SAMMANFATTNING Bakgrund I Sverige drabbas årligen ungefär 250 – 300 barn mellan 0 – 18 år av cancer. När barn får cancer kan det innebära en påverkan på barnets föräldrar. I sjuksköterskans roll ingår både att ta hand om barnet och dess närstående. Medan barnet diagnostiseras och behandlas går föräldrarna igenom olika känslor och tankar som de kan behöva hjälp med att hantera. Syfte Att belysa föräldrars upplevelse och behov av vårdpersonalens stöd och omsorg när deras barn insjuknat i cancer. Metod En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningar efter relevanta artiklar gjordes i olika databaser samt via manuell sökning. Femton artiklar identifierades som besvarade föreliggande studies syfte. Resultat Kommunikation, information, socialt och emotionellt stöd samt omsorg är de fyra teman som presenteras i resultatet. Kommunikation ansågs vara viktig då den kunde ha en lugnande effekt hos föräldrar. Information var ett verktyg som kunde ge föräldrarna större inblick i barnets sjukdom vilket i sin tur leder till ökad möjlighet att kunna hantera situationen. Socialt och emotionellt stöd behövdes och kunde hjälpa föräldrarna att hantera sina känslor. Omsorg i form av att vårdpersonalen visade empati samt brydde sig om barnen var betydelsefullt. Slutsats Föräldrar till barn med en cancersjukdom går igenom en svår tid medan deras barn vårdas. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om föräldrarnas behov för att kunna erbjuda dem den hjälp och det stöd de behöver. En bra vårdrelation kan leda till att föräldrarna känner sig lugna och trygga med den omvårdnad som deras barn får.

Bakgrund: Människan är idag betydligt mer medveten än tidigare om vad mat innehåller och vad som bör ätas och inte. Trots detta löper människor samtidigt en allt större risk att drabbas av ätstörningar och viktproblem. Anorexia nervosa drabbar ungefär en av hundra flickor och ca en av tusen pojkar. Sjukdomen kan beskrivas som en stark rädsla för att gå upp i vikt tillsammans med en förvrängd kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever vården. Metod: Som metod valdes att göra en litteraturstudie av skönlitterära verk. Analysen gjordes med inspiration av Graneheim och Lundmans analysmodell. Resultat: Resultatet visade att kvinnor med anorexia i huvudsak hade negativa upplevelser av vården. De upplevde brist på empati och förståelse från personalen. Kvinnorna beskrev känslor av tvång, maktlöshet och kontroll i behandlingen. Diskussion: I diskussionen kom författarna till denna studie fram till att vidare forskning bör fokusera på Anorexia nervosa för att öka kunskapen och förståelsen för sjukdomen. Speciellt med tanke på att det är ett växande problem både nationellt och internationellt.

Bakgrund: Ungefär 1200 människor begår självmord i Sverige varje år. Den exakta siffran för självmordsförsök är svår att få fram men uppskattas till ca 20000 per år. Dessa människor är oftast i en krissituation och behöver därför god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien är att belysa självmordsnära patienters upplevelser av mötet med vårdpersonalen. Metod: Litteraturstudie. Sex stycken vetenskapligt granskade artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Relationen till vårdpersonalen med avseende på kommunikation och interaktion upplevs av den självmordsnära patienten som väldigt viktig. Kommunikationen mellan vårdpersonalen och patienten kan leda till en upplevelse av trygghet. När patienten känner trygghet kan detta ge en öppen dialog vilket leder till en bättre omvårdnad när behoven kan säkerställas. Slutsats: Relationen till vårdpersonalen med avseende på kommunikation och interaktion upplevs av den självmordsnära patienten som väldigt viktig och positiv.

Bakgrund: Vid förlusten av ett bröst i samband med bröstcancer kan kvinnan uppleva en förändrad kroppsbild. En bröstrekonstruktion kan vara en följd efter mastektomi och kan hjälpa kvinnan att återfå sin känsla av kvinnlighet. Syfte: Syftet var att belysa bröstcanceropererade kvinnors upplevelser av bröstrekonstruktion. Metod: Studien var en litteraturstudie. Innehållsanalys med stöd av Granheim och Lundmans modell har tillämpats. Resultatet är baserat på nio vetenskapliga artiklar vilka publicerats från och med år 1993 och senare. Resultat: De flesta av kvinnorna upplever bröstrekonstruktionen som något positivt. Bröstrekonstruktionen hjälper kvinnorna att känna sig kvinnliga och sexuellt attraktiva. Kvinnorna undgår känslan att vara stympad, de känner sig hela och normala.

Det finns flera olika tillstånd som kan leda till att en patient får en stomi. En person som får en stomi kan uppleva ett försämrat självförtroende. De kan även uppleva en rädsla för att stomin skall synas under kläderna samt att stomin skall läcka. Det finns forskning om hur patienter upplever sin livssituation, emellertid finns det mer sparsamt med forskning kring hur patienter med stomi upplever vården. Sjuksköterskor som inte är lyhörda inför patientens behov kan orsaka att patienten utsätts för ett onödigt vårdidande. Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter upplever vården i samband med en stomioperation. En litteraturstudie har genomförts för att besvara denna studies syfte. Valet av en litteraturstudie gjordes för att beskriva forskningsläget inom ämnet. I resultatet framkom det att patienter med stomi hade både positiva och negativa erfarenheter av vården. Några av patienterna upplevde att de blev bemötta med respekt och omtänksamhet samt att personalen var lyhörda. Det framkom också att patienterna ansåg att om sjuksköterskorna hade en hjälpsam inställning samt erfarenhet kring stomivård fick de en mer positiv upplevelse av vården. De patienter som var mindre nöjda med vården upplevde att de inte fått tillräckligt med information om sitt tillstånd och detta ledde till att de själva fick söka kunskap på annat håll. Det framkommer också att patienter upplevde att de inte gjordes delaktiga i vården och detta ledde till att de upplevde en maktlöshet. Denna studie kan användas för att göra vårdpersonal medvetna om hur stomiopererade patienter upplever vården. Ökade kunskaper kan medföra att vårdpersonal får en möjlighet att göra förändringar i vården. Förändringarna kan leda till att patienterna får en bättre upplevelse av vården.

Människor är i behov av hopp under helalivstiden och ett liv utan hopp kan ses sommeningslöst. Hopp är ett mångdimensionellt,komplext begrepp som förändras över tiden ochblir särskilt märkbart vid sjukdom. Syftet var attbelysa upplevelsen av hopp hos patienter. Studiengenomfördes som en litteraturstudie där resultatetutgjordes av elva vetenskapliga artiklar. Känslorsom oro, rädsla kunde bli märkbara vid sjukdomoch känslor av hopplöshet dominerade. Hoppetansågs vara framåtdrivande och gav motivationatt kämpa vidare. Anhörigas stöd var viktigt föratt känna värde och stödet inifrån varbetydelsefullt för att finna hoppet.Sjuksköterskans inbringade hopp genom närvaro,aktivt lyssnande och uppmuntrande handlingar.Hopp var något som fanns inom varje patient ochupplevdes på liknande sätt oberoende avsjukdom. Det är av stor betydelse att belysa hoppi sjuksköterskeutbildningen, metoder för attinbringa hopp bör utvecklas och användas iklinisk verksamhet.

Att vara närstående till en person med bipolär sjukdom kan upplevas som svårt och krävande. Det är därför viktigt att som sjuksköterska se de närstående och deras behov. Studiens syfte var att belysa vad det är att vara närstående i en familj till en bipolärt sjuk person. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, som vidare presenteras i fyra olika teman. De närstående kunde uppleva många olika slags känslor. Dessa kunde till exempel vara ensamhet, hopplöshet, rädsla samt frustration. De närstående upplevde att de kunde hamna i skymundan av sjukdomen och att deras egna känslor och behov inte uppmärksammades. De upplevde även en avsaknad av information och stöd från sjuksköterskor vilket de närstående sa sig behöva för att klara av att hantera vardagen tillsammans med den bipolärt sjuka personen. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om att de närstående ofta kan känna sig ensamma och bortglömda. Att som sjuksköterska vara medveten om denna problematik, kan göra att de närstående känner sig inkluderade i vården samt känner hopp inför framtiden tillsammans med den bipolärt sjuka personen.

Fibromyalgi är ett kroniskt tillstånd av diffus smärta och trötthet. Syftet var att undersöka hur individer upplever att leva med fibromyalgi. Den forskningsmetod som användes var en litteraturstudie och Polit och Beck nio-stegsmodell användes. De sökord som användes var fibromyalgia, life experience och patient experience. Databaserna som tillämpades var CINAHL och PubMed samt manuella sökningar. I litteraturstudien ingick 11 artiklar som genomförts med en kvalitativ design. Artiklarna granskades utifrån Polit och Beck granskningsmodell. Efter bearbetning i en analysprocess framträdde tre huvudkategorier; fysik påverkan, psykisk påverkan och social påverkan. Det framkom i resultatet att fibromyalgi kunde innebära många stora förändringar i livet, både kroppsligt och psykiskt, då trötthet och smärta påverkade det vardagliga liv för individer med fibromyalgi. Fibromyalgi kunde även innebära stora begränsningar, både i det sociala livet och i arbetslivet. Det framkom upplevda känslor som förändrad identitet, frustration och depression.

Bakgrund: Stroke är en vanlig sjukdom i Sverige och varje år drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar hos den som drabbats. När livskamraten drabbas av stroke kan det för den närstående komma som en chock och en ny livssituation kan uppstå. Närstående får ta på sig ett stort ansvar när livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturstudie som baserades på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom en övergripande kategori; En förändrad livssituation med tre huvudkategorier; En förändrad vardag, En förändrad relation och Fysisk och emotionell påfrestning. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om och skapar sig en djupare förståelse för den närståendes situation för att kunna möta den närstående på ett bra sätt. Det ligger i sjuksköterskans ansvar att se till att den närstående inte blir åsidosatt utan blir sedd som en del i systemet. Rätt information och stöd innan hemgång, kan detta göra att den närstående känner sig tryggare i den nya situationen i hemmet med livskamraten.

Bipolär sjukdom är en livslång sjukdom och livet tar en stor vändning, både för de somdrabbas samt de anhöriga. Det är av stor vikt för en sjuksköterska att kunna hantera ochstödja de anhöriga på ett bra sätt och genom att förstå de anhörigas upplevelser kan ettbättre stöd ges. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva meden person som lider av bipolär sjukdom. Studien är litteraturbaserad och sju vetenskapligaartiklar har analyserats. Resultatet visade att de anhöriga upplevde att det dagliga livetpåverkas på olika sätt. Det visade också att behovet av kunskap om sjukdomen var stor,med hjälp av information ökade förmågan att klara av stress hos de anhöriga. De anhörigaupplevde även att det fanns ett behov av stöd framförallt ifrån professionella vårdgivare.Resultatet av studien kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskor angående deanhörigas upplevelser, känslor och behov av stöd, vilket i sin tur kan leda till att vården förden sjuke och dennes anhöriga blir bättre.