Patofysiologin bakom fibromyalgi är diffus och det finns många hypoteser kring uppkomsten, detta medför en stor brist på kunskap i både hälso- och sjukvården och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med fibromyalgi påverkas av sin sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med en teoretisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimensioner vilket gav en överblick om hur det är att leva med syndromet. Resultatet visade att fibromyalgi påverkade individers psykiska och fysiska välbefinnande genom att det sociala livet inskränkts, arbetsförmåga reduceras och isolering. Personer upplevde att bristen på kunskap om syndromet ledde till ett minskat stöd från allmänheten. Med hjälp av en tidig smärtbedömning kan sjuksköterskan få en insikt om hur syndromet påverkar patientens livskvalité. För insättning av adekvata behandlingar samt åtgärder som förbättrar livskvalitén krävs det mer forskning om syndromet. Det krävs även mer forskning kring mäns upplevelser av syndromet då män hamnar i skuggan av ett kvinnodominerat syndrom.

Syftet med studien är att undersöka hur fem före detta fritidsbarn upplevde sin tid på fritids. De frågor jag ställer mig är vad som framträder i deras beskrivningar av tiden på fritidshem och vilken roll pedagogerna spelade för dem. Många barn går idag på fritids och det är därför intressant att veta hur verksamheten kan upplevas av dem som nyttjar den. Vad är betydelsefullt och positivt respektive negativt ur ett fritidsbarns perspektiv? Jag har använt mig utav kvalitativ forskningsintervju med inspiration av begreppet LifeStory för att ta del utav fem före detta fritidsbarns uppfattningar om fenomenet fritidshem. Resultatet visar att ungdomarna jag intervjuat på det stora hela har en positiv upplevelse av sin fritidstid. Kompisarna och det rika utbudet av aktiviteter samt möjligheten att själv få välja sysselsättning var de största fördelarna. Det som framträder som det mest negativa var då det inte fanns så många kamrater att leka med, till exempel sena eftermiddagar eller när barnen kommit upp i åldrarna och en större andel barn inte längre gick på fritids. Miljöns betydelse är stor visar det sig, både den inre och den yttre omgivningen. Pedagogerna spelade en viktig roll, där engagemang, omsorg och bemötande är nyckelord. De hade en fostrande funktion och lärde barnen hur man skall vara mot andra. Lärdomar på det sociala området är det intervjupersonerna främst ser att de fått med sig från sin fritidstid.

Cirka 800 000 svenskar behandlas med läkemedel för högt blodtryck, vilken minskar förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar. Dock uppnår endast 20 till 30 procent av de svenskar som ordineras blodtryckssänkande läkemedel behandlingsmålen, dvs. blodtryck under 140/90 mm Hg. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som bidrar till patientens följsamhet vid farmakologisk- och ickefarmakologisk behandling av högt blodtryck. Studien genomfördes som en litteraturöversikt, baserad på 15 vetenskapliga artiklar, sju kvantitativa och åtta kvalitativa, funna genom litteratursökning i databaserna PubMed (MedLine) och Cinahl. Databearbetning och analys genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Granskär och Höglund-Nielsen. Faktorer påverkande följsamheten  delades vid analysering in i positiva respektive negativa faktorer. Faktorer med positiv effekt på följsamheten var; god livssituation, ålder, kön, etnicitet, hälsosam livsstil, insikt, bra relation till vården, rädsla för komplikationer samt tro på läkemedel. Faktorer med negativ inverkan; icke upplevd sjukdom, läkemedelsbiverkningar, tro på alternativa behandlingsmetoder, negativ kontakt med vården, oavsiktlig dålig följsamhet, praktiska begränsningar, ålder, kön, etnicitet samt negativ attityd gentemot läkemedel. Vi anser att viktiga omvårdnadsåtgärder för god följsamhet är att skapa välmående, involvera anhöriga, god rådgivning, information angående symtom och biverkan av läkemedel samt verka för kontinuitet till återbesök.

Kronisk sjukdom betraktas som det största växande hälsoproblemet i den industrialiserade världen. Erfarenheter av att leva med en kronisk sjukdom innebar stora förändringar i livet. Förändringar som framkallar känslor av lidande, rädsla, nedsatt kontroll och förnekande. Syftet var att belysa individers upplevelser av att leva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie, där 16 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom flera faktorer som påverkade individen och dess liv med en kronisk sjukdom, dessa var psykiska, fysiska, sociala, andliga samt relationen mellan sjuksköterska och patient. De svårigheter individerna påträffade i livet krävde praktiskt, socialt och emotionellt stöd, vilket inte alltid upplevdes tillräckligt. Samtidigt ansågs det viktigt att inte ge upp kampen för en tillfredsställande tillvaro. För att möjliggöra en god omvårdnad behövs ökade kunskaper om människors upplevelser av att leva med en kronisk sjukdom. Studien kan ge kunskap för utveckling av omvårdnadsvetenskap vad gäller kroniskt sjuka människor och deras upplevelser.

No description available.

No description available.

No description available.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Sjuksköterskor möter ibland patienter med nyligen diagnostiserad bröstcancer. För att dessa patienter ska få ett gott bemötande är det viktigt att veta vilka upplevelser som är framträdande. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med bröstcancer.Studien var en systematisk litteraturstudie som grundade sig på resultaten av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteraturstudien resulterade i sex olika kategorier; Betydelsen av Socialt stöd, Krisen, Familjens betydelse, Viljan att leva/Rädslan att dö, Kroppslig förändring och Synen på livet. Resultatet visade att patienter med bröstcancer hade ett stort behov av stöd ifrån familj, vänner och vårdpersonal. I samband med bröstcancerdiagnosen upplevde många patienter att de fick en akut chock och hamnade i en kris. Trots att beskedet om att ha drabbats av bröstcancer förändrade hela livssituationen kunde det på sikt ses som en positiv erfarenhet där patienter fick en ny syn på livet. Eftersom patienter påtalar vikten av stöd även från vårdpersonal är det viktigt för sjuksköterskor att ha kännedom om patienters känslor och upplevelser efter att ha fått diagnosen bröstcancer. I den kliniska verksamheten behöver sjuksköterskor få utbildning och kunskap om patienters upplevelse för att kunna bemöta dessa patienter professionellt. Sjuksköterskor har ett ansvar att stötta patienter på ett sätt som gör att de lättare kan hantera sin situation. Det kan i sin tur kan öka möjligheten för patienter att finna mening i den upplevda erfarenheten.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progressiv sjukdom som angriper de motoriska neuronen. Sjukdomen har ett förlopp med successiv förlamning som slutligen leder till döden. Det finns idag inget botmedel, men ett läkemedel som bromsar utvecklingen. ALS drabbar inte bara patienten, det är därför viktigt för sjuksköterskor att kunna möta de närstående och se deras behov. Syftet var att beskriva närståendes upplevelse att leva med en person med ALS. Metoden var litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar valdes och analyserades. I resultatet framkom fem teman: förändrade livsvillkor, närståendes upplevelse av välbefinnande, informationens betydelse, psykisk påverkan hos närstående och behov av tröst och stöd. Närstående upplevde att lidandet minskade om de levde här och nu och inte såg mot framtiden. Många närstående undvek att ta emot hjälp för att stärka sitt välbefinnande. Relationen mellan patienten och den närstående påverkade till stor del välbefinnandet och den närstående hade ofta sämre livskvalité än patienten. Informationen från vården var bristfällig och att behöva söka information på egen hand gav ångest och ilska hos de närstående. Under sjukdomen är stöd till alla individer i familjen viktigt.

Bakgrunden beskriver att HIV-infektionen är en blodsmitta och AIDS är ett följdsyndrom. Sjukvårdspersonal upplever att de inte har tillräckligt med kunskap om infektionen och patientgruppen vilket kan leda till ett bristfälligt bemötande för patienten. Omvårdnadsteoretikern Jean Watsons interaktionsteori ligger till grund för studiens teoretiska referensram. Syftet är att beskriva HIV- och AIDS-patienters upplevelser av bemötandet i en omvårdnadskontext. Metoden är en systematisk litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar. MeSH-termer och fritextsökning användes för att hitta relevanta artiklar i databaserna PubMed och Cinahl. Fyra artiklar hittades genom manuell sökning av författarnas namn. Modifieringar av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) granskningsmallar användes vid kvalitetsgranskning av artiklar. Resultatet presenteras i tre kategorier, Bemötande, Den särbehandlade kroppen och Människovärde med respektive underkategorier. I resultatet beskrivs att patienterna upplevt hindrande föreställningar samt okunnighet om infektionen hos sjukvårdspersonalen vilket lett till brister i omvårdnaden. Patienter beskrev hur sjukvårdspersonalen undvek dem samt vidtog onödigt mycket säkerhetsåtgärder vid omvårdnad. Slutsatsen visar att bemötandet inom vården är bristfällig vid omvårdnad av HIV/AIDS-patienter. För att få en bättre omvårdnad upplever patienterna att de vill bli vårdade på specialistavdelningar för HIV eller AIDS samt att sjukvårdspersonalens kunskap om infektionen bör öka.