<p>Upphovsrätt är den rätt som författare, kompositörer, konstnärer och andra upphovsmän har till sina verk. Bestämmelserna om detta finns i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Upphovsrätt avser att ge rättsligt skydd för resultat av andligt skapande i vilken form det än föreligger samt en rätt till ersättning för skapade verk. Upphovsrätten har emellertid tvingats genomgå omfattande förändringar på grund av den tekniska utvecklingen som sker på området. Den digitala teknologin möjliggör idag att det snabbt, billigt och enkelt går att framställa nästan exakta kopior av skyddade verk i alla former och att överföra dem till ett stort antal mottagare med hjälp av internationella nätverk som Internet. Detta kan exempelvis ske genom s.k. P2P nätverk, d.v.s. fildelningssprogram. Dessa program gör det väldigt enkelt att dela med sig av upphovsrättsligt skyddat material, utan upphovsmannens tillåtelse. Denna utveckling har medfört att upphovsrättshavarna söker skydda och stärka sina rättigheter genom att dels få igenom lagändringar och dels genom olika intresseorganisationer som värnar och arbetar för deras intressen. Detta har i sin tur lett till att andra viktiga intressen har fått ge vika för upphovsrättsinnehavarnas, såsom tillgång till information och integritetsskydd.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka varför studenter väljer att fuska och vilka skäl de anger till detta handlande. Jag har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka skäl eller förklaringar till fusk anger studenterna som fuskar? Vad kan påverka studenten att välja fusk? Skapar dagens individualiserade samhälle en studiesituation där fusk blir ett medel för karriär? Undersökningen har genomförts med hjälp av en mångmetodologisk ansats där två former av textanalys (innehållsanalys och argumentationsanalys) används. 82 protokoll från landets disciplinnämnder behandlade år 2006 har studerats. 17 av Sveriges högskolor och universitet finns representerade bland dessa. Resultatet visade att större delen undersökta studenter förklarar fusk med att de känt sig stressade eller hade ont om tid, att de begick ett misstag eller slarvade och att det var oklart hur de skulle gå tillväga vid källhänvisning. Analysen har genomförts med hjälp av teoretikerna Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Anthony Giddens, och Max Weber. Slutsatserna beskriver att vårt samhällsklimat med individualisering och rationalitet formar individer som är beredda att fuska för att nå sitt mål.</p>

Databaser är något som i dagens företagarsamhälle har kommit att bli väldigt viktigt då det läggs ner stora resurser i form av både tid och pengar på att arbeta fram en databas som blir en företagsprodukt. Därav krävs att dessa databaser kan skyddas på ett för databasproducenten tillfredställande sätt, samtidigt som samhällets intresse av att får ta del av dessa verk skall tillgodoses. För att harmonisera lagstiftningen i Europa antogs det så kallade databasdirektivet 1996 enligt vilket en databas kan skyddas på olika sätt. Med hjälp av ett fiktivt fall analyseras de olika skyddens objekt och innehåll. / Databases has become very important assets for today’s companies and a lot of time and money is spent on producing databases. Therefore a producer of a databases needs an appropriate protection, at the same time as the society’s right to take part of these works must be satisfied. To harmonize the legislation in Europe the so called database directive was adopted in 1996, according to which databases can be protected in different ways. By means of a fictitious case the object and scope of the different protections are analysed.

Upphovsrätt är den rätt som författare, kompositörer, konstnärer och andra upphovsmän har till sina verk. Bestämmelserna om detta finns i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Upphovsrätt avser att ge rättsligt skydd för resultat av andligt skapande i vilken form det än föreligger samt en rätt till ersättning för skapade verk. Upphovsrätten har emellertid tvingats genomgå omfattande förändringar på grund av den tekniska utvecklingen som sker på området. Den digitala teknologin möjliggör idag att det snabbt, billigt och enkelt går att framställa nästan exakta kopior av skyddade verk i alla former och att överföra dem till ett stort antal mottagare med hjälp av internationella nätverk som Internet. Detta kan exempelvis ske genom s.k. P2P nätverk, d.v.s. fildelningssprogram. Dessa program gör det väldigt enkelt att dela med sig av upphovsrättsligt skyddat material, utan upphovsmannens tillåtelse. Denna utveckling har medfört att upphovsrättshavarna söker skydda och stärka sina rättigheter genom att dels få igenom lagändringar och dels genom olika intresseorganisationer som värnar och arbetar för deras intressen. Detta har i sin tur lett till att andra viktiga intressen har fått ge vika för upphovsrättsinnehavarnas, såsom tillgång till information och integritetsskydd.

No description available.

För att stävja spridningen av upphovsrättsskyddat materiel via internet har det i Sverige, med bakgrund i en mängd EU-direktiv, införts en rad olika sanktionsmöjligheter. En rättighetsinnehavare kan bl.a. vända sig till domstol och yrka på att en intrångsgörare ska beläggas med ett förbud vid vite mot att fortsätta med intrånget. Ett sådant föreläggande kan även meddelas en mellanhand, i form av exempelvis en internetleverantör, som i objektiv mening anses medverka till upphovsrättsintrång. I praxis har förbudet kommit att innebära att internetleverantörer ålagts att sluta tillhandahålla internetuppkoppling till internettjänster, vilka möjliggjort spridning av upphovsrättsskyddat material. Rättsläget är dock oklart hur långt möjligheten till ingripande för att säkerställa immateriella rättigheter sträcker sig och om den svenska lagstiftningen även medger att en internetleverantör kan åläggas att blockera sina abonnenters tillgång till en hemsida med olovligen upplagt upphovsrättsskyddat material. En sådan åtgärd tangerar gränserna till det grundlagsskyddade förbudet mot censur. I framställningen har utretts hur problematiken kring upphovsrätten i Sverige förhåller sig till skyddet mot censur, med beaktande av bakomliggande EU-rätt. I framställningen har även en utgångspunkt varit att redogöra för vilka affärsmässiga effekter en sådan reglering skulle få för en internetleverantör. I uppsatsen konstaterade vi att det i nuvarande svensk rätt inte finns någon direkt möjlighet till att ålägga en internetleverantör att blockera tillgången till en hemsida med olovligen upplagt upphovsrättsskyddat material för en abonnent. Genom undersökning har vi dock funnit att de bakomliggande EU-direktiven ger långtgående möjligheter till att införa sanktioner mot en mellanhand som medverkar till upphovsrättsintrång. I uppsatsen fann vi även att grundlagarna till skydd mot censur, TF och YGL inte blev tillämpliga i fråga om vanliga internethemsidor. Istället blev den allmänna regleringen i RF, som tillförsäkrar envar rätt till informations- och yttrandefrihet, tillämplig. Skyddet enligt RF är dock inte absolut varför vi först fann att det skulle vara möjligt att införa en ny reglering som skulle innebär att en internetleverantör, för att inte själv göra sig skyldig till medverkan till upphovsrättsintrång, hade varit tvungen att blockera tillgången till en hemsida innehållande olovligen upplagt upphovsrättsskyddat material. Trots möjligheten till införandet av en sådan lag visade nyligen avgjord EU-praxis att en sådan åtgärd skulle anses som alltför långtgående och inskränka inte bara yttrande- och informationsfriheten, utan även rätten till den personliga integriteten samt rätten till näringsfrihet för en internetleverantör. Mot den bakgrunden fann vi att EU-rätten således utgjorde hinder mot att införa en sådan lag. I undersökningen fann vi dessutom att en sådan reglering skulle få långtgående negativa affärsmässiga effekter för en näringsidkare.

<p>Denna uppsats söker utröna gällande svensk rätt avseende möjligheten att nyttja upphovsrättsskyddat material utan upphovsmannens samtycke, så kallade <em>upphovsrättsinskränkningar</em>. Denna typ av bestämmelser har sin grund i artikel 9(2) Bernkonventionen och har sedermera utvecklats genom diverse andra internationella överenskommelser. Mest intressant är hur dessa upphovsrättsinskränkningar förhåller sig till modern teknik, främst gällande upphovsrättsskyddat material på Internet.</p><p>I svensk rätt har ett antal upphovsrättsinskränkningar vållat problem för upphovsmän, däribland undantaget om privat bruk som medger att bruk av upphovsrättsskyddade verk i privatlivet inte alltid utgör ett intrång i upphovsrätten. Denna inskränkning i upphovsrätten har förelegat särskilt olämplig att upprätthålla då uppkomsten av Internet har inneburit en allt för långtgående möjlighet att framställa exemplar av upphovsrättsskyddade verk för privat bruk. Med implementeringen av diverse internationella överenskommelser i svensk rätt har undantaget om privat bruk utvecklats för att bättre bevara upphovmännens intressen.</p><p>Uppsatsen visar vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att undantaget om privat bruk skulle kunna hävdas. Vidare visas att bestämmelsen om kopiering för privat bruk numera kräver en laglig förlaga för att kunna komma i fråga, något som gör nedladdning av olovligt material från Internet olagligt.</p><p>Datorprogram, som inte omfattas av undantaget om privat bruk, kan dock under vissa förutsättningar ändå kopieras för privat bruk då lagen undantar en sådan handling från straffsanktion.</p>

With thoughts about questioneing ownership and the protection of design, I want with my bachelorproject “kopimi-kopiyu” try finding different paths for my work and ideas. In a world that is being more and more regulated in favour for the bigger companies, I want to act and create among alternatives forces such as Creative Commons and Open-Source.With Internet as a starting plattform, I want to communicate my ideas that we can consume our products in different ways. Such a way could be that you produce some of the parts yourself. Maybe a way that also will lead you away from your daily “empty consumtion” of goods.Some of my projects tend to lean into the field of do-it-yourself, a field I find fullfilling. My idea about the “D.I.Y” is that we should also have more do-it-together. A way of doing more things together could be that we open up our wood workshops in the public schools during the weekends. They could function as a platform for people to meet other people. My work could then act as a catalyser bringing people and ideas together.With the spreading of my design and the knowledge about the tools I use, I believe in a society that is less focused on money and more focused about people.Nothing is carved in stone (except runic writing) - anything is possible if we want to change.

This thesis will guide you through the haunting Business marketing woods of snaring networks and ravel business relations in the dark landscapes of the mighty music publishing creatures. The task at hand (of this thesis) will be to present the secrets that lie beyond with the hopes that you, the daring reader, will gain knowledge and understanding of what these entities do, lurking in the shadows of the woods of business marketing (and of your unknowing mind). How they go head on with their partners in business to thrive on intangible properties and how they find their path through these woods. Explore and discover, if any, commonly found ways in the management of business marketing within the domain of the music publisher. We wish you a pleasant reading!

Denna uppsats söker utröna gällande svensk rätt avseende möjligheten att nyttja upphovsrättsskyddat material utan upphovsmannens samtycke, så kallade upphovsrättsinskränkningar. Denna typ av bestämmelser har sin grund i artikel 9(2) Bernkonventionen och har sedermera utvecklats genom diverse andra internationella överenskommelser. Mest intressant är hur dessa upphovsrättsinskränkningar förhåller sig till modern teknik, främst gällande upphovsrättsskyddat material på Internet. I svensk rätt har ett antal upphovsrättsinskränkningar vållat problem för upphovsmän, däribland undantaget om privat bruk som medger att bruk av upphovsrättsskyddade verk i privatlivet inte alltid utgör ett intrång i upphovsrätten. Denna inskränkning i upphovsrätten har förelegat särskilt olämplig att upprätthålla då uppkomsten av Internet har inneburit en allt för långtgående möjlighet att framställa exemplar av upphovsrättsskyddade verk för privat bruk. Med implementeringen av diverse internationella överenskommelser i svensk rätt har undantaget om privat bruk utvecklats för att bättre bevara upphovmännens intressen. Uppsatsen visar vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att undantaget om privat bruk skulle kunna hävdas. Vidare visas att bestämmelsen om kopiering för privat bruk numera kräver en laglig förlaga för att kunna komma i fråga, något som gör nedladdning av olovligt material från Internet olagligt. Datorprogram, som inte omfattas av undantaget om privat bruk, kan dock under vissa förutsättningar ändå kopieras för privat bruk då lagen undantar en sådan handling från straffsanktion.