På uppdrag av ett företag i Stockholm är syftet för denna studie att undersöka hur några av företagets tidigare kunder upplevt kostkonceptet Exclusive . Uppdraget är vidare att se hur konceptet har påverkat kundernas kostbeteende samt hur detta har förändrat deras kostvanor utifrån deras egna upplevelser.

Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva individers upplevelse av insjuknande i, den aktiva fasen samt tillfrisknandet från Anorexia nervosa (AN), vidare var syftet att granska kvalitén avseende urvalsmetod i de ingående artiklarna. De femton ingående, vetenskapliga artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och Scopus. Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier; Insjuknandet i, den aktiva fasen och tillfrisknandet samt nio stycken underkategorier. I resultatet framgick att individer med AN använde sin sjukdom till att hantera olika känslor genom de tre faserna. Under insjuknandet beskrev många individer med AN avsaknaden av kontroll i sitt liv och att de använde sjukdomen för att återfå känslan av kontroll. Under den aktiva fasen av sjukdomen fokuserade individerna på ätstörningen och på så vis förträngde de dem negativa känslorna. Individer med AN beskrev att de upplevde behandlingen som kaotisk då de var tvungna att hitta ett annat sätt än ätstörningen för att hantera sina känslor. Slutsaten är att det som sjukvårdspersonal är viktigt att få ökad kunskap och förståelse för vad individer med AN upplever, detta för att kunna stödja och hjälpa dem till tillfrisknande. / The aim of this descriptive study was to describe the experiences of individuals with Anorexia Nervosa (AN) according to falling ill, the active phase and to recover from AN. The aim was also to examine the quality of the sample method, in the selected articles. The databases that were used to search for the articles were Cinahl and Scopus. Three main categories emerged; Fall ill, the active phase and to recover and nine subcategories. The result of this study was that individuals with AN used their illness in a way to cope with different emotions. In the first phase, to fall ill, they described that they developed their AN in the belief of that it would contribute to a regain of the feeling of control in their lives. Within the active phase the individuals with AN putted all their focus on the illness and therefor suppressed negative emotions. During the recovery, individuals with AN described that they were forced to find another way than the AN in order to cope with their emotions. The conclusion is that it's important as a health worker to try to developed an understanding for these individuals experiences in order to in the best possible way, be able to support and help them to find another way to cope with their emotions than through their AN.

Sammanfattning: Forskningsfråga  Vilka faktorer kan påverka kundens upplevelse i upplevelserummet och hur hanterar företag som arrangerar olika typer av tillställningar dem? Syfte  Att få en bättre inblick i hur olika företag använder sig av upplevelserummet för att förbättra upplevelsen för sina kunder.  Att ge intresserade läsare en större förståelse för upplevelserummets komplexitet. Metod I denna uppsats har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetod bestående av fem intervjuer. Dessa personer är anställda på olika arbetsplatser och har skilda arbetsuppgifter, men gemensamt är att de arbetar med upplevelser av olika slag. Fyra av intervjuerna skedde ansikte mot ansikte och en per telefon. Slutsatser Efter mina genomförda intervjuer och inläst teori kring upplevelser och servicelandskap, så har jag fått en inblick i hur svårt det kan vara att få alla faktorer att samspela. Faktorer inom området kan t.ex. vara ljus- och färgsättning, men även personal och andra besökare måste tas hänsyn till. Det som också har betydelse är den fysiska omgivningen, där tjänsten produceras, och förutsättningar som dessa platser erbjuder. Jag beskriver dessa faktorer i min uppsats, och i slutsatsen tar jag upp dem under egna rubriker så att man får en tydlig överblick vilka dessa är.

Syfte med studien var att beskriva män respektive kvinnors upplevelse av att leva med venösa bensår. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Studien baserades på intervjuer med åtta män och åtta kvinnor, materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån temat Begränsad och berövad sin vardag som bildades utifrån kategorierna Smärta och lukt är begränsande, Omvårdnaden begränsar vardagen och Såret begränsar livet. Resultatet visade att män och kvinnor som lever med venösa bensår upplever sig begränsade i sin vardag. Kvinnor upplevde att smärtan var det värsta med bensåret, när den satte i gång gick det inte att tänka på något annat. De upplevde sig bundna till hemmet på grund av ovissa omläggningstider. Att vara lindad upplevde männen vara det värsta med att ha bensår. Lindan begränsade deras rörlighet. Både män och kvinnors fysiska aktivitet begränsades och deras sociala samvaro med familj och vänner minskade på grund av trötthet och tidsbrist. Många behövde hjälp för att klara av vanliga vardagsbestyr. Trots de begränsningar som bensåren medförde så anpassade sig flertalet till sin nya vardag.

Bakgrund: Den palliativa vården inkluderar en väldigt stor patientgrupp. Palliativ vård ges både på institutioner men också i allt större utsträckning i patientens hem. Anhöriga blir i hemmen mer delaktiga i vården och de behöver stöd av sjukvården. Kvalitén på den palliativa sjukvården som erbjuds av sjukvården har många brister och därför behöver anhörigas upplevelser av det palliativa skedet tas del av och öka kunskapen hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att ha en familjemedlem som vårdats i det palliativa skedet.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Studien analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Utifrån analysen framkom det fyra kategorier och nio underkategorier som beskriver upplevelser om hur det är att vara närstående till en patient som vårdas palliativt. Resultatet visar att anhöriga kan få känslan av maktlöshet och att de krav som ställs kan leda till försummelse av dem själva. En tröst hittade de anhöriga i sin egen familj. Delaktighet var något som kunde få anhöriga att se ett sammanhang i den palliativa sjukvården och att hjälpa dem att hitta en plats i vårdandet. Även tankar om livet efter döden blev tydligare hos de som hade en anhörig som vårdades palliativt.Slutsats: Resultatet visar vikten av att sjuksköterskan ska använda sig av ett holistiskt perspektiv som inte bara innefattar den sjuke utan även de anhörigas livsvärld. Genom en kontinuerlig kommunikation och en god vårdrelation kan sjuksköterskan lindra lidande och förebygga hälsa.

Bakgrund: Tidigare präglades vården utifrån ett synsätt, där vårdgivaren styrde över vården. Detta synsätt har successivt övergått till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information påverkar även graden av delaktighet och förmågan att fatta beslut självständigt. Patientens delaktighet i vården styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vården. Metod: En systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes, baserad på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas upplevelser av delaktighet resulterade i tre teman: hinder för delaktighet, delaktighet i beslutfattandet och möjligheter för delaktighet. Patienter upplever ett stort behov av information, för att kunna vara delaktig. Slutsats: Att ha en god relation skapar tillit och trygghet som gynnar samarbetet mellan vårdpersonalen och patienten. Brister i bemötandet hindrar samarbetet och patientens möjlighet att delta i vården. Det är viktigt att vårdpersonalen tar reda på hur mycket patienten orkar och vill vara delaktig i vården för att möjliggöra delaktighet.

För de människor som drabbats av kronisk njursvikt är en av behandlingsformerna hemodialys vilket innebär att en maskin renar patients blod. För patienterna innebär behandlingen en livsomställning som kan upplevas som mycket krävande. Syftet med denna studie är att utforska de upplevelser som patienten förknippar med behandlingen. Studien är en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar. Resultatet presenteras i fyra olika kategorier med nio underkategorier. Studien visar: hur patienter upplever sig bundna till tid och platser för behandling, ekonomiska svårigheter till följd av förlorade jobb, psykisk ohälsa, förändrade sociala relationer, hur familj, vänner och en gudstro kan spela en stor roll gällande patientens strategi till att orka fortsätta kämpa. För dessa patienter uppstår många gånger ett lidande, på flera olika nivåer. Ett sjukdomslidande i form av de fysiska smärtor som behandlingen innebär. Ett livslidande uppstår också i form av att patienterna känner sig låsta till en plats eller ett sjukhus.

Njurtransplantation är en eftertraktad behandlingsform vid kronisk njursvikt. I Sverige idag står cirka600 personer på väntelista till en njurtransplantation och det är viktigt att sjuksköterskan inte enbartfokuserar på sjukdomen utan har även kunskap om upplevelser som kan förekomma före och efternjurtransplantationen hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser isamband med njurtransplantation. Metoden som användes var en litteraturstudie, där tiovetenskapliga artiklar som genomgick kvalitetsgranskning, utgjorde resultatet. Dessa artiklar söktesfram i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatartiklarna granskades av författarna var för sigoch diskuterades sedan ihop för att bestämma huvudteman samt underteman till resultatet. Resultatetav analysen gav upphov till två huvudteman: Hopp och förtvivlan i väntan på njurtransplantationoch Uppskattning och besvikelse efter njurtransplantation. Patienterna upplevde depressiva symtomoch ångest, rädsla och osäkerhet samt hopp i väntan på njurtransplantation. Efter njurtransplantationupplevde patienterna rädsla och osäkerhet, tacksamhet och tacksamhetsskuld, självständighet ochfrihet samt besvikelse. Slutsatsen var att upplevelser som framkom i resultatet hade en påverkan påpatienters livssituation. Stöd och information från vårdpersonalen samt en trygg relation mellanpatient och sjuksköterska där patienten var delaktig i sin egen omvårdnad ansågs ha en betydelse förpatienterna att kunna hantera dem negativa upplevelserna som förekom i samband mednjurtransplantationen.

Sammanfattning Syfte : Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors symtom och upplevelser vid och efter en hjärtinfarkt hos kvinnor. Design : Studien har utförts som en beskrivande litteraturstudie. Metod : Elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär har granskats och analyserats för att svara på studiens syfte. Resultat : Huvudresultatet visade att bröstsmärta är ett av de vanligaste symtomen för hjärtinfarkt. Kvinnor har rapporterat symtom som smärta och obehag från rygg, nacke, hals eller käke. Andra symtom som illamående, kräkningar, trötthet, andfåddhet och svettningar kan också tillhöra symtombilden vid hjärtinfarkt. Dessa symtom kan i vissa fall leda till feldiagnostisering. Kvinnors upplevelser vid en hjärtinfarkt är att de av olika anledningar ofta förnekar sina symtom och att det kan leda till försenad vård. Resultatet visar också kvinnors upplevelser av förändrade livsvillkor efter hjärtinfarkten med psykiska och fysiska komplikationer och behovet av information. Slutsats : Kvinnor har ofta svårt att tolka sina symtom vid hjärtinfarkt då symtombilderna kan se olika ut från person till person, detta kan leda till försenad vård. Bättre kunskap krävs inom sjukvården för att bemöta kvinnor med hjärtinfarkt samt för att kunna ge rätt information till patienten. / Abstract Purpose: The purpose of this study was to describe women's symptoms and experiences during and after a heart attack in women. Design: The study was conducted as a descriptive literature review. Method: Eleven scientific articles of a qualitative nature have been reviewed and analyzed to answer the study's purpose. Result: The results showed that chest pain is one of the most common symptoms of heart attack. Women have reported symptoms such as pain and discomfort in the back, neck, throat or jaw. Other symptoms such as nausea, vomiting, fatigue, shortness of breath and sweating may also belong to the symptoms of myocardial infarction. These symptoms can sometimes lead to misdiagnosis. Women's experiences during a heart attack is that for various reasons they often deny their symptoms and that it may lead to delayed care. The result also shows women's experiences of changed conditions of life after myocardial infarction with mental and physical complications and the need for information. Conclusion: Women are often difficult to interpret their symptoms of heart attack symptoms, then the images may look different from person to person, this can lead to delayed care. Better knowledge needed in health care for the treatment of women with heart attacks, and to provide the right information to the patient.

No description available.