Sjuksköterskor har ett kompetenskrävande arbete där kunskapen utvecklas snabbt. Förändrade arbetsuppgifter och besparingar i vården kan vara stressande och leda till att det blir en begränsad tid för patienter och deras behov av samtal. Detta i sin tur kan inverka negativt på tillfredställelsen i arbetet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av sin arbetssituation. En intervjustudie utfördes med en induktiv ansats. Fem sjuksköterskor intervjuades med en semi-strukturerad intervju innehållande tre öppna frågor. Sjuksköterskorna fann arbetet utvecklande, att de hade ett bra arbetsklimat och att personalrelationerna ansågs viktiga. De upplevde sin arbetssituation som stressig där prioriteringar blev viktiga. De nämnde besparingar, lite patienttid och ett stort ansvar som negativa områden. Patienternas sjukdom kom i fokus och samtal bortprioriterades. Det är viktigt att studera sjuksköterskors upplevelse av arbetssituationen eftersom den påverkar patienternas vårdkvalité och för att nå positiva förändringar i vården.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor i Sverige. Av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer genomgår 45% mastektomibehandling, vilket innebär en stor omställning både fysiskt och psykiskt för kvinnan och hennes närstående. Syfte: Syftet var att beskriva bröstförlustens inverkan på livet för de kvinnor som genomgått mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Tio kvalitativa studier ingick i denna litteraturstudie. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. Fribergs modell för litteraturöversikt användes för att strukturera studiens resultat. Resultat: Resultatet visade en förändrad kroppsuppfattning hos de drabbade kvinnorna, där bröstförlusten inbringade tankar om att inte längre vara hel samt upplevelsen av minskad kvinnlighet. Vidare belyste resultatet hur detta också ifrågasätte identiteten hos de drabbade kvinnorna som också inverkade på sociala relationer och aktiviteter. Känslan av att vara annorlunda väckte en stark önskan om att framstå som normal inför andra för att passa in i samhällets ideal. Konklusion: Resultatet visade att bröstförlust till följd av mastektomi påverkar livet på många plan, både psykiskt och fysiskt för de drabbade. Att öka förståelsen för kvinnors upplevelser av bröstförlust och dess inverkan på livet är något sjuksköterskan kan hjälpas av i mötet med kvinnan.

Bakgrund: Amyotrofisk Lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom som kännetecknas av progressiv förlamning. Förlamningen påverkar personens benrörelse, tal, svalg och andning och leder slutligen till döden. Överlevnadstiden efter första symtom är i genomsnitt 16 – 48 månader. Sjukdomen är svårdiagnostiserad och direkt efter diagnostisering inleds en palliativ vård. Orsaken till sjukdomens uppkomst är okänd och personer med ALS upplever att ovissheten om hur sjukdomen påverkar kroppen är svår att hantera.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med sjukdomen Amyotrofisk Lateralskleros. Metod: En kvalitativ studie baserad på två patografier genomfördes. Som analysmetod användes en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning. En manifest ansats med latenta inslag användes vid analysering. Resultat: I studiens resultat framkom det att personer med ALS upplevde skiftande känslor i det vardagliga livet. Det framkom även att det var vanligt att personer som lever med sjukdomen hade olika tankar om framtiden. Resultatet formade tre kategorier: Känslomässiga svårigheter med sjukdomen, Livsglädje i dagliga livet och Tankar om framtiden. I resultatet framkom även två underkategorier: Att uppleva sorg och Att uppleva rädsla och skam. Slutsats: Att drabbas av ALS innebar en stor förändring i livet. Många känslomässiga svårigheter uppkom i samband med sjukdomen. Trots detta upplevdes livsglädje och det bidrog till att personerna kunde njuta av livet.

Bakgrund: Autism är en gammal diagnos som de senaste hundra åren genomgått flera förändringar. Även på senare år förändras diagnosen men grundproblematiken för individens och dess omgivning är den samma. Ett barn med autism påverkar hela familjen. Syfte: Syftet var att undersöka hur svenska föräldrar till barn med autism upplever familjens livssituation och hur den påverkas av barnets problematik. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats baserad på fem självbiografier skrivna av föräldrar till barn med autism. Innehållet i självbiografierna analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom efter analysprocessen, Föräldrarnas känslor och Påverkan på vardagen, samt 14 underkategorier. Omgivningen kring barnet berörs i stor utsträckning. Föräldrarna påverkas både när det gäller deras känsloliv och de får se sin vardag förändras. Syskon till barn med autism får inte lika mycket uppmärksamhet som sitt syskon utan får i stor utsträckning klara sig själva.   Slutsats: Ett barn med autism påverkar hela familjen på ett eller annat sätt. En annan viktig del som kommit fram i föreliggande studie var behovet av ytterligare insatser och stöd från samhället. Föräldrarna känner ofta att de får klara sig själva och inte får den hjälp de behöver.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar akut sjuka patienter hamnar många gånger i situationer där närstående önskar närvara vid återupplivning. Det är en del av sjuksköterskans arbete att tillgodose såväl patient som anhörigas behov. För anhöriga som närvara under återupplivning kan det upplevas både traumatiskt och skrämmande även om anhöriga ofta vill närvara enligt flera studier. Syfte: Att genom en litteraturöversikt beskriva sjuksköterskans inställning till, och upplevelse av att ha patientens anhöriga närvarande vid återupplivningsförsök. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som omfattar 15 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artikelsökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl samt manuellt. Huvudresultat: Studiens resultat redovisas under sju kategorier, Erfarenhet, Arbetsplatsens betydelse, Blödning och överlevnad, Personal som tar hand om anhöriga, Anhörigas förväntningar, Kommunikation och missförstånd, Stress eller motivation. Resultatet visade på en stor variation mellan positiva och negativa upplevelser och inställningar av att ha anhöriga närvarande vid återupplivning. Faktorer som påverkade kunde identifieras och handlade bland annat om sjuksköterskans erfarenhet och utbildningsnivå, tillgängliga resurser och riktlinjer på arbetsplatsen. Många sjuksköterskor upplevde även en oro över hur anhöriga skulle reagera. Slutsats: Resultatet visade att det fanns en stor variation i påverkande faktorer där negativa inställningar och upplevelser kunde kopplas till bland annat organisatoriska brister och oro för anhörigas psykiska mående. Anhörig närvaro upplevdes som positivt var när rätt resurser fanns att tillgå och bland sjuksköterskor som var vana att arbeta personcentrerat

“Kan man säga upp sig från att vara cancermamma?” -         En empirisk studie Bakgrund: Föräldrar till cancersjuka barn upplever ångest, oro, att det möter det okända och tappar kontrollen över sin situation. Det finns hopp hos föräldrar och en strävan att vara optimistisk. Föräldrar försöker återta kontrollen över vardagen och anpassa sig till den nya tillvaron. De får en fysisk och emotionellt krävande roll i omhändertagandet av sitt barn. Skrivandet har fått en central roll i samhället, där bland används bloggar till att berätta sina upplevelser av sjukdom.   Syfte: Att beskriva upplevelsen av att ha ett cancersjukt barn som den framställs i bloggar skrivna av föräldrar.   Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats där fyra bloggar som svarade på syftet valdes ut. En kvalitativ innehållsanalys gjordes och materialet sammanställdes till underkategorier och kategorier.   Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med sammanlagt elva underkategorier. Föräldrarna beskrev upplevelsen som ljusglimtar trots en krävande vardag, omställning i vardagen, vaksam förälder och att se sitt barn sjukt i cancer.   Konklusion: För att minska bristerna och missförstånden i omvårdnaden krävs god information som ges på ett ändamålsenligt sätt. Mer kunskap och förståelse för föräldrars upplevelse behövs. Bloggar kan användas som ett verktyg i omvårdnaden för att öka kunskap och förståelse hos sjuksköterskor.   Nyckelord: Cancersjukt barn, föräldrar, upplevelse, föräldrabloggar.

Kränkade särbehandling definieras som kränkande handlingar riktade mot enskild medarbetare utan saklig grund, som bryter mot allmänna normer. Kränkande särbehandling är ett arbetsrättsligt problem vilket medför allvarliga konsekvenser för både arbetstagare och organisationer. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av utsatthet för kränkande särbehandling. En litteraturstudie som baseras på 24 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Samtliga artiklar analyserades och redovisades i resultatet under huvudkategorier. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde ohälsa relaterat till upplevelse av utsatthet för kränkande särbehandling. Sjuksköterskorna upplevde maktutövning relaterad till bristande arbetsmiljö i kombination med svag chefsförmåga. Sjuksköterskornas upplevda utsatthet utgjorde riskfaktorer för bristande patientsäkerhet och bristande omvårdnad.

No description available.

Bakgrund: Ungefär 25 000 individer i Sverige lever med någon form av stomi. Stomin innebär en fysisk förändring på kroppen och det i sin tur påverkar upplevelsen av livskvalitet, kroppsbild och sexualitet. Sjuksköterskans stödjande roll blir speciellt viktigt då sexualitet kan upplevas som en privat angelägenhet och blir därför inte spontant adresserad av varken patient eller sjuksköterska och därmed ett åsidosatt ämne. Syfte: Att belysa hur individer med en permanent intestinal stomi upplever sin sexualitet. Metod: En litteraturöversikt som baseras på elva vetenskapliga originalartiklar, hämtade ur databaserna CINAHL Complete, PubMed, Medline och DOAJ. Artiklarna valdes ut efter kritisk granskning, därefter översattes, analyserades och sammanställdes i teman och underteman. Resultat: Resultatet utmynnade i sex teman. Att alltid ha en påse som hänger med som beskrev hur stomins fysiska närvaro påverkade. Stomin som en källa till rädsla som beskrev rädslor för lukt, läckage och ljud under intima stunder samt en partners reaktion. Upplevelsen av förluster till följd av stomin som beskrev de förluster som individen upplevde påverkade sexualiteten. Att hantera stomins påverkan på sexualiteten som beskrev tillvägagångssätt för att hantera upplevelsen av sexualiteten i relation till stomin. Behov av stöd beskrev vikten av stöd för att kunna hantera sexualiteten i relation till stomin. När upplevelsen av sexualitet förbättras av stomin, som beskrev positiva upplevelser till följd av att grundsjukdomen botats. Diskussion: Resultatet diskuterades och problematiserades utifrån konsensusbegreppet människa, Virginia Henderssons omvårdnadsteori Grundprinciper för patientvårdande verksamheter och vetenskapliga artiklar.

Introduktion: HCV är en globalt utbredd virusinfektion som angriper levern och kan orsaka stort lidande för individen. Infektionen kan orsaka akuta eller kroniska tillstånd och de som infekterats löper en ökad risk att drabbas av följdsjukdomar som bland annat levercirros och levercancer. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med HCV i ett välfärdssamhälle. Metod: Studien är utformad som en litteraturstudie efter Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Artikelsökningarna är gjorda i databaserna CINAHL, PubMed och PsykINFO. Resultatet i studien bygger på 11 vetenskapliga artiklar som granskats utifrån Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativ respektive kvantitativ metod. Resultat: Resultatet utgörs av fem teman: Fysiska och psykiska symtoms inverkan på livskvalitet, Skiftande bemötande  inom sjukvården, Stigmatisering och rädsla för stigmatisering Stöd i mellanmänskliga relationer samt HCV innebär livsomställningar. Resultatet visar att HCV-diagnosticerade patienter upplever olika fysiska och psykiska besvär. Det framgår även att de upplever stigmatisering och diskriminering av samhället vilket har en negativ inverkan på dessa personers upplevelse av livskvalitet. Slutsats: HCV-diagnostiserade personer upplever ofta stigmatisering och diskriminering i sitt möte med sjukvården och i övriga relationer. Detta resulterar i att de undviker att söka vård och att berätta om sin diagnos, vilket leder till isolering och försämrad hälsa, både fysiskt och psykiskt.