I många klasser finns det elever som av en eller annan anledning inte tar lika mycket utrymme i det offentliga rummet (klassrummet). Vi har valt att intervjua verksamma lärare och gjort litteraturstudier i ämnet. Enligt de elva lärare som ingår i denna studie är dessa elever ofta flickor. Syftet är därför att ta reda på hur några lärare resonerar och arbetar med dessa elever. Våra frågor är vad flickornas tystnad kan bero på enligt lärarna och litteraturen. Lärarna tror att de vanligaste orsakerna till flickornas tystnad är att de är blyga, att de har dåligt självförtroende, deras personlighet eller hur de blivit uppfostrade. Vi finner att lärarnas svar överensstämmer med den litteratur som vi har läst. Litteratur och intervjuade lärare säger även att skillnader i genus spelar en viktig roll. Lärarens agerande i klassrummet spelar en väsentlig roll för hur den talängsliga flickan kommer att utveckla sin tystnad, om hon kommer att fortsätta vara tyst eller om hon kommer att prata mer. De lärare som vi har intervjuat i denna studie säger sig ha olika strategier, som ständigt finns i deras tankar, för hur de kan stötta flickorna till att våga ta mer plats. Vi analyserar även lärarnas svar.

The purpose of this essay is to illustrate how the position of power / exercise of power are perceived in today's schools from the teacher's perspective. I have examined how students' freedom and democracy education interpreted in real life, and how this affects both teacher and student learning approaches. I would also highlight the need to set standards for children's psychological development related to the consequences will be. I have chosen to perform a qualitative research through individual interviews with five participating teachers from different experiences in different type of school. I have used the hermeneutic method of analysis to analyze the material. My sense was to focus on primary education in recent years. There are many literature and research that topic like this which uses the concept of power. That has been the source of power theory as Michel Foucault. The actual study is based on three different perspectives: the exercise of power, the democratic and educate the psychological / educational need for boundaries. The material for the individual interviews, I have written some of them in text form in empirical data. Results show that teachers need more space to exercise their formal powers, more remedies and consequences and the courage to set boundaries for students. Freedom and democracy must be adapted to pupils' maturity and age.

Vi studerar människans kärlek till djur i allmänhet och till hundar i synnerhet. En kärlek som tar sig många uttryck men som är kopplad till ett förmänskligande av hunden. Människan avlar och uppfostrar för att få den typ av hund hon vill ha. Det handlar om att ta kontroll över naturen och omforma den för att passa in i människans moderna samhälle. Djurens betydelse för människan är förändrat, från att ha varit objekt är djuren idag subjekt. Utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv är den rådande diskursen kring djur under förändring.

Kriminalitet är ett samhällsproblem och ett återkommande tema i den allmänna debatten. Invandrares kriminalitet i synnerhet utgör ett problem som är politiskt känsligt, men där forskningen är särskilt viktig, då stereotypa förutfattade meningar sedan länge florerat kring denna. Syftet med studien var att följa och fördjupa det spår som tar sin början i barndomen, genom uppväxten, etnicitetens betydelse och självuppfattningen, för att därigenom söka generella bakomliggande förklaringar varför dels svenskar och dels män med invandrarbakgrund döms till fängelse. Undersökningsdeltagarna var 82 stycken långtidsdömda fängelseintagna män. Den kvantitativa studien baserades på en enkät som mätte variablerna; deras minnen av sin uppfostran, deras etniska identitet och självkänsla. Resultatet påvisade inga nämnvärda skillnader avseende de tre variablerna och etnisk status. Det tycks istället som om etnicitet och invandrarskap är sekundärt såsom betingelse jämfört med andra parametrar. En högre social klass och en längre verkställighet visade sig däremot korrelera med en bättre självkänsla.

Syftet med denna uppsats är att utforska hur resocialiserings- och uppfostrans-ideal av sinnesslöa fungerade vid Västmanlands sinnesslöanstalt å Sofielund. Studien är en fallstudie med individfokus, som följer 18 intagna skolhemsele-ver vid sinnesslöanstalten i Sofielund. Det material som har använts är bland annat intagningslistor, journaler och personliga akter för de 18 undersöknings-personerna, som finns tillgängliga hos Landstingsarkivet Västmanland. Av denna undersökning framkommer bland annat att de 18 undersökningsperso-nerna kom från relativt normala familjer och hemförhållanden, som i de flesta fallen tillhörde arbetarklassen. Samtliga undersökningspersoner ansågs vara bildbara vid intagningen till Sofielund och den största delen av dem ansågs före intagningen lida av lättare sinnesslöhet (idioti). Dessutom ansågs inte någon av dem vara farlig för sin omgivning. Skolpersonalens beskrivningar stödjer inte heller uppfattningen om att de skulle ha ansetts vara farliga. Om de 18 undersökningspersonerna framkommer att de i vissa fall inte ansågs vara bildbara av skolledningen, tidigare utlåtanden till trots. Följaktligen visar resultatet på att en stor del av undersökningspersonerna blev hemskickade efter utskrivning från skolhemmet, möjligen för att de ansågs vara bildbara och därmed inte var lämpliga i skolhemmet. Denna studies resultat pekar också på att uppföljningen av undersökningspersonerna var relativt systema-tisk. En sammanfattande slutsats i denna studie är också att det inte var ovanligt att undersökningspersonerna skickades hem, trots att de flesta gjorde ganska små framsteg i skolan.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

The aim of this study was to study the portrayal of children’s agency in parenting literature in the first half of the 20th century. Questions this study asked was how the importance of agency was portrayed as well as how the authors portrayed education as it relates to the Swedish school system’s mission of nurturing. The study did this by analysing four authors: Ellen Key, Alva Myrdal, Urban Hjärne, and Benjamin Spock according to the theories of Qvortrup as well as the definition of agency. Findings indicated that all the authors encouraged an agency to some extent. Furthermore, all except one author agreed upon the importance of schooling and the nurturing mission of schools were important. Key differed in this as she believed homeschooling was superior to public schooling since it could harm children’s agency. The authors passionately indicate that the subject about raising children must have been important during their time since they all have a strong opinion on the subject matter. Finally, this implies that they thought that there wasn’t sufficient information or discussion about childrearing.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.