Bakgrund: Varje år drabbas cirka 15000 personer i Sverige av plötsligt oväntat hjärtstopp, av dem överlever cirka 1200. Forskning har visat att andelen som överlever ett hjärtstopp ökar och därmed finns ett ökat behov av att förbättra kunskapen om hur livet påverkas för personer som överlevt. Studier har visat att överlevare drabbas av minnessvårigheter, ångest, brist på energi och nedsatt fysisk funktion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av livet efter ett hjärtstillestånd. Metod: Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. Åtta kvalitativa studier valdes ut och analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att personerna upplever känslomässiga svårigheter och att de lever med begränsningar. De upplever förändringar i det sociala livet, existentiella frågor uppkommer och de får en ny syn på livet. Konklusion: Livet efter ett hjärtstopp innebär fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. För att sjuksköterskan ska kunna möta personen utifrån sina unika förutsättningar och behov behöver hen ha förståelse för vad personen upplever. Genom samtal kring upplevelserna kan sjuksköterskan stötta och hjälpa personen att bearbeta sina känslor och återfå sitt sammanhang.

Bakgrund: Humant Immunbristvirus, [HIV] är en pandemi och ett växande folkhälsoproblem. Vidare är HIV en obotlig sjukdom som bryter ned den egna kroppens immunförsvar. HIV-positiva individer är i behov av regelbundna kontroller under en längre livsperiod. Kommunikationen mellan vårdpersonal och HIV-positiva individer är en viktig aspekt för att främja följsamheten till behandling av sjukdomen. Brister i kommunikationen kan resultera i att HIV-positiva individer upplever ett bristande stöd från vårdpersonal. Ett omvårdnadsproblem i form av bristande patientsäkerhet kan uppstå vid bristfällig kommunikation mellan vårdpersonal och HIV-positiva individer. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur HIV-positiva individer upplever kommunikationen med vårdpersonal. Metod: Metoden som användes bestod av en litteraturöversikt med kvalitativ ansats och latenta inslag. Analysmetoden som valdes var en innehållsananlys som utgick ifrån Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorrfs modell. Resultat: Litteraturöversikten grundades av två patografier. Kommunikationen med vårdpersonal upplevdes av HIV-postitiva individer som en viktig aspekt gällande HIV-vården. Kommunikationen med vårdpersonalen beskrevs vara präglad av attityder så som rädsla och okunskap relaterat till HIV-diagnosen, vilket var avgörande för hur kommunikationen tolkades och huruvida denna upplevdes som positiv eller negativ. Det framgick önskemål om en kommunikation som var mindre påverkad av vårdpersonalens attityder samt att vårdpersonal skulle visa sympati till HIV-postitiva individer. Slutsats: Då HIV-postitiva individer i flera fall upplevt att kommunikationen från vårdpersonal påverkas av de förekommande attityderna till HIV är även dessa upplevelser i behov av vidare forskning. En ökad medvetenhet och kunskap om hur HIV-positiva individer upplever kommunikationen med vårdpersonal kan således medföra en djupare förståelse för dessa personers tillstånd och kan därmed omvandlas till en resurs i omvårdnadsarbetet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Att genomgå bröstcancer påverkar kvinnan fysiskt, psykiskt och socialt. Behandlingen medför förändringar som inverkar på kvinnans hälsa, kropp, livsvärld och sätt att vara. Syfte: Belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av och leva med bröstcancer.Metod: Till litteraturstudien valdes nio kvalitativa studier ut. Databassökning har genomförts i Cinahl. Studiernas resultat har sammanställts enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultat: Att drabbas av bröstcancer påverkar kvinnor känslomässigt och väcker tankar kring livet och framtiden. Kvinnors inställning till sin situation och det stöd de får påverkar deras upplevelse. Biverkningarna från behandlingen upplevs besvärande och påverkar kvinnors uppfattning av sig själva och deras kroppsbild. Att genomgå bröstcancer får kvinnor att fundera över sin situation och göra förändringar i livet. Konklusion: Att drabbas av bröstcancer är en överväldigande upplevelse som påverkar kvinnor under en lång tid. Upplevelsen av att drabbas av bröstcancer skiljer sig delvis åt mellan kvinnor. För att kunna ge kvinnor stöd och god omvårdnad är det som sjuksköterska viktigt att ha insikt i kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer och ha förståelse för att det är en individuell upplevelse.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män och drabbar i genomsnitt 8000 personer per år. För de drabbade männen kan vardagslivet förändras, både på grund av cancersjukdomen och av behandlingen. Behandlingen kan leda till komplikationer som inkontinens och impotens vilket kan påverka mannens fysiska existens, sociala identitet och trygghet. Studiens teoretiska referensram utgår från Cullbergs kris- och utvecklingsteori. Studiens syfte var att belysa hur man upplever livet efter diagnosen prostatacancer. Syftet besvaras genom en kvalitativ innehållsanalys av elva vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen inspirerades av Malterud (1998). Resultatet visade att prostatacancer påverkade männens dagliga liv och sociala relationer. En stor del av manligheten upplevdes som förlorad och männen ifrågasatte deras identitet så som de hade identifierat sig själva före sjukdomen.

No description available.

Syfte: Syftet med examensarbetet är att se hur köpbeteendet gestaltar sig i olika situationer. Vi har avgränsat examensarbetet till att belysa två organisationer inom upplevelseindustrin. Gekås i Ullared och Vasaloppet. Vi anser att köpmönstret hos besökarna vid dessa platser skiljer sig från det vardagliga köpmönstret. Vi önskar även att ge förslag på verksamhetsutveckling. Sist men inte minst ska vi ta fram en checklista för påverkande framgångsfaktorer för event och andra aktörer inom upplevelseindustrin.   Metod: Vi diskuterar hur köpbeteende i speciella situationer gestaltas på platserna Gekås Ullared och på Vasaloppet. Studien har gjorts enligt ett traditionellt upplägg med syfte och problemformuleringar, basen har utgjorts av en teoristudie. Utifrån den har intervjufrågor formats. I arbetet har vi använt oss av ett kvalitativt förhållningssätt med en hermeneutisk lära. Avslutningsvis har en kritisk granskning gjorts av den valda metoden.   Resultat & slutsats: I studien fick vi fram att både Gekås och Vasaloppet har hög andel nöjda kunder som gärna återkommer till platserna. Gekås och Vasaloppet arbetar ständigt med att utveckla sitt erbjudande till deras kunder genom ett helhetskoncept. Detta är en stark faktor till att kunderna återkommer samt att evenemanget/företaget fortsätter att öka i popularitet och utveckling. Förberedda kunder får ett större mervärde och utbyte av upplevelsen. Medias bevakning av Gekås och Vasaloppet har gjort att fler människor väljer att besöka de två orterna.   Förslag till fortsattforskning: Med bakgrund av denna forskning skulle vi se ett intresse i att få ta del av en forskning om hur köpbeteendet för platserna skiljer sig mellan män och kvinnor.   Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ska ge större förståelse för hur företag som arbetar med upplevelser kan utveckla sina koncept, att skapa större attraktion och göra upplevelsen mer minnesvärd för kunden.   Nyckelord: Köpbeteende, Upplevelse, Upplevelseindustri, Varuhus, Evenemang,    Shopping

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och i Sverige insjuknar 7000 kvinnor per år. Överlevnaden i bröstcancer har ökat de senaste åren tack vare regelbundna mammografiundersökningar och förbättrade behandlingsformer. Det är vanligt att kvinnor vid diagnosbeskedet upplever starka känsloreaktioner som rädsla och chock. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Data samlades in genom sju självbiografiska böcker skrivna av kvinnor som drabbats av bröstcancer. Analysen gjordes enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Det framkom att kvinnor upplevde en förändrad livsvärld då de drabbades av bröstcancer. Kvinnorna var rädda för att de skulle tvingas överge sina barn. De kände behov av att upprätthålla det normala i livet. Olika känslor som förlorad kvinnlighet upplevdes då de förlorade hår och bröst. Vikten av stöd och gemenskap visade sig vara viktigt för kvinnorna. Kvinnorna kände en stor rädsla för återfall och svårigheter att återgå till ett normalt liv efter avslutad behandling. Slutsats: Det finns ett behov av eftervård hos kvinnor som behandlats för bröstcancer. Utveckling inom eftervården av bröstcancer krävs för att minska kvinnornas lidande.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som har fördubblats under de senaste 20 åren. Ett flertal sjukdomar är direkt relaterade till övervikt. Många väljer i dag att genomgå viktreducerande kirurgi i sin kamp mot fetma och fetmarelaterade sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur hälsan påverkades av viktreducerande kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes vilken inkluderade nio artiklar varav fyra artiklar var kvalitativa, fyra kvantitativa samt en kvalitativ/kvantitativ. Artiklarnas kvalitet granskades utifrån granskningsmallar. Analysen utgick från två teman och resulterade i sex kategorier. Resultat: Patienter som led av fetmarelaterade sjukdomar blev markant bättre efter viktreducerande operation vilket resulterade i förbättrad hälsa. Flertalet patienter upplevde dock någon form av fysisk eller psykisk komplikation. Ett antal patienter trodde att operationen och efterföljande viktnedgång skulle lösa flertalet problem vilket det inte gjorde. Detta ledde i vissa fall till en försämrad hälsa då patienterna hamnade i ett missbruk av alkohol och droger istället för mat. Slutsats: Både positiva och negativa erfarenheter präglade patienternas upplevelser av viktreducerande kirurgi. Majoriteten av patienterna var trots negativa bieffekter nöjda med operationen. Precis som Eriksson anser bör omvårdnaden präglas av värme, omtanke och förståelse för problematiken.   Nyckelord: Upplevelse, överviktsreducerande kirurgi, hälsa

Bakgrund: Bröstcancer är en stor sjukdom och varje år insjuknar 7000 personer. Då 99 procent av dessa är kvinnor, uppmärksammas inte de fall där män drabbas. I sin tur leder det till ett outforskat område, sen diagnostik och sämre överlevnadsprognos. Syfte: Beskriva mäns upplevelse av att ha bröstcancer. Metod: Författarna har valt att göra en litteraturstudie baserad på sex original artiklar med kvalitativ ansats, granskade efter Willman, Stoltz och Bahtsevane (2011) kriterier. Den teoretiska referensramen var en ansats utifrån ett livsvärldsperspektiv. Resultat: I studien framkom två kategorier och fem subkategorier utifrån Granheim & Lundmans (2004) innehållsanalys. Kategorierna var: Upplevelse av att ha bröstcancer, Upplevelse av delaktighet. Subkategorierna var: Oro och skam, förändrad kroppsbild, information och stöd. Slutsats: Männen upplever brist av information och kunskap hos vårdpersonal men även hos allmänheten. Okunskap och brist på information skapar onödigt vårdlidande och kan förebyggas med ökad medvetenhet hos vårdpersonal och allmänheten

Bakgrund: Kronisk njursvikt innebär att något står fel till i njurarnas funktion och patienterna kan bli beroende av livsuppehållande dialysbehanling. I oktober 2010 var det 592 personer med njursvikt i Sverige som var uppsatta på väntelistan för en njurtransplantation. Att vara uppsatt på väntelista samt att gå i dialys innebär en stor förändring i livet för patienterna. De blir begränsade i sin livssituation och de måste alltid vara tillgängliga om det skulle bli deras tur att genomgå en njurtransplantation. Syfte: Syftet var att genom en intervjustudie beskriva patienters upplevelser av att vänta på en njurtransplantation. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, med information hämtad från fem informanter som har erfarenhet av att ha väntat på minst en njurtransplantation. Intervjuerna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visade att informanterna i väntan på en njurtransplantation upplevde att livet förändrades, känslor av ovisshet, hoppfullhet samt en känsla av att väntan är hanterbar. Slutsats: Väntan på en njurtransplantation kan vara i flera år och innefattar både positiva och negativa upplevelser. Likheter från denna studie ses även i andra patientgrupper som väntar på en lever eller ett hjärta, men det krävs mer forskning inom ämnet för att finna ytterligare likheter och skillnader emellan patientgrupperna.