No description available.

No description available.

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn för många sjukdomar som har gemensamt att sjukaceller börjar dela sig okontrollerat och bildar tumörer. Ordet cancer är skrämmande och dendrabbade begränsas av sjukdomen, men det är inställningen till sjukdomen som avgörupplevelsen av hälsa. Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer med obotlig cancersjukdomupplever sin hälsa. Metod: Uppsatsen utfördes med en kvalitativ ansats baserad på sex självbiografier skrivna avpersoner med obotlig cancersjukdom. För att analysera biografierna användes kvalitativinnehållsanalys (Lundman & Hällgren Granheim, 2012) Resultat: Det framkommer i resultatet att stödet från närstående och vänner var viktigt liksomatt leva så normalt som möjligt. Gemensamt var att finna livskraft och mening i stödet ochkärleken de fick från sina närstående samt att kunna leva sitt liv som de gjorde innan de blevsjuka. Även den religiösa tron var viktig och gav styrka och hopp. Slutsats: Trots att de sjuka visste att de skulle dö inom en snar framtid så kunde de ändå finnahälsa i sitt liv. Som sjuksköterska är det viktigt att fokusera på vad som kan stärka patientenshälsa. Mera forskning behövs också angående hur människor med obotlig cancer påverkas närde får möjlighet att förmedla sina upplevelser genom t.ex. sociala medier behövs.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Hjärtsvikt är ett allvarligt sjukdomstillstånd som påverkar det dagliga livet och ökar med stigande ålder.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet var att belysa upplevelser av att leva med hjärtsvikt.</p><p><strong>Metod:</strong> En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning ansågs åtta artiklar vara användbara för att svara på syftet.</p><p><strong>Resultat:</strong> Sex kategorier utkristalliserades, vilka var lidande, rädsla, begränsning, beroende, anpassning och hopp. Att leva med hjärtsvikt innebar lidande i form av sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Upplevelser av rädslor relaterade till hela livssituationen var framträdande. Det fanns upplevelser av begränsningar fysiskt, psykiskt och socialt i det dagliga livet. Begränsningar kunde bero på trötthet, andfåddhet, ödem, försämrad kognitiv funktion och upplevelsen av ett oklart deltagande i sin omvårdnad. På grund av sjukdom uppstod ett beroende av andra människor och omvårdnad. Anpassning till sjukdom och symtom var nödvändigt men svårt att acceptera. Hopp upplevdes inför framtiden.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Slutsatsen var att personer med hjärtsvikt upplevde ett omfattande lidande. Genom litteraturstudiens resultat kan sjuksköterskan erhålla en större förståelse för personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Kunskapen kan komma till användning då sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet möter personer med hjärtsvikt.</p>

Introduktion: Demenssjukdom är något som ökar globalt och i Sverige likaså antalet människor som bor kvar hemma. Cirka 92 000 personer med demenssjukdom bor kvar hemma och har någon form av anhörigvårdare eller hemtjänst. Syftet med litteraturstudien var att belysa maka/makes upplevelse av att vårda sin partner med demenssjukdom i hemmet. Metoden som användes var litteraturstudie och genomfördes utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL och artiklar valdes ut utifrån studiens syfte. En granskning utifrån Polit och Becks (2012) granskningsmallar gjordes vilket resulterade i att tretton artiklar valdes ut, tolv med kvalitativ metod och en med kvantitativ metod. Resultatet visade att fyra huvudkategorier fanns – Minskad personligfrihet, Sorg över en förlorad framtid och livskamrat, Skuld och Börda, Tacksamhet och Meningsfullhet. Slutsatsen visar att maka/make som vårdar sin partner med demenssjukdom upplever en stor förändring i äktenskapet och dess framtid, vilket resulterar i sorg, skuld, börda och en minskad personlig frihet. Sjuksköterskan roll är viktigt för att kunna minska ohälsa hos den vårdgivande makan/maken och kunna underlätta makarnas vardag.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras omkring 20 kvinnor dagligen med en bröstcancerdiagnos. Detta resulterar i att varje år får 9000 kvinnor en bröstcancerdiagnos. Hur en kvinna upplever att diagnostiseras med bröstcancer är högst individuellt och upplevelsen kan endast beskrivas av personen själv. Olika personer erfar och tolkar saker och ting som händer i det dagliga livet olika beroende på tidigare erfarenheter och händelser i livet. Få studier har undersökt hur kvinnor med bröstcancer upplever perioden mellan diagnos och behandling. Sjuksköterskan har ett ansvar att bedöma patienters behov av stöd efter en diagnos. Det är därför av betydelse att studera kvinnors upplevelse efter diagnos fram till att behandlingen startar. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse efter diagnosen bröstcancer fram till behandlingen startar. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Resultatet har analyserat med inspiration av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat grundas på fem olika kategorier varav en av kategorierna har tre underrubriker. De kategorier som framkom efter analysen var att känna rädsla, en känsla av uppgivenhet, att ha en objuden gäst i kroppen, behov av stöd och en tro på framtiden. Slutsats: Kvinnornas upplevelse efter en bröstcancer diagnos fram till behandlingens start är en påfrestande period, då livet vänds upp och ner och påverkar kvinnorna olika. Detta bör uppmärksammas bättre av sjukvården eftersom det ligger på sjuksköterskans ansvar att bedöma patientens behov av stöd efter en diagnos. / Examensarbete

No description available.

Abstrakt: Att insjukna i hjärncancer drabbar hela familjen. Beroende på vart tumören är lokaliseraduppvisar patienten olika symtom bland annat i form av personlighetsförändringar. Närståendeupplever i sådana situationer ett behov av stöd och förståelse. Metoden som användes är enlitteraturstudie i form av granskning av vetenskapliga artiklar inom ett specifikt område.Litteratursökningen gjordes i databaser CINAHL och PubMed och artiklar valdes utifrån litteraturstudiens syfte: Belysa hur stöd upplevs av närstående när en anhörig drabbats avhjärncancer. Resultatet visar att närstående upplever att behovet av stöd fanns i att sjuksköterskankunde ge relevant information om sjukdomsförloppet och de medicinska delarna som skapade störresjälvkänsla hos närstående. Att få stöd i existentiella frågor samt en djup förståelse för attnärstående måste få ha kvar det som förgyller deras liv i form av intressen och behovet av att fåegentid utan skuldkänslor gentemot den sjuka patienten. Diskussionen visar att närstående uppleverbrist i det andliga stödet och att sjuksköterskans helhetssyn måste förbättras. Slutsats: Det är viktigtatt uppmärksamma närståendes behov och upplevelse av stöd för att sjuksköterskan ska kunna ha enhelhetssyn av patienten hon vårdar. I några sammanhang, bland annat inom det andliga bristersjuksköterskans kompetens, detta handlar om kulturella värderingar samt hur utbrett exempelvisreligion är i det landet patienten blir vårdad. För vidare utveckling är det därför viktigt att fånga uppnärståendes behov i ett tidigt skede för att kunna tillgodose behoven av stöd.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i världen och i Sverige insjuknar runt 30 000 personer varje år. Livsstilsförändringar vad gäller rökstopp, förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet är de råd som sjuksköterskor rekommenderar efter genomgången hjärtinfarkt. En livsstilsförändring mot en hälsosam livsstil kan minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt och det är därför av betydelse att personer som genomgått hjärtinfarkt får stöd att genomföra livsstilsförändringar. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga artiklar. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.    Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Oro och rädsla för ny hjärtinfarkt, Förståelse för sjukdomen, Fysiska begränsningar, Stödets betydelse samt Nya vanor och rutiner. Slutsats: Vid genomförande av livsstilsförändringar upplevde personer som genomgått hjärtinfarkt aspekter som både hindrade och underlättade deras motivation och förmåga. För att öka personers möjlighet till livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt är det av betydelse att sjuksköterskan i utformning av stödjande omvårdnadsinsatser tar hänsyn till personernas olika behov och önskemål. Ytterligare forskning behövs kring personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt i olika åldersgrupper.

Bakgrund: År 2012 beräknades ca 200 000 svenskar leva med symtomgivande hjärtsvikt. Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till inläggning på sjukhus hos personer över 65 år och tillståndet ökar väsentligt risken för att dö i förtid. Patienter med hjärtsvikt kräver en kontinuerlig utbildning för att kunna utföra en god egenvård. Genom att sjuksköterskan uppmärksammar individens upplevda situation erhålls viktig information för hur omvårdnaden ska utformas. Syfte: Belysa människors upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på tolv kvalitativa studier. Studierna sammanställdes och analyserades för att besvara syftet. Begreppet hälsa valdes som vårdvetenskaplig utgångspunkt. Resultat: Resultatet visade att upplevelserna av sjukdomen präglades av negativa känslor såsom rädsla för döden, ångest och känslor av att bli socialt isolerad. Trots detta förekom positiva känslor som hopp inför framtiden samt att uppskatta det nuvarande livet och det tidigare. Sjukdomen innebar en förändring av självbilden samt en process av att lära sig leva med den. I denna process fann många stöd av sina närstående och genom hoppet. Vården kunde också vara ett stöd men upplevdes av många som negativ. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras hur människornas upplevelser kan tolkas i relation till hälsa och resultatet jämförs även med annan forskning. Sjuksköterskan behöver se till att patienten upplever kontroll över sin situation och sina mediciner samt identifiera vad denne känner hopp inför så att hälsan hos patienten kan stärkas. I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter med den valda metoden.