Hjärt- och lungräddning (HLR) utförs av sjuksköterskan och övrig vårdpersonal vid hjärtstopp för att försöka rädda livet på patienten. Det är en akut och känslofylld situation där snabba beslut måste tas. Många närstående önskar att få närvara, något som för med sig frågeställningar för sjuksköterskan att ta hänsyn till. Syftet med uppsatsen är att undersöka sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid HLR. Metoden är en litteraturstudie som bygger på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet lyfte fram tre huvudteman. Att besluta om närvaro: Många sjuksköterskor efterfrågade skrivna riktlinjer som hjälp för dem att förhålla sig till situationen. Beslut om närstående skall närvara eller inte lyftes fram som något det bör beslutas om gemensamt i vårdteamet. Erfarenhet i yrkesrollen och av närståendes närvaro vid HLR samt en tro på sin egen förmåga ansågs ligga till grund för att sjuksköterskan upplevde närståendes närvaro som något positivt. Stärkt relation: En del sjuksköterskor menade att närvaron fungerade relationsskapande. Genom att uppleva HLR-skeendet tillsammans ökade både sjuksköterskornas och närståendes förståelse för det inträffade. Väcker känslor: Sjuksköterskorna beskrev en prestationsångest över att bli iakttagna av närstående medan de arbetade och menade att det kan komma att påverka vården. Konflikter i teamet ansågs öka. Dessutom nämndes en rad orosmoment av att tillåta närståendenärvaro: bruten sekretess; en oro för hur närvaron kan komma att påverka närstående psykiskt; hot om våld mot personal; och rättsliga följder. Slutligen berörs i diskussionen betydelsen av riktlinjer för att skapa trygghet för sjuksköterskan i arbetet. En fungerande arbetsmiljö möjliggör för närstående att närvara, vilket visat upplevas positivt i stunden om tillräckligt med resurser finns att tillgå samt i förlängningen då närstående uppvisat lägre grad av psykisk ohälsa.

This paper aims to examine a profession´s experiences of participation in change and engagement in work. How do the employees experience their participation in organizational changes and if, and if so, how, they think it affects their engagement at work? Our questions we started from were these: -How does the employees experience that participation in a change affects their engagement at work? - Is this experience different from the employees who have not participated as much in a change? A qualitative study in the form of eight individual interviews have been conducted, half of employees who have been directly involved in the change-project and half by employees who have been indirectly involved in the change-project. This is to see if there were any difference in the experienced engagement, depending on whether they participated or not. The qualitative results indicated that the respondents felt that the engagement of the work was greater if they got the chance to participate. The results also revealed that the concepts are related to each other, they often go hand in hand, and often work in harmony with each other.

Bakgrund: Idag lever uppskattningsvis 36,9 miljoner människor världen över med en känd hiv-infektion. Det finns ett stort mörkertal, då cirka hälften av alla de människor som har infektionen fortfarande är ovetandes om det. Stora framsteg inom forskningen kring hiv har gjorts sedan upptäckten, trots detta råder det fortfarande en stor okunskap inom ämnet. Syfte: Att beskriva hiv-positiva personers upplevelser av möten med vårdpersonal.    Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt med en induktiv ansats, och baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod, samt en artikel med mixad metod. Fribergs femstegmodell användes som analysmetod. Resultat: Det framkom att hiv-positiva personers upplevelser av vården och vårdpersonalen varierade stort. Kunskapsutvecklingen kring hiv ansågs gå framåt, men trots detta upplevde många diskriminering och stigmatisering i vårdmötet. Resultatet sammanställdes i fyra teman: vårdande bemötande, icke-vårdande bemötande, god kunskap hos vårdpersonal samt bristande kunskap hos vårdpersonal.  Slutsats: Personer som lever med hiv upplever diskriminering och stigmatisering i vårdmötet. Yrkesverksamma inom vården måste utöka kunskapen kring HIV, dess överföringsvägar och behandling, för att en attitydförändring ska kunna ske. Förmågan till att kunna utföra en god och patientsäker vård, baseras på utvecklingen av en god relation till den vårdsökande. En relation som grundar sig på respekt för den unika individen.

Bakgrund: Depression är en sjukdom som kännetecknas av bland annat nedstämdhet, orkeslöshet och känslor av meningslöshet som skiljer sig från vanliga stämningssvackor. Depression beräknas år 2030 vara den ledande sjukdomsbördan i världen och är därför viktig att förebygga, upptäcka och behandla. Sjuksköterskan har här en unik möjlighet att i det vardagliga mötet med personer med depression göra en skillnad. Att känna meningsfullhet och begriplighet kan minska depressiva symtom och stärka hanterbarheten vilket innebär att ha en hög känsla av sammanhang, KASAM. Syfte: Att genom självbiografier beskriva upplevelser av att leva med depression. Metod: En kvalitativ beskrivande studie där självbiografier analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet innehåller fyra teman. Det första temat En känsla av alienation tar upp meningslösheten och känslorna av att vara värdelös, identitetsförlust, overklighetskänslor samt ensamhet och isolering.  En känsla av att leva i en bottenlös tillvaro kännetecknas av tankar på döden och självmord, psykisk och fysisk smärta, rädsla, oro och ångest. En känsla av att vilja fly fokuserar på viljan att fly från sig själv, sjukdomen och verkligheten. En känsla av att inte fungera är fjärde temat och handlar om att vara ofokuserad och att känna sig orkeslös. Slutsats: Meningslöshet, att inte känna glädjen med att leva och att förlora självbilden är de upplevelser som är distinkta med att leva med depression, även närvaron av dödstankar är alltigenom märkbar i denna studie. Depression är en tyst och osynlig sjukdom som det sällan talas högt om vilket ökar risken för stigmatisering. Resultatet visar inget nytt men förstärker den forskning som finns och ger en djupare bild av depression ur det upplevda perspektivet. / Background: Depression is a disease that is characterized by dysphoria, weakness and feelings of meaninglessness that differs from normal mood-dips. Depression is assumed to be the leading burden of disease in the world by the year 2030 and is therefore important to prevent, detect and treat. The nurse have got a unique opportunity to make a difference in everyday encounters with persons with depression. To have a feeling of meaningfulness and comprehensibility can reduce depressive symptoms and strengthen the manageability which means to have a high sense of coherence, SOC. Aim: By autobiographies describe the experience of living with depression. Method: A qualitative descriptive study where autobiographies were analyzed with a content analysis. Result: The result contains four themes. The first theme A feeling of alienation recites futility/meaninglessness and the feelings of being worthless, loss of identity, feelings of derealisation and also feelings of loneliness and isolation. A feeling of living in an abysmal existence is characterized by thoughts of death and suicide, psychological and physical pain, fear and anxiety. A feeling of wanting to escape is focused on the will to escape from oneself, the disease and from the reality. A feeling of dysfunction is the fourth theme and is about being unfocused and feeling weak/decrepit/infirm/feeble. Conclusion: Meaninglessness, to not feel the joyfulness of living and to lose the self-image is the experiences that are distinct of living with depression, also the presence of thoughts of death is notable throughout this study. Depression is a silent and invisible disease that is rarely spoken loud about which increases the risk of stigma. The result doesn’t show anything new but enhances the existing research and gives a deeper image of depression from the lived perspective.

Bakgrund: Postoperativ smärta efter ett operativt ingrepp är vanligt förekommande. Patienters välmående efter ett operativt ingrepp påverkas negativt av postoperativ smärta, trötthet och obehag, varav postoperativ smärta påverkar patienterna mest negativt. Om den postoperativa smärtan inte behandlas kan det leda till långvarig smärta och i värsta fall även dödsfall. Postoperativ smärta är en individuell upplevelse och kan skilja sig från person till person. Det är därmed av betydelse att få kunskap om patienters upplevelser vid postoperativ smärta under första veckan vilket skulle kunna bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan och minska patienternas vårdlidande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser vid postoperativ smärta under första veckan. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ metod, baserad på sju vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultatdelar analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Uthärda smärta, Känna osäkerhet, Vikten av information och Strategier för att lindra smärtan. Slutsats: Vid postoperativ smärta upplevde patienterna att smärtan påverkades av olika händelser både negativt och positivt. För att lindra patienternas vårdlidande är det av betydelse att sjuksköterskan har förtroende och lyssnar på patienten samt uppmärksammar deras behov vid postoperativ smärta under första veckan. Ytterliggare forskning behövs kring patienters upplevelse vid postoperativ smärta efter ett specifikt operativt ingrepp

Sammanfattning Bakgrund: Fibromyalgi har blivit en allt vanligare sjukdom. Övervägande är det kvinnor som drabbas. Tidigare forskning har visat att läkare kan ha en tvivelaktig inställning till patienter med fibromyalgi och att sjuksköterskor kan ha svårt att bemöta patienterna. Litteraturstudiens teoretiska referensram var vårdlidande. Syfte: Syftet var att beskriva på vilka sätt kvinnor med fibromyalgi upplever sig bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturstudie valdes som metod där artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Åtta kvalitativa artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet innefattade två kategorier, Upplevelsen av att bemötas med engagemang samt Upplevelsen av att bemötas med skepticism. Huvudfynden visade på såväl positiva som negativa upplevelser. Att bli sedd och bekräftad upplevdes positivt av kvinnor med fibromyalgi. Negativa upplevelser var exempelvis att bemötas av misstro samt att inte bli tagen på allvar. Slutsats: För att säkerställa att kvinnor med fibromyalgi upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande som positivt, behövs förbättrande insatser.  Utebliven vård på grund av misstro kunde orsaka vårdlidande. Kvinnornas delaktighet i vårdinsatsen möjliggjordes genom bekräftande bemötande. Ett öppet förhållningssätt och kunskapsutbyte mellan hälso- och sjukvårdspersonal kan minska vårdlidande för kvinnor med fibromyalgi. Resultatet kan användas som vägledning till ett förbättrat bemötande.

Introduktion: Var sjätte person världen över drabbas av stroke någon gång under sin livstid. Av alla strokepatienter drabbas cirka 38% av någon form av språkdefekt, så kallad afasi. När en person får afasi drabbas även närstående såsom partners, barn, syskon, föräldrar och nära vänner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelse av kommunikation när en person diagnosticerats med afasi till följd av stroke. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie. 10 vetenskapliga artiklar hämtades ur databaserna CINAHL och PubMed, som efter kvalitetsgranskning utgjorde grunden för resultatet i litteraturstudien. Resultat: I resultatet framkom ett huvudtema: Begränsningar, och tre underteman: Frustration, Skyddande beteende och Anpassning av kommunikation. Närstående upplevde att kommunikationen begränsats sedan afasidiagnosen; något som manifesterades genom att närstående upplevde frustration, att de föll in i ett skyddande beteende samt en anpassning av kommunikationen. Slutsats: Kommunikationen, och bristen av densamma, har fått konsekvenser på sättet närstående anpassar sin vardag till personen med afasi. Därför är det av största relevans att sjuksköterskan genom forskning på området, kan ge närstående de nycklar som krävs för att underlätta vardagen med en person med afasi.

Bakgrund: Demenssjukdomar drabbar hjärnans kognitiva funktion på primär eller sekundär nivå. Att drabbas av demenssjukdom innan 65 års ålder är mycket ovanligt. Att vara anhörig till en person med tidigt debuterande demenssjukdom kan leda till fysisk, psykisk och finansiell påverkan. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelse av att ha en närstående som diagnosticerats med tidigt debuterande demenssjukdom. Metod: Fribergs analysmodell i fem steg har använts för att granska åtta artiklar med kvalitativ design samt analysera och sammanställa deras resultat. Resultat: De underkategorier som framkom har delats in i 4 huvudkategorier som beskriver anhörigas upplevelse av att ha en närstående som diagnostiserats med tidigt debuterande demenssjukdom; Den känslomässiga anstormningen, Social påverkan, Förändringar i familjelivet och Stöd och brist på stöd. Konklusion: Att vårda en närstående med tidigt debuterande demenssjukdom kan vara mycket påfrestande. Det finns ett stort behov av mer stöd till anhöriga och bättre information inom ämnet. Sjuksköterskan har en viktig roll i tillhandahållandet av rätt information och stöd. / Abstract Background: Dementia is a syndrome which affects the cognitive functions of the brain either on a primary or secondary level. Dementia is very rare before 65 years of age. The family of the person with early onset dementia might be affected by physical, psychological and financial strain. Aim: Illuminating families’ experiences of having a loved one who has been diagnosed with early onset dementia. Method: Friberg’s analysis model in five steps has been used to examine eight articles with a qualitative design, analyze them and compile them. Results: The resulting subcategories have been divided into 4 main categories which describe the family members’ experiences of having a loved one who has been diagnosed with early onset dementia; The storm of emotions, Social influence, Changes in family life and Support and the lack of support. Conclusion: Caring for a loved one with early onset dementia can be very taxing. There is a great need of more support to family members and better information on the subject. The nurse plays an important part in delivering the right information and support. Keywords: Early onset dementia, family, lack of support, experience

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar mellan 5-10% av alla kvinnor i fertil ålder. Det finns okunskap inom området hos både vårdgivare och allmänheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios.                                         Metod: Via databaserna CINAHL, PubMed och EBSCO valdes nio kvalitativa studier ut. Resultaten har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Litteraturstudien visade att leva med endometrios innebar negativ påverkan på kvinnors fysiska, psykiska och emotionella hälsa. Tre huvudkategorier ”Att hantera sin vardag”, ”Att möta hälso- och sjukvården” och ”Att oroa sig för framtiden” sammanfattade olika aspekter av kvinnornas upplevelser. Socialt liv och relationer påverkades av sjukdomen till följd av mycket smärta. Tillståndet togs inte heller på allvar vid kontakter med hälso-och sjukvården vilket medförde att de drabbade inte fick den vård eller behandling som behövdes. Konklusion: Att leva med endometrios innebär en stor påfrestning för de drabbade. Kvinnorna är i behov av mer stöd och information från vården och det är viktigt att sjuksköterskan har den kunskap som behövs för att känna igen sjukdomen. / Background: Endometriosis is a chronic gynecological disease that affects 5-10% of all women of reproductive age. There is ignorance in public and in health care concerning this disease. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of living with endometriosis. Method: Nine qualitative studies were selected through the databases CINAHL, PubMed and EBSCO. The results have been quality reviewed, analyzed and compiled. Results: The literature review showed that living with endometriosis meant negative impact on women's physical, mental and emotional health. Three main categories of "Coping with everyday life ", "Meeting the health service " and " Worry about the future," summarized the various aspects of women's experiences. Social life and relationships were affected by the disease as a result of a lot of pain. The health care didn’t take the illness seriously, which meant that the women did not get the care or treatment needed. Conclusion: Living with endometriosis results in great emotional distress in those affected. These women are in need of more support and information from health care providers. It is important that nurses have the knowledge needed to identify the disease.

Idag lever 130-150 miljoner människor med hepatit C vilket utgör ett globalt folkhälsoproblem. Överföring av viruset via blod med orena injektionssprutor är största smittorsaken för hepatit C. Detta har skapat en stark association mellan hepatit C och intravenöst drogmissbruk. Associationen skapar en omfattande stigmatisering och fördomsfullhet gentemot hepatit C-positiva patienter. Syftet med litteraturstudien är att belysa det vårdande mötet mellan sjuksköterskor och patienter med hepatit C. Vi har gjort en litteraturstudie baserat på åtta artiklar som varit både kvalitativa och kvantitativa. För att kunna beskriva personers erfarenheter, upplevelser samt känslor lades fokus på kvalitativa artiklar. Axelssons analysmetod valdes till analysarbetet av artiklar. De studier vi granskat visar på att fördomar hos sjuksköterskor gentemot patienter med hepatit C är vanligt förekommande på grund av bristande kunskap samt kopplingen till intravenöst drogmissbruk. Det framkommer att en ökad kunskap hos sjuksköterskan om hepatit C skapar en bättre attityd och bemötande mot patientgruppen. Ur patienternas perspektiv visar studierna på en upplevelse av brist på information, holistisk vård, förståelse och empati av sjuksköterskan i det vårdande mötet. För att minska hepatit C-positiva patienters upplevelse av stigma bör sjuksköterskan eftersträva ett vårdande möte med ett holistiskt förhållningssätt där patientens samtliga upplevelser av sjukdomen får ta plats. Det är viktigt att sjuksköterskan har en tillfredställande kunskap om hepatit C för att kunna ge adekvat information och undervisning till patienten. Mer utbildning och därmed en ökad kunskap om hepatit C hos sjuksköterskan minimerar risken att fördomar och stigmatisering påverkar det vårdande mötet.