<p>Språkbarriärer i möten med invandrare är ett växande problem inom hälso- och sjukvården. Syftet med litteratur- studien var att belysa betydelsen av språkbarriärer ur sjuksköterske- och patientperspektiv. I studien analyserades 15 vetenskapliga artiklar inom området. Resultatet visade att kommunikationssvårigheter på grund av språkbarriärer gav upphov till stress och oro hos sjuksköterskan. Språkbarriärer hindrade även utbyte av information och begränsade sjuksköterskans möjligheter att bygga upp en god relation till patienter med invandrarbakgrund. Patienter med utländsk bakgrund upplevde missuppfattningar och missnöje som grundades i minskad tillgänglighet till sjukvården och försämrad kvalitet i omvårdnaden. Kommunikationsproblem löstes med hjälp av tvåspråkiga kollegor, familjmedlemmar och professionella tolkar. Faktorer som påverkade sjuksköterskans beslut om när professionell tolk skulle anlitas var tidsbrist, ekonomiska aspekter och okunskap om tolkservice. För att sjuksköterskan ska kunna leva upp till de krav som finns behövs utbildning och tydligare riktlinjer för tolkanvändning. Då Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle behövs ytterliggare forskning och utveckling av metoder och material för att kvalitetssäkra den vård som ges till patienter med invandrarbakgrund</p>

<p>Hjärt- och kärlsjukdomar däribland kärlkramp är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och årligen drabbas ca.11 000 människor av kärlkramp. Sjukdomen påverkar både personerna och deras familj i olika utsträckning, vilket väcker behovet av att identifiera och beskriva upplevelser av sjukdomen.</p><p>Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av att leva med kärlkramp. Studiens metod var systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO mellan åren 1997-2009. Sammanlagt ingick sju artiklar som kvalitetsbedömdes utifrån granskningsmallar. Resultatet i artiklarna analyserades, noterades och bildade följande tema: Rädsla och oro”, ”Förändringar och begränsningar i livet”, ”Känslan av beroende”, ”Förnekelse av sjukdomen”, ”Rädslan för att dö” samt ”Osäkerhet inför framtiden”<em>.</em></p><p>Resultatet visade att de flesta personer upplevde rädsla och oro i samband med sin sjukdom. Rädsla för kärlkrampsanfall och ovisshet om när anfallen kunde inträffa. De upplevde även rädsla i samband med arbetssituationen på grund av stress och krav som arbetet innebar. Kärlkrampen gjorde att de drabbade upplevde begränsningar vid fysisk aktivitet och behov av att anpassa sitt vardagliga liv på grund av sjukdomen.</p><p>Slutsatsen visade att kärlkramp påverkade personernas livssituation. Den kroniska sjukdomen, anpassning av aktiviteter, sorg över förlorad kraft och en oviss framtid kom att prägla deras vardag.</p>

No description available.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten i denna grupp är hög och syftet är att visa på vilken ställning ungdomarna har gentemot sin situation, samt hur denna upplevs. En extra tyngd har lagts på etnisk diskriminering för att belysa om detta upplevs förekomma bland ungdomar med ett utländskt efternamn. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med nio arbetslösa ungdomar under 25 år, samt två intervjuer med tjänstemän som representerade arbetsförmedlingen. Ungdomarna beskriver återkommande sin situation med frustration och utsatthet, samt att viss diskriminering kan tänkas förekomma. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och bygger mycket på tidigare forskning, samt på sociologiska teorier. Uppsatsen vill besvara följande frågor:   Hur upplever ungdomarna arbetslösheten? -Hur upplever ungdomarna att de blir bemötta av olika samhällsinsatser och arbetsgivare? -Hur upplever ungdomarna sin vardag? Är upplevelsen av arbetslöshet förenad med diskriminering och stigmatisering? -Hur upplever ungdomarna att omgivningen reagerar på arbetslösheten? -Upplever ungdomarna med utländskt efternamn att de blir stigmatiserade eller diskriminerade på grund av sitt efternamn?

Syftet med studien var att belysa biståndshandläggares arbete i team och deras upplevelser av arbete i team. Frågeställningarna var: Hur arbetar biståndshandläggare i team? Hur upplever biståndshandläggare sitt arbete i team? Vilka svårigheter finns det medteamarbete? Vilka positiva erfarenheter har biståndshandläggare av teamarbete? Det ärviktigt att problematisera och fördjupa kunskapen om hur det allt mer populära teamarbetet upplevs. Aktuell forskning säger att för att teamarbete ska fungera krävs ett bra arbetsklimat. Studien inspirerades av teorier om team, organisationsteorier och Antonovskys begrepp KASAM. Med en kvalitativ undersökningsmetod i form av fokusgruppsintervjuer strävades det efter en djupare ämnesförståelse. Biståndshandläggare som arbetar i team, på en kommunal förvaltning i Sverige undersöktes. Genom kvalitativ innehållsanalys bearbetades empirin. Enligt resultatet upplevde biståndshandläggarna sitt arbete i team övervägande positivt. Teamet upplevdes ge styrka både i dagligt arbete och inför omvärldens krav och förväntningar. Slutsatser var att biståndshandläggarnas teamarbete gynnar effektivitet såväl som arbetstillfredsställelse. Förslag gavs att använda biståndshandläggarnas kunskap om teamarbete i kvalitetsutveckling och låta forskning, teori och praktik samverka.

I bakgrunden beskrevs döden och döendet som en naturlig del av människans liv. För de människor som dör tillföljd av svår sjukdom beskrevs en god palliativ vård som viktig. Inom Hospice inriktas arbetet på samspelet mellan individerna med utgångspunkt i en helhetssyn, i målen för Hospice ingår också att stödja de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av att ha haft en anhörig som vårdats på Hospice. Metoden bestod av en litteraturstudie där 14 artiklar från databaserna PubMed och Cinahl klassificerades och analyserades. I resultatet framkom följande tre kategorier. Trygghet gav tillfredställelse, där det beskrevs att tilltro till personalen, att bli uppmärksammad samt information var viktiga faktorer för anhörigas upplevelse. I den andra kategorin Känslomässig strid framkom att anhöriga upplevde konfliktartade känslor samt en rädsla för övermedicinering. Den sista kategorin Möte med döden handlade om förberedelse för och arbete med sorgen. I diskussionen beskrevs att olika faktorer var viktiga för att anhöriga skulle känna trygghet och tillfredställelse. Det ansågs viktigt för anhöriga att sjuksköterskan arbetade stödjande och relationsbyggande, löpande informerade och återkopplade, allt för en god upplevelse.

Antalet transplantationer av njurar är något som ökar för varje år som går, dels på grund av utvecklad forskning och dels på grund av den ökande folkmängden. Det är viktigt med god kunskap om bland annat mottagarens upplevelse av njurtransplantationen, för att kunna möta patienterna på bästa sätt. Resultatet visar att de patienter som står på väntelistan upplever sig lida mer av depressiva symtom, trötthet, oro, ängslan och ångest än de patienter som har genomgått en njurtransplantation. De patienter som upplever depressiva symtom en längre tid innan transplantationen får oftast starkare symtom och har svårare efter transplantationen att bli av med de symtomen. Efter transplantationen upplever de flesta patienter att dessa upplevelser minskar. Många känner istället tacksamhetsskuld för den nya njuren och stor rädsla för avstötning. Det är sparsamt forskat kring mottagarens upplevelser i samband med njurtransplantation. För att kunna ge en god och individanpassad vård behöver mer forskning utföras inom området.

Transitionen från student mot kompetent sjuksköterska är en kritisk period. Det är viktigt att nyutexaminerade sjuksköterskor erhåller en fullgod transition med möjlighet att öva upp kunskap och tillgodogöra sig erfarenhet. Efter en kort introduktionsperiod förväntar arbetsgivaren att nyutexaminerade sjuksköterskor ska ha förmåga att fungera i professionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under transitionen från student mot kompetent sjuksköterska. Resultatet visar att transitionen upplevs som en uttröttande lärandeprocess, men trots svårigheter finns en känsla av prestation och personlig fullbordan över att vara sjuksköterska. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ansvaret som påfrestande då ingen längre kontrollerar deras handlingar. De upplever bristfällig kompetens i kliniska färdigheter, organisatoriska procedurer, nya situationer och den nya rollen. Transitionen underlättas av en stödjande omgivning och är avgörande för hur nyutexaminerade möter nya ansvarsområden. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever besvikelse när det inte finns utrymme att utöva holistisk omvårdnad, som de förvärvat kunskap om under studietiden. För att anpassa sig till avdelningens kultur blir de ibland tvungna att släppa egna värderingar. Transitionen är en process och det tar tid att känna trygghet och säkerhet i yrkesrollen. Introduktion bör genomföras tillsammans med utbildade handledare och inte vara tidsbestämd. Fortsatt forskning behövs för att utforma fullgod transition.

Språkbarriärer i möten med invandrare är ett växande problem inom hälso- och sjukvården. Syftet med litteratur- studien var att belysa betydelsen av språkbarriärer ur sjuksköterske- och patientperspektiv. I studien analyserades 15 vetenskapliga artiklar inom området. Resultatet visade att kommunikationssvårigheter på grund av språkbarriärer gav upphov till stress och oro hos sjuksköterskan. Språkbarriärer hindrade även utbyte av information och begränsade sjuksköterskans möjligheter att bygga upp en god relation till patienter med invandrarbakgrund. Patienter med utländsk bakgrund upplevde missuppfattningar och missnöje som grundades i minskad tillgänglighet till sjukvården och försämrad kvalitet i omvårdnaden. Kommunikationsproblem löstes med hjälp av tvåspråkiga kollegor, familjmedlemmar och professionella tolkar. Faktorer som påverkade sjuksköterskans beslut om när professionell tolk skulle anlitas var tidsbrist, ekonomiska aspekter och okunskap om tolkservice. För att sjuksköterskan ska kunna leva upp till de krav som finns behövs utbildning och tydligare riktlinjer för tolkanvändning. Då Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle behövs ytterliggare forskning och utveckling av metoder och material för att kvalitetssäkra den vård som ges till patienter med invandrarbakgrund

Patofysiologin bakom fibromyalgi är diffus och det finns många hypoteser kring uppkomsten, detta medför en stor brist på kunskap i både hälso- och sjukvården och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med fibromyalgi påverkas av sin sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med en teoretisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimensioner vilket gav en överblick om hur det är att leva med syndromet. Resultatet visade att fibromyalgi påverkade individers psykiska och fysiska välbefinnande genom att det sociala livet inskränkts, arbetsförmåga reduceras och isolering. Personer upplevde att bristen på kunskap om syndromet ledde till ett minskat stöd från allmänheten. Med hjälp av en tidig smärtbedömning kan sjuksköterskan få en insikt om hur syndromet påverkar patientens livskvalité. För insättning av adekvata behandlingar samt åtgärder som förbättrar livskvalitén krävs det mer forskning om syndromet. Det krävs även mer forskning kring mäns upplevelser av syndromet då män hamnar i skuggan av ett kvinnodominerat syndrom.