Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de främsta orsakerna till död världen över. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan medföra utmaning och påverka patienten på olika sätt. Återhämtningen inverkar på hur livskvaliteten upplevs. Livskvalitet definieras varierande, men det centrala i begreppet handlar om hur individen själv ser på livet, något som är gemensamt med den subjektiva livsvärlden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Metod: Tio empiriska vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats valdes ut från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och därefter analyserades innehållet med integrerad analys.  Resultat: Tre huvudkategorier framkom i resultatdelen; Påverkan på fysisk och psykisk livskvalitet, Förutsättningar av betydelse för livskvalitet samt Upplevelser av behov av stöd och kunskap. Underkategorier till varje huvudkategori identifierades därefter. Slutsats: Att drabbas av hjärtinfarkt kan medföra en känslomässig chock, som sedan kan övergå i andra psykiska och fysiska reaktioner. Att få stöd från vården och sin omgivning beskrivs av patienterna som väsentligt för att uppnå god livskvalitet. Kunskap, förståelse och stöd i sjukdomen har visat sig betydelsefullt för att minska orostankar samt inge trygghet, vilket leder till ökad livskvalitet.

Bakgrund:  Ensamhet har visat sig vara ett folkhälsoproblem som kan påverka den fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsan hos äldre. Detta kan yttra sig exempelvis i högt blodtryck och hjärt- och lungsjukdomar liksom i ångest, depression och psykologisk stress. Sjuksköterskan kan träffa den äldre i olika vårdkontext och behöver, för att kunna ge en personcentrerad vård, ha kunskap om hur äldre kan uppleva ensamhet. Syfte:  Syftet med denna studie var att belysa äldres upplevelser av ensamhet. Metod: Litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar söktes i olika databaser som var PubMed, CIHNAL och Medline. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Willmans mall för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod. Analysen var baserad utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: I analysen framkom det fyra huvudkategorier som är skapas av begränsningar, skapar existentiell lidande, kommer med förluster, och kan vara positivt. De två underkategorierna var förlust av känslomässiga relationer och förlust av sammanhang. Slutsats: Resultatet visade utifrån de olika patientberättelserna att ensamhet till största del är en form av lidande, vilket kräver att sjuksköterskan ingriper för att kunna lindra lidande och bibehålla hälsa. Resultatet visade även att en del äldre kan uppleva ensamhet som något positivt.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen har under en längre tid jobbat med jämställdhet för få män mer involverade i den reproduktiva hälsan. Forskning kring män och graviditet visar däremot att män känner sig åsidosatta och inte lika involverade i graviditeten som en kvinna. Forskning beträffande män och missfall är väldigt begränsad trots att enligt anknytningsteorin kan även män knyta an till ett foster precis som en kvinna och få en känslomässig reaktion vid missfall. Vid missfall finns där inga riktlinjer om stöd för män utan enbart riktlinjer för kvinnor även om män kan få samma sorgereaktion som kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av missfall i en heterosexuell relation vid en önskad graviditet. Metod: Litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt som baseras på 12 kvalitativa artiklar där två databaser har använts för att ta fram artiklarna. Artiklarna granskades med hjälp av HögskolanKristianstads granskningsmall. Analysprocessen skedde med hjälp av Fribergs trestegsmodell. Resultat: Studien visar att män också fick en sorgereaktion vid missfall. Oavsett när graviditetsförlusten inträffade var det förväntningar och tankar om barnet som avgjorde sorgens intensitet. Majoriteten av män upplevde att de förväntades anta en stödroll och lägga sina egna känslor åt sidan. Stödet från sjukvården upplevdes som bristfälligt och män upplevde sig vara åsidosatta medan stödet från andra i omgivningen fick en större betydelse. Oavsett om stödet kom från närstående eller utomstående var det viktigt för män att bli sedda och bekräftade i sin sorg och förlust. Diskussion: Två fynd diskuterades i resultatdiskussionen, dessa var att män inte fick uttrycka sina känslor och agera stöd till sin kvinna samt att män inte alltid såg eller behandlades som en närstående eller anhörig. Teorier och modeller som kopplades till vartdera fyndet var genusteorin samt person- och familjecentrerad vård.

Bakgrund: De flesta kvinnor som föder barn vaginalt får någon form av förlossningsbristning som i många fall påverkar kvinnan både fysiskt och psykiskt. Trots detta finns kunskapsluckor inom ämnet där diagnostisering, prevention och behandling ligger i topp och ger en ofullständig vård för de drabbade kvinnorna. Genom att barnmorskan får ökad kunskap gällande vårdandet av kvinnor med förlossningsbristningar så stärks vården och blir mer pålitlig för de som drabbas. Syfte:   Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av förlossningsbristning. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design där 12 vetenskapligaartiklar använts. Dessa söktes fram via databaserna Pubmed samt Cinahl. Resultat: Deltagarna upplevde att de förlorat en del av sig själva genom att inte känna igen sin egen kropp då flera besvärades med urininkontinens och underlivet kändes annorlunda. Deltagarna upplevde fysisk smärta vid samlag eller fysisk aktivitet. Något som dessa kvinnor upplevde hämmar dem i sin vardag eller i sin relation till sin partner. Att inte kunna njuta av sex eller behöva avstå från sex är något som påverkar deltagarna och          sänker självkänslan. Deltagarna uppgav att bra bemötande och vårdpersonal som lyssnade och visade förståelse var viktigt för förtroendet till vården. Flera av deltagarna upplevde en normalisering av deras problem samt bristfällig information om deras skada. Slutsats: Deltagarna upplevde fysiska och psykiska besvär som exempelvis urinläckage och låg självkänsla efter sin förlossningsbristning. Bra bemötande och rätt hjälp från vården ansågs viktigt för kvinnorna. Genom att öka kunskapen i vården angående förlossningsbristningar skapas bättre förutsättningar för kvinnorna.

Inledning: prevalensen av trycksår är en indikator för kvaliten på vården och patientsäkerheten. 91% av alla trycksår som uppstår på sjukhus i Sverige kunde förebyggas. Förekomsten av andelen trycksår ökade från ca 11% år 2020 till 14% år 2021. Behandling och förebyggande av trycksår ingår i omvårdnads arbetet som sjuksköterskor ansvarar över, och genom att belysa patienternas upplevelseer av att ha trycksår kan sjuksköterskor ge ett bättre stöd, omvårdnad och även ett bättre bemötande till patienter med trycksår. Syfte: syftet med litteraturstudien var att sammanställa aktuell forskning om patienters upplevelser av att ha trycksår. Metod: litteraturstudien är utformad efter Polit och Becks (2021) nio steg för litteraturstudier. Artikelsökningarna utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Sökningarna resulterade i 11 artiklar som utgör litteraturstudiens resultat. Resultat: resultatet delades in i fyra huvudkategorier som belyser patienters upplevelser av att ha trycksår: leva med smärta, att känna osäkerhet och oro, sociala begränsningar och delaktighet i sin trycksårsbehandling. Slutsats: Patienters upplevelser av trycksår är olika. Patienter med trycksår upplever en svår kontrollerad smärta, oro relaterad till bristande kommunikation med sjuksköterskor och social isolering på grund av nedsatt rörlighet och trycksårs lukt. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter visades vara viktigt för patienternas delaktighet. Patienterna upplevde att information om trycksårs utveckling och förebyggande åtgärder ska ges muntligt av sjuksköterskor vid upprepade tillfällen för bästa resultat.

Introduktion/Bakgrund: En stomi kan vara tillfällig eller permanent, tarmen läggs fram genom en konstgjord öppning ibuken. Flertalet sjukdomar, trauma eller missbildningar kan påverka att individ behöver en stomi. Sjuksköterskan stöttarindivider med stomi i form av undervisning och praktisk information av stomivård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa individers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: Litteraturstudien har arbetats fram på ett systematiskt sätt genom att följa Polit och Beck ´s (2021) systematiskasteg vid en litteraturstudie. Sökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO genomfördes för att hitta artiklar som varav relevans för litteraturstudiens syfte. 12 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning enligt granskningsprotokollet”Guide to a Focused Critical Appraisal of Evidence Quality in a Qualitative Research Report” av Polit & Beck (2021). Artiklarnasammanställdes och analyserades vilket resulterades i fyra olika teman. Resultat: Resultatet presenterades under fyra olika teman: det sociala livet, en förändrad kropp, sexualitet och intimitet ochbehov av stöd. I litteraturstudiens resultat framkom det att individer med stomi upplevde att det sociala livet påverkades.Individer upplevde en förändrad kropp relaterat till stomin och en förlorad kontroll av tarmen. Stomin påverkade ävensexuallivet och känslan av att inte vara attraktiv. Individer upplevde ett ökat behov av stöd från sociala nätverk och hälsooch sjukvården. Slutsats: Livet för individer med stomi påverkades inom flertalet livsaspekter. Individerna gick igenom en kroppsligförändring som innebar att individer upplevde en osäkerhet kring kroppen. Det sociala livet påverkades hos alla individervilket även intima relationer och behovet av stöd gjorde. Sjuksköterskans stöd ansågs vara av stor vikt för individer medstomi, detsamma gällde stödet från familj, vänner och andra stomibärare.

Bakgrund: Abort innebär borttagandet av en graviditet. Avlägsnandet av en graviditet kan ske både medicinskt och kirurgiskt, beroende på den individuella kvinnans tillstånd. Vårdandet av kvinnor som har genomgått en abort kan vara fysiskt och emotionellt krävande för både patienten och sjuksköterskan. Studien relaterar till de bärande begreppen person och vårdrelation. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som har genomgått abort. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som följde Polit och Becks niostegmodell. Nio originalartiklar inkluderades och analyserades med Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades: Givandet av emotionell vård, Hantering av egna känslor under vårdgivning och Vikten av att ta vara på sjuksköterskors tidigare kunskap och erfarenheter. Slutsats: Abortvården innefattar en komplex patientgrupp. Sjuksköterskor upplever att abortvården ställer stora krav på personalen både fysiskt och emotionellt då varje patient är unik och är i behov av olika former av stöd. Sjuksköterskor upplever ett behov av att balansera abortvården med annan typ av obstetrisk/gynekologisk vård för att inte känna av en allt för hög belastning, samtidigt som de framställer vikten av att få stöd av varandra för att kunna ge den bästa vården, utan att överbelasta sig själva. Nyckelord: Abort, Sjuksköterska, Upplevelse / Background: Abortion, the termination of pregnancy, can be performed through medical or surgical methods depending on the woman's circumstances. Providing care for women who have undergone an abortion can be physically and emotionally challenging for both patients and nurses. This study explores the fundamental concepts of the terms person and the healthcare relationship. Aim: To describe the nurses experiences when caring for women who have undergone an abortion. Method: A literature study with a qualitative approach that followed the Nine-Step model by Polit & Beck. Nine original articles were included and analyzed using Graneheim and Lundmans content analysis. Results: Three themes were identified: Providing emotional care, managing ones’ own emotions during caregiving, and the importance of using nurses’ previous knowledge and experiences. Conclusions: Caring for patients seeking abortion is a complex task. Nurses feel that abortion care places significant physical and emotional demands on them, given the unique needs of each patient. Nurses recognize the importance of striking a balance between abortion care and other gynecological/obstetric services to prevent overwhelming themselves. Additionally, they highlight the significance of mutual support among colleagues to deliver optimal care while avoiding burnout. Keywords: Abortion, Experience, Nurses

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. När en person drabbas av bröstcancer påverkas även de närstående, inklusive partnern till den som blivit sjuk. Forskning visar att sjukskrivning och antalet ställda psykiska och somatiska diagnoser har ökat bland partner till personer med cancer. Det är därför nödvändigt att även partnern får stöd från sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med en partner som drabbats av bröstcancer. Metod: För att besvara syftet i studien gjordes en allmän litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell för artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet utgjordes av tre huvudteman. Det första huvudtemat Känslomässiga upplevelser med tillhörande subteman Känsla av oro och rädsla, Känsla av skuld och otillräcklighet, och Känsla av ensamhet. Det andra huvudtemat Upplevda förändringar i det dagliga livet med tillhörande subteman Att få besked om en bröstcancerdiagnos och Att ställas inför ekonomiska utmaningar. Det tredje huvudtemat Upplevda förändringar i det sexuella livet. Slutsats: Resultatet vittnade om att partnern till en person med bröstcancer upplever förändringar i både det dagliga livet och det sexuella livet. Förändringar i det dagliga livet kan kopplas till beskedet om en bröstcancerdiagnos samt ekonomiska problem som uppstår till följd av bröstcancerdiagnosen. Partnern till en person med bröstcancer uppger också starka känslomässiga upplevelser både efter beskedet om diagnosen, under sjukdomens förlopp samt under behandling av sjukdomen.

Bakgrund: Delaktighet i vården innebär att patienterna har rätt till att erhålla information om vård och vårdplan. Informationen och kommunikation ska individanpassas och ska bedrivas utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. God kommunikation utan missförstånd innebär patientsäker vård och säker rapportering. Det finns flera tillvägagångsätt för sjuksköterskor att rapportera vid skiftbyte, exempelvis bedsiderapportering, vilket innebär rapportering som inkluderar patienter. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors och patienters erfarenheter av bedside somrapporteringsmetod. Metod: Litteraturstudien genomfördes i enlighet med Rosén (2017) tillvägagångssätt vid en systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningen utgick från databaserna Cinahl och PubMed. Efter urvalsprocessen och kvalitetsgranskningen kvarstod sju artiklar. Artiklarna granskades utifrån induktiv ansats och analysen utgick från Willman & Stoltz (2017) beskrivning av tematisk analys. Resultat: Fyra teman identifierades vilka var; patientdelaktigheten påverkades, patientsäkerheten påverkades, metoden är inte lämplig i alla situationer och förtroendet för sjuksköterskor ökade. Slutsats: Sjuksköterskors och patienters erfarenheters skildes åt. Sjuksköterskor upplevde attbedsiderapportering bidrog till ökad patientdelaktighet, medan vissa patienter ansåg att de inte inkluderades i rapporteringen. Sjuksköterskor kunde känna sig osäkra i samband med bedsiderapportering medan patienter upplevde att förtroende för sjuksköterskor ökade. Litteraturstudienvisade på att rapporteringsmetoden har styrkor och svagheter, och gav kunskap hur deras erfarenheter kan nyttjas för att utveckla rapporteringsmetoden.

Bakgrund: Schizofreni är en psykisk sjukdom som debuterar under slutet av tonåren eller i vuxen ålder. Hallucinationer, vanföreställningar och tankestörningar formar individernas vardag. Orsaken bakom sjukdomen är oklar och det finns ingen botande behandling. Sjuksköterskan har en betydande roll för att främja patientens välbefinnande och livskvalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vuxna individers upplevelse av att leva med schizofreni. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats valdes som metod. Studien utgick från fem självbiografier som analyserades genom manifest innehållsanalys.  Resultat: Fyra kategorier identifierades; psykotiska symtom och förändrad livssituation, missnöje med vården, förhålla sig till sin livssituation samt behov av stöd. Resultatet påvisade ett lidande i vardagen för personer med schizofreni. Trots lidandet kunde individerna med schizofreni finna hopp och framtidstro genom acceptans till sjukdomen, och genom stöd från närstående och vårdpersonal.