Syftet med studien var att utifrån intervjuerna analysera sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med barn och ungdomar med cancer samt hur de bemöter dessa barn och ungdomar. Genom en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes sju semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Tre kategorier identifierades: Interaktioner i vården, Sjuksköterskans bemötande samt Glädje och vanmakt. Studien visade att deltagarna upplevde en stor glädje och tillfredställelse i sitt arbete. Trots det kan arbetet ibland vara påfrestande, till exempel om barnen känner smärta som inte går att lindra. Då fann deltagarna stort stöd i att få ventilera med kollegor. Två betydelsefulla aspekter i mötet med barn och ungdomar med cancer var enligt deltagarna att bemötandet sker på deras individuella utvecklingsnivå och att alltid vara ärlig trots att det kan innebära att ställas inför svåra situationer och frågor. Det var också enligt deltagarna viktigt att se det friska i barnet trots svår sjukdom och behandla dem som alla andra barn.Sjuksköterskor bör anpassa sitt bemötande och den information som ges till barn och ungdomar utifrån individens utvecklingsnivå. Arbetet med barn och ungdomar med cancer var utvecklande och givande men kunde samtidigt vara påfrestande, då var det viktigt att ventilera och få stöd från kollegor.

No description available.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen beräknar att det finns 140 miljoner könsstympade kvinnor världen över, varav de flesta återfinns i Afrika. I Sverige återfinns 28 000 kvinnor från detta område på grund av flyktingströmmar. Det är viktigt att känna till hur symtomen efter utförd könsstympning kan se ut för att kunna se vilka som behöver stöd eller behandling.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur könstympade kvinnor upplever mötet med vårdpersonal inom sjukvården.Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Sju vetenskapliga artiklar valdes ut via olika databaser. Fynden analyserades och sorterades därefter in i fem olika kategorier.Resultat: Resultatet sorterades in i följande kategorier: Kommunikation, Attityder i mötet, Att känna sig annorlunda, Okunskap och Goda erfarenheter. Resultatet visade att könsstympade kvinnor upplever mötet med vårdpersonalen som utlämnande och skamfullt. Kunskapen om könsstympning hos vårdpersonalen är bristande och detta ter sig i uttryck inte minst i bemötandet.Diskussion: Bemötandet gentemot den könsstympade kvinnan kräver stor respekt för individen och hennes bakgrund. Det är viktigt att som vårdpersonal vara väl förberedd inför mötet för att på så vis kunna lägga sina egna åsikter och känslor åt sidan och ge patienten bästa möjliga vård.

Hjärt- och kärlsjukdomar däribland kärlkramp är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och årligen drabbas ca.11 000 människor av kärlkramp. Sjukdomen påverkar både personerna och deras familj i olika utsträckning, vilket väcker behovet av att identifiera och beskriva upplevelser av sjukdomen. Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av att leva med kärlkramp. Studiens metod var systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO mellan åren 1997-2009. Sammanlagt ingick sju artiklar som kvalitetsbedömdes utifrån granskningsmallar. Resultatet i artiklarna analyserades, noterades och bildade följande tema: Rädsla och oro”, ”Förändringar och begränsningar i livet”, ”Känslan av beroende”, ”Förnekelse av sjukdomen”, ”Rädslan för att dö” samt ”Osäkerhet inför framtiden”. Resultatet visade att de flesta personer upplevde rädsla och oro i samband med sin sjukdom. Rädsla för kärlkrampsanfall och ovisshet om när anfallen kunde inträffa. De upplevde även rädsla i samband med arbetssituationen på grund av stress och krav som arbetet innebar. Kärlkrampen gjorde att de drabbade upplevde begränsningar vid fysisk aktivitet och behov av att anpassa sitt vardagliga liv på grund av sjukdomen. Slutsatsen visade att kärlkramp påverkade personernas livssituation. Den kroniska sjukdomen, anpassning av aktiviteter, sorg över förlorad kraft och en oviss framtid kom att prägla deras vardag.

Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första månaderna efter förlossningen. Depressionen påverkar inte bara kvinnans egen hälsa, utan också föräldraparets relation, och kan ge långvariga negativa effekter på barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingår. De databaser som har använts är PubMed, Cinahl och Psycinfo. Resultat Huvudresultaten i artiklarna valdes ut för att sedan delas in i underrubriker och huvudrubriker. Den första huvudrubriken var påverkan på mamman, med underrubrikerna psykiska och fysiska besvär, modersrollen, hantering och isolering. Den andra huvudrubriken var påverkan på familjerelationen, men underrubrikerna partners behov av stöd, konflikter och isolering och oro och risker. Diskussion Stöd är viktigt för kvinnor med PPD men även familjen genomgår en livsomställande tid, därför bör man som specialistsjuksköterska erbjuda stöd till hela familjen.

Bakgrund: Att etablera och säkra patientens luftvägar med intubation är en av anestesiologins viktigaste grundpelare och ingår därmed i anestesisjuksköterskans kompetensområde. Syfte: Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse av situationer medsvår intubation och lagarbetet i samband med en sådan. Metod: Studiens design är deskriptiv och explorativ med en kvalitativ ansats som metod där tio anestesisjuksköterskor i åldrarna 28 till 51 år intervjuades. Semistrukturerade öppna intervjufrågor användes för datainsamlingsmetoden. Bearbetningen av det insamlade materialet bearbetades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier av upplevelser identifierades: Tankar och reaktioner (stress och mental förberedelse), Kommunikation mellan anestesiolog och anestesisjuksköterska (vikten av en tydlig kommunikation, kommunikation som upplevdes positiv, samt bristande kommunikation),Ledarskap, Arbetsmiljö, och Den preoperativa bedömningen av patientens luftväg. Slutsats: En tydlig kommunikation och ett bra ledarskap var en väsentlig del i arbetet med en svårintubation. En bristande arbetsmiljö kunde ibland uppstå i form av hög ljudnivå på operationssalen. Väsentliga detaljer kring patientens luftväg som försvårade en intubation luftväg kunde uppmärksammas om den preoperativa bedömningen skulle vart fullständigt gjord. Detta är någotsom både anestesisjuksköterskor och anestesiologer bör beakta i sitt arbete i situationer med svårintubation.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur överviktiga barn och ungdomar upplever sin livskvalitet. Data samlades in via databaserna Medline/Pubmed och Cinahl och 15 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att överviktiga barn och ungdomar i regel upplevde sämre livskvalitet än normalviktiga barn och ungdomar. Dessa barn upplevde att de blev mer mobbade, var mer missnöjda med sina kroppar, hade sämre självkänsla och var mindre fysiskt aktiva än normalviktiga barn och ungdomar. Ett få tal kände sig generellt bekväma med sina kroppar men upplevde missnöje med vissa kroppsdelar såsom mage, lår, armar och ben. Samtidigt ansågs sig vissa barn och ungdomar vara mer överviktiga än av deras BMI visade och en stor andel upplevde en vilja att gå ner i vikt och ville också se smalare ut. Mobbning visade sig vara betydligt mer vanligt hos överviktiga än hos normalviktiga. Ett fåtal normalviktiga ansåg dessutom att mobbning var något som överviktiga barn och ungdomar fick räkna med att utstå. En slutsats som kan dras är att alla de negativa konsekvenser och upplevelser som överviktiga barn och ungdomar får utstå påverkar deras livskvalitet negativt. Dessa barn och ungdomar behöver därför uppmärksammas, stöttas och få hjälp med att uppnå en hälsosammare livsstil.

Bakgrund: Det finns ungefär 25 000 stomiopererade i Sverige. Anledningarna till varför stomi erhålls är olika där kolorektalcancer är den vanligaste bakomliggande sjukdomen. De förändringar som stomin medför innebär ibland annat en påverkan på livkvalitet, kroppsbild men även sexualitet. Det sistnämnda området, sexualitet, är ett ämne som utifrån ett omvårdnadsperspektiv ofta blir åsidosatt av sjuksköterskan. Sexualitet har genom åren främst handlat om reproduktion men fokus ligger numera på den sexuella hälsan där även andra problemområden ingår, där bland fysiska funktionsnedsättningar. Då en holistisk vård bör utövas av sjuksköterskor får inte patientens behov av stöd vid sexuella frågor glömmas bort.  Syfte: Att undersöka hur patienters sexualitet påverkas av att ha stomi. Metod: Litteraturöversikt som baserades på 10 kvalitativa artiklar. Dessa valdes ut utifrån kritisk granskning och urvalskriterier. Artiklarna översattes och analyserades vilket resulterade i att fem kategorier identifierades. Resultat: Resultatet visar på vilka sätt som stomi inverkar på sexualiteten och presenteras utifrån fem kategorier: Stomin som störande moment och en önskan att gömma den, Rädslan för vad andra skulle tycka och en negativ kroppsbild, Stöd från partner, Kroppen säger ifrån samt Övergripande faktorer som påverkar de sexuella problemen. Diskussion: De delar av resultatet som väckte intresse diskuterades med hjälp av andra artiklar från angränsande discipliner och Meleis transitionsteori. Områden som behandlades var varför stomi och sexualitet inte fungerar tillsammans, hur sociala aspekter påverkar och påverkas samt partnern och den bakomliggande sjukdomens roll. Avslutningsvis diskuterades även brister i forskning och implikationer för vården. / Background: There are approximately 25 000 ostomates in Sweden. The reasons for obtaining a stoma is different where colorectal cancer is the most common underlying disease. The changes stoma surgery leads to include an impact on quality of life, body image, but also sexuality. Sexuality is a topic that is often put aside from a nursing perspective. Over the years sexuality has centered on reproduction but the focus is now on the sexual health, where other areas of concern are included, one of them is physical impairments. To be able to practice a holistic health care, nurses must remember the importance of being the patient's support in sexual matters. Aim: To investigate how patients' sexuality is affected by having a stoma. Methods: A literature overview was conducted based on 10 qualitative articles. These have been selected on the basis of critical examination and selection criteria. Articles were translated and analyzed, which resulted in five categories. Results: The results show the ways in which a stoma affect sexuality and are presented by five categories: stoma as a distraction and a desire to hide it, fear of what others would think and a negative body image, support from partners, the body says no, and general factors affecting sexual problems. Discussions: The parts of the results that attracted interest were discussed with other articles from adjacent areas and Meleis transition theory. Areas discussed include; why the stoma and sexuality do not work together, how social interactions are influenced as well as partner’s and the underlying disease’s role. Finally the flaws in the research and implications for treatment were also discussed.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för både infarkter och blödningar som drabbar hjärnan. Stroke är bland de vanligaste sjukdomarna som drabbar den svenska befolkningen. Stroke är inte bara en sjukdom som drabbar den som insjuknar utan påverkar hela familjen. Syfte: Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelse av när en närstående drabbats av en stroke och överlevt. Metod: Systematisk litteraturstudie av både kvalitativa och kvantitativa studier som analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Anhörigas livssituation och livskvalité förändrades då en närstående drabbades av stroke. Deras eget liv åsidosattes för den sjuke och vardagen förändrades. Den nya livssituationen medförde en känsla av stress, otillräcklighet, börda och oro. Funktionsnedsättningen hos den strokedrabbade påverkade anhörigas syn på framtiden. Vid förekomsten av kognitiv svikt upplevdes framtiden som mer osäker. Copingstrategier som egentid, socialt nätverk och hjälp med avlastning uppkom för att underlätta situationen. Makorna upplevde en sämre livskvalitet jämfört med makarna. Slutsats: Vid en stroke förändrades livet för både den strokedrabbade och anhöriga. För att kunna ge en god vård och ett gott bemötande, till både patienten som anhöriga, krävs förståelse för anhörigas upplevelse av att vårda en närstående. Med denna förståelse kan bättre information och stöd ges från vårdens sida. Nyckelord: Stroke, anhörig, livskvalité, framtidssyn, upplevelse