. / Titel: Voluntary disclosure in swedish unlisted companies. Level: Bachelor thesis in Business administration. Authors: Felicia Pärlefalk och Johan Wängermark. Supervisor: Fredrik Hartwig. Date: June 2020. The voluntary disclosure has received increased attention and research on factors that can explain corporate voluntary disclosure has been carried out to a considerable extent. Most of the previous research is based on market-listed companies, studies based on unlisted companies have been conducted to a more limited extent. The aim of this study is for that reason to examine which factors can explain the voluntary disclosure in swedish unlisted companies. This study has a quantitative method based on a deductive approach. Data has been collected from annual reports, which are then analyst against business economic theories and previous research. Corporate voluntary disclosure is the study ́s dependent variable and the independent variables are firm size, profitability, debt ratio and industry. The study's results show that firm size is the factor that has the largest impact on the voluntary disclosure related to previous research on listed companies. The results show that there is a positive significant relationship between the voluntary disclosure and the size of a company. There is also a significant relationship between the voluntary disclosure and debt ratio, contrary to the study ́s expectations, the results show that there is a negative relationship. The study’s results also show that industry affiliation have an impact on the voluntary disclosure, there is differences in the voluntary disclosure that is presented for various industries. Previous research on voluntary disclosure is, as previously mentioned, mainly based on listed companies. This study can therefore contribute with a new perspective where it is based on unlisted companies to examine explanatory factors.

Business activity and financial reporting affect many different stakeholders but also society as a whole. Securing financial information is essential for a functioning economic landscape. In the EU, most countries require listed companies to report according to IFRS. Unlisted companies' financial reporting is not as tightly regulated. Previous research that studies unlisted companies has focused primarily on macroeconomic factors affecting countries and companies that voluntarily apply IFRS. The purpose of this study is to investigate which factors influence larger unlisted Swedish companies in considering voluntarily use IFRS instead of the K3 regulations.   The study uses a quantitative research strategy and tests hypotheses that are formulated regarding the factors "size", "industry" and "business area". The influence of these factors has been highlighted by previous research as relevant for unlisted companies to explain the choice of accounting rules are used by these companies. A desk survey was conducted in which the companies' annual reports were reviewed to obtain the necessary information. Subsequently, the sample was divided into two groups, (15) K3 companies and (15) IFRS companies. These companies were selected from a total of 875 companies that were reviewed.   The results of this study show that there is a certain statistical correlation between the factors "size" and "area of ​​operation" and the accounting rules used by the companies. The size of the company and the nature of its market (national or international) do seem to affect which accounting rules they use. However, we were unable to demonstrate any connection between industry and the accounting rules used by the companies / Företagsverksamhet och finansiell rapportering är något som påverkar många olika parter men även samhället i stort. Säkerställandet av finansiell information är nödvändigt för att ha ett fungerande ekonomiskt landskap. I EU kräver de flesta länder att börsnoterade företag ska redovisa enligt IFRS. Onoterade företags finansiella rapportering är inte lika hårt reglerad som den för noterade företag. Tidigare forskning om onoterade företag har studerat framförallt vilka makroekonomiska faktorer som påverkar länder och företag att frivilligt applicera IFRS. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar större onoterade svenska företag att frivilligt använda IFRS istället för K3-regelverket.   Studien tillämpar en kvantitativ forskningsstrategi och testar hypoteser som är formulerade kring faktorerna “storlek”, “bransch” och “verksamhetsområde”. Dessa faktorers påverkan har av tidigare forskning belysts som relevant för att förklara onoterade företags val redovisningsregelverk. En skrivbordsundersökning genomfördes där företagens årsredovisningar granskades för att få fram den nödvändiga informationen. Därefter delades urvalet in i två grupper, (15) K3 företag och (15) IFRS företag. Urvalet består av 30 företag och totalt granskades 875 företag för att få fram detta urval.   Resultaten av denna studie påvisar att det finns statistiskt säkerställda samband mellan faktorerna ”storlek” och ”verksamhetsområde” och vilket redovisningsregelverk som företagen använder. Det innebär att storleken på företagen och om de är verksamma internationellt, påverkar vilket redovisningsregelverk som de använder. Däremot kunde vi inte påvisa något samband mellan faktorn ”bransch” och vilket redovisningsregelverk som företagen använder.

Denna studie syftar till att undersöka om det finns några branschspecifika skillnader i valet av redovisningsmetod hos svenska onoterade företag i fyra olika branscher. De fyra branscherna är bank-, finans- och försäkringsverksamhet, bygg-, design- och inredningsverksamhet, fastighetsverksamhet samt partihandel. Studien har utifrån bland annat institutionell teori, positiv teori och tidigare forskning format två hypoteser; H1: Majoriteten av företagen i urvalet kommer att tillämpa IFRS, och H2: Företag inom samma bransch kommer välja samma redovisningspraxis. Undersökningen genomförs inledningsvis med en kvantitativ metod genom att analysera företagens årsredovisningar från år 2020 för att se om de tillämpar IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Därefter tillämpas en kvalitativ metod som ett komplement till resultatet från den kvantitativa datainsamlingen. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 15 respondenter från urvalet i de fyra olika branscherna. Resultatet visar att majoriteten av företagen tillämpar K3 och endast ett fåtal företag tillämpar IFRS. Det kvalitativa resultatet visar att majoriteten av respondenterna väljer att tillämpa K3 då den är lättare än IFRS samt att företagen inte har några planer på en börsnotering eller internationalisering. Därmed finns det inga starka incitament att frivilligt tillämpa IFRS före K3. Resultaten kan kopplas till institutionell teori såsom tvingande isomorfism då flera respondenter upplever ett tvång från moderbolag och banker att de egentligen bör tillämpa IFRS. Man kan även koppla resultaten till mimetisk isomorfism då vissa företag ser till vad andra företag i samma bransch tillämpar för redovisningsmetoder. Det går däremot inte att göra någon koppling till normativ isomorfism, positiv redovisningsteori eller tidigare forskning för denna studies urval. / This study aims to investigate whether there are any industry-specific differences in the choice of accounting method among Swedish unlisted companies in four different industries. The four industries are “banking, finance and insurance”, “construction, design and interior design”, “real estate” and “wholesale”. Based on institutional theory, positive theory and previous research, the study has formed two hypotheses; H1: Most of the companies in the sample will apply IFRS, and H2: Companies in the same industry will choose the same accounting practices. The survey is initially carried out using a quantitative method by analyzing the companies' annual reports from 2020 to see if they apply IFRS or K3 in their consolidated accounts. Then a qualitative method is applied as a complement to the result from the quantitative data collection. Semi-structured interviews were conducted with 15 respondents from the sample in the four different industries. The results show that most companies apply K3 and only a few companies apply IFRS. The qualitative result shows that most of the respondents choose to apply K3 as it is lighter than IFRS and that the companies have no plans for a stock exchange listing or internationalization. Thus, there are no strong incentives to voluntarily apply IFRS before K3. The results can be linked to institutional theory such as compelling isomorphism as several respondents experience a compulsion from parent companies and banks that they should apply IFRS. One can also link the results to mimetic isomorphism as some companies look at what other companies in the same industry apply for accounting methods. However, it is not possible to make any connection to normative isomorphism, positive accounting theory or previous research for the selection of this study.

Den svenska fastighetsmarknaden har tagit fart de senaste åren. Den gynnsamma marknaden har lockat allt fler nya aktörer till fastighetsbranschen. Detta ger upphov till nya finansieringsalternativ så som crowdfunding. Idag är det främst privatpersoner som investerar i fastighetsprojekt med crowdfunding-modeller. I den här uppsatsen undersöks varför investeringsviljan i crowdfunding är låg hos institutionella investerare. Information har hämtats från sex stycket interjuver med representanter från olika institutioner. Inställningen till det nya finansieringsalternativet crowdfunding har visat sig vara positivt men det är många faktorer som hindrar institutionerna från att investera. Framförallt är det den bristande likviditeten i investeringen, förtroende hos projektutvecklarna & crowdfunding-plattformen samt den projektvolymerna som begränsar viljan att investera i crowdfunding-projekt. Crowdfunding inom fastigheter i Sverige är fortfarande något som är väldigt nytt och behöver därför fortsätta att växa för att skapa ett vidare intresse hos institutionella investerare. / The Swedish real estate market has taken off in recent years. The growing market has attracted an increasing number of new actors to the real estate industry. This promotes new alternatives to traditional financing, such as crowdfunding. Currently crowdfunding models is used to invest mostly by private individuals invest in crowdfunding models. This paper examines the incentives of institutional investors to invest in crowdfunding.  Information have been gathered from six interviews with representatives from different institutions. While the attitude towards the new funding option crowdfunding has proved to be positive, there are many factors that prevent the institutions from investing. Above all, it is the lack of liquidity in the investment, trust of the project developers & crowdfunding platform, as well as the project volumes that limit the incentive/will to invest in crowdfunding projects. Crowdfunding within real estate in Sweden is still very new and therefore needs to continue to grow to create a wider interest in institutional investors.