Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och beräknas öka i omfattning. Det är en irreversibel sjukdom som förvärras med tiden och som innebär att lungorna får svårare att ta upp syre. Rökning är den främsta orsaken att drabbas av KOL, vilket gör rökstopp till den viktigaste åtgärden för att begränsa sjukdomens förlopp. Trots det fortsätter många att röka efter att de har fått sin diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att röka vid KOL. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna analyserades enligt Lundman & Hällgren Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier och tre underkategorier framkom i resultatet. Känslor av tvivel och osäkerhet, motivationens betydelse, stigmatisering och skuldbeläggning, upplevelser av gemenskap och trygghet samt behov av autonomi. Det fanns en tveksamhet kring sambandet mellan rökning och KOL vilket bidrog till minskad motivation att sluta röka. Stigmatiserande attityder från vårdpersonal och omgivning gav upphov till skuld och skamkänslor. Rökningen upplevdes som en trygghet som skapade gemenskap och välmående. Beslutet att sluta röka var deras och ingen annans. Att bli tillsagd att sluta röka hade motsatt effekt. Slutsats: Litteraturstudien visar att patienter med KOL har ett ökat behov av mer information om sjukdomen. Sluta röka är för många en process som innebär livsstilsförändringar. Det innebär att ett öppet förhållningssätt från närstående och vårdpersonal kan vara till hjälp för patienterna att få motivation till att vilja bli rökfria. Avgörande är att se till patientens hela livsvärld för att kunna möta dessa patienter och lindra lidande och öka välbefinnande.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstånd påverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver särskilt stöd av föräldrarna under hela deras levnadsår. Barn med autismspektrumtillstånd är personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ påverkan på föräldrarna. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information. Det beskrivs som en livslång funktionsnedsättning utan botemedel. Forskning visar att det är 20 % vanligare att barn med autismspektrumtillstånd behöver mer sjukhusvård, jämfört med barn som har en normal kognitiv utveckling. Vetenskapliga studier har även visat att genom en djupare förståelse hos vårdpersonal för hur föräldrarnas välmående påverkas kan man senare gå vidare med att undersöka vilken insats från vården som familjen är i behov av. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva i en familj där ett barn har autismspektrumtillstånd. Metod: Datainsamling till litteraturstudien utfördes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. Till resultatdelen analyserades och sammanställdes 10 kvalitativa empiriska studier med inspiration av Fribergs analysmetod och beskrivande syntes. Resultat: Upplevelserna av att leva i en familj där ett barn har autismspektrumtillstånd påverkar hela familjen och deras sociala nätverk. Resultatet i litteraturstudien innefattade svårigheter att finna en balans i föräldrarollen samt hur denna roll kunde balanseras för att tillgodose barnets behov. Många föräldrar upplevde en åsidosatthet från både familj, vänner och samhället. Genom att föräldrarna godtog barnets funktionsnedsättning kunde de se livet ur ett nytt perspektiv vilket hjälpte dem att finna hopp och en inre styrka. Slutsats: Att vara förälder till ett barn med autismspektrumtillstånd kan innebära många olika känslor som innefattar både emotionella och sociala påfrestningar i vardagen. Föräldrarnas upplevelser av sin livssituation var individuella men gemensamt för samtliga föräldrar var att de alltid försökte göra det bästa de kunde utifrån den nya riktningen livet hade tagit. / Background: Living in a family where a child has autism spectrum disorder affects their whole life situation. Usually a child with autism spectrum disorder requires support from their parents during their entire life. According to recent studies that are included in this literature study identifies that these individual needs may have negative effects on parents. Autism spectrum disorder is a neuropsychiatric disability where the person has a different way to take in, process and interpret information. ASD is a lifelong disability with no cure. Studies have shown that 20 % of children with autism spectrum disorder need more hospital treatment, compared with children with normal cognitive development. Scientific studies have also shown that through a deeper understanding of health professionals on how parents' well-being is affected you can later go on to examine the contribution of the care that the family is in need of. Aim: The aim of this study was to describe parent’s experiences of living in a family where a child has autism spectrum disorder. Methods: Collecting data for the study was performed in PubMed, Cinahl and PsycINFO. In this literature study 10 qualitative empirical studies were analysed and compiled with Friberg’s method of analysis, inspired by descriptive synthesis. Results: The experience of living in a family where a child has autism spectrum disorder affects the entire family and their social networks. The results of this literature study included the difficulty of finding a balance in their parental role and how this role can be balanced to meet the child's needs. Many parents felt omitted from family, friends and society. By accepting their child's disability parents could see life from a new perspective which helped them find hope and inner strength. Conclusion: Being a parent to a child with autism spectrum disorder may involve many different emotions which includes both emotional and social stresses of everyday life. The experiences were individual but the most common things for these parents was that they all tried to do everything they could for their children based on the new direction their life had taken.

Bakgrund: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och den patient hen vårdar är dynamisk och tillit är en integrerad del i utvecklingen av förbindelsen. I skapandet av denna förbindelse, förklarad av Halldórsdóttir (1996) som ”bron”, kan hinder uppstå vilka hämmar utvecklingen och istället skapar det som Halldórsdóttir beskriver som en ”vägg”. Den komplexa bilden av personer som lider av missbruksproblematik och narkotikaberoende involverar samhällets stigmatisering, utanförskap samt fysisk och psykisk ohälsa relaterat till beroendet. Behandling av beroende involverar främst återfallsprevention och liknande annan långvarig ohälsa återkommer ofta symptomen vid uppehåll av behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med narkotikarelaterad missbruksproblematik. Metod: Allmän litteraturöversikt, bestående av elva artiklar varav åtta var med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och två med mixad metod genomfördes. Resultat: Sex teman identifierades: Verkligheten kontra viljan att ge god vård, Att vara rädd för patienten, Att misstro patienten, Förståelse och fördomar, Kunskapens påverkan, Patientens destruktiva beteende. Slutsats: Hinder som kan hämma en konstruktiv vårdrelation och skapa ”väggar” i Halldórsdóttirs mening har identifierats. Mängden erfarenhet sjuksköterskorna hade av patientgruppen påverkade deras attityder. En kunskapsbrist om patientgruppen hos sjuksköterskorna samt avsaknad av tid för att utveckla vårdrelationen till patienten identifierades. Klinisk betydelse: Förhoppningen är att få läsaren att reflektera över den egna upplevelsen i vården av denna patientgrupp för att inspirera till personlig och professionell utveckling. Kommer sjuksköterskan sträva mot denna utveckling skulle detta kunna leda till en förbättring i vården av patientgruppen.

Företagssköterskans arbete utgår ifrån hälsofrämjande insatser där det centrala ligger i att förebygga risker och sjukdom med inriktning på människan och arbetslivet. Samtalet blir därmed ett viktigt verktyg i arbetet. Företagssköterskan samtalar av olika anledningar och därav har samtalat olika uppgifter, funktion och betydels vid olika situationer. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa företagssköterskors upplevelse av samtal som ett verktyg i sitt arbete. Inklusionskriterierna för studien var företagssköterskor oberoende av vidareutbildning, anställda och verksamma inom en företagshälsovård. Ur analysen framkom fem huvudkategorier och sjutton underkategorier som svarade mot studiens syfte. I resultatet framkom det att samtalet är företagssköterskans viktigaste verktyg samt ett återkommande inslag i företagssköterskans dagliga arbete dock användes samtalet på olika sätt beroende på situation. Företagssköterskorna beskrev även vad de kallade de vanligaste förkommande samtalen samt hur dessa användes, dess betydelse samt de vinster dessa samtal förde med sig. Vidare framkom även företagssköterskans upplevelser av att använda dessa samtal. Studiens resultat tyder på att samtalet är ett viktigt verktyg i företagssköterskans arbete och ses även som en förutsättning för att kunna utföra sitt arbete samt att samtalet har varierad utformning beroende på samtalets syfte.

Hot och våld har blivit allt mer vanligt i ambulanssjuksköterskans vardag. Det är därför viktigt att lyfta fram ambulanssjuksköterskornas upplevelser av detta. Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse i en hotfull eller våldsam vårdsituation. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där nio ambulanssjuksköterskor intervjuades om deras upplevelse i samband med en hotfull eller våldsam vårdsituation. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskorna värnar om sin egen säkerhet genom att ha en säker vårdplats, hålla ryggen fri och ha en flyktväg redo. Ambulanssjuksköterskorna känner också att de tar kontroll över situationen genom att ligga steget före, göra upp en strategi, ha handlingsberedskap och tänker förutseende. I mötet med den hotfulle eller våldsamme patienten väcks en rad känslor och reaktioner hos ambulanssjuksköterskan som rädsla, obehag och oro, känslan av maktlöshet, frustration och irritation samt ilska. Ambulanssjuksköterskorna försöker skapa ett bra möte med patienten genom att hålla en låg profil och inte provocera. Ambulanssjuksköterskorna försöker nå patienten genom att skapa en relation och vara lyhörd och följsam. Ambulanssjuksköterskan har alltid en vilja att vårda men ibland är möjligheterna begränsade och då kan de endast göra de allra nödvändigaste kontrollerna på patienten. Ibland kan polisen ha en negativ inverkan på vårdandet. Ambulanssjuksköterskorna känner att de behöver mer eller kontinuerlig utbildning i hur man hanterar en hotfull eller våldsam vårdsituation. Stödjande samtal efter en jobbig händelse är något ambulanssjuksköterskorna känner är bra och att de behöver. I diskussionen diskuteras hur studien genomfördes. Vidare diskuteras ambulanssjuksköterskors upplevelser av en hotfull eller våldsam vårdsituation och hur detta påverkar ambulanssjuksköterskan själv, möjligheten att vårda samt polisens inverkan på situationen.

Intresset för hälsa har fått allt större betydelse i människors vardag. Något som också tar sig uttryck i arbetslivet då allt fler organisationer arbetar med friskvård. Friskvårdssatsningarna kan bland annat bestå av betalda träningskort och anmälningsavgifter till olika motionslopp men också lugnare aktiviteter som promenader och fiske. Syftet med undersökningen är att se hur ett stort företag i tillverkningsindustrin arbetar med friskvård och hälsa. Vi avser undersöka vilka de bakomliggande orsakerna till friskvård är, på vilket sätt friskvårdsarbetet bedrivs och hur detta upplevs av personalen. Genom att göra en kvalitativ undersökning utifrån en induktiv ansats var vår avsikt att få en djupare förståelse för hälsa och friskvårdsarbete. Två arbetsgivarrepresentanter och fyra arbetstagarrepresentanter intervjuades i syfte att kunna upptäcka likheter och skillnader i deras uppfattningar. Resultaten visar att arbetsgivarens primära syfte för friskvårdssatsningar är att sänka sjukfrånvarokostnaderna, något som också arbetstagarna är medvetna om. I stället för att misstro företagets motiv ser de anställda friskvårdssatsningarna som en frivillig förmån som skapar trivsel. De anställda har också en mer djupgående syn på hälsa som involverar psykisk, fysik och social hälsa medan arbetsgivaren har en mer övergripande definition av begreppet. Anledningen är att arbetsgivaren inte vill kategorisera personalen utifrån en bestämd definition. Resultaten visar att friskvårdsarbetet tog fart på allvar när sjukskrivningskostnaderna steg i början av 2000-talet men är idag inte lika omfattande. Friskvårdsarbetet är idag mer rutinmässigt och halvhjärtat eftersom sjukfrånvaron inte längre ses som ett lika stort hot.   Nyckelord: hälsa, friskvård, sjukfrånvarokostnad, organisation, upplevelse.

Syftet med studien var att beskriva den kliniskt handledande sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser under verksamhetsförlagd utbildning. Det för att fånga positiva och negativa faktorer som eventuellt påverkar handledarrollen. Handledning är en vanligt förekommande undervisningsmetod som används inom många professioner.   Metoden var en litteraturstudie som ämnade sammanställa de senaste tio årens forskning inom området. Studien har en beskrivande design där tolv artiklars resultat sammanställdes. Artiklar från Nordamerika, Australien och Europa har använts.   Resultatet består av fyra, av författarna framtagna kategorier. Den första kategorin handlar om professionella relationer och interaktioner, som bland annat visar att den handledande sjuksköterskan är beroende av god kommunikation med utbildningsfakulteten.  Den andra kategorin om hur behov av stöd, uppmuntran och återkoppling från arbetsgivare och utbildningsfakultet påverkade upplevelsen av välmående i handledarrollen. Den tredje kategorin handlar om att hjälpa studenter utvecklas professionellt, belyser bl. a. hur de handledande sjuksköterskorna var medvetna med vilka krav som ställdes på handledarrollen. I den sista kategorin, handledarrollens inverkan på sjuksköterskan, lyfts bl. a. att den kliniska handledningen i sig var kompetenshöjande för sjuksköterskan.   Studiens slutsats är att handledarrollen kan stärkas med handledarutbildning. Stöd och god kommunikation mellan arbetsgivare, fakultet och student är avgörande för att sjuksköterskan upplever handledarrollen som lyckad. Sjuksköterskor som genomgått handledarutbildning, upplevde att de hade bättre stöd från arbetsgivaren och bättre kommunikation med fakulteten.

Arbetslivet är i ständig förändring. Från att ha gått från ett Sverige där en stor del av befolkningen har arbetat fysiskt inom industrisektorn kan det idag sägas att det krävs mer personligt engagemang av medarbetarna. Denna studie är en fallstudie som ger ett exempel på en organisation som, genom att införa ett artistkoncept, kan presentera för sina medarbetare vad som förväntas av dem i arbetet. Organisationen är Parks and Resorts Scandinavia AB och syftet med denna studie är att studera hur deras rekryteringschefer gör för att vid nyrekryteringar presentera vad det innebär att arbeta för ett företag med ett artistkoncept samt hur detta synliggörs genom rekryteringsprocessens olika delar. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med en kombination av datainsamlingsmetoder såsom text- och innehållsanalys, observation samt intervjuer. Den teori som använts är Arlie Hochschilds (1983) teori om Emotional labor. De slutsatser som kan dras från denna studie är att Parks and Resorts arbete med emotional labor, att de anställda ska utstråla vissa känslor och sälja en upplevelse, verkar spela en stor roll för deras verksamhet och att det beteende personalen uppvisar kan bidra till deras intäkter och resultat. Parks and Resorts har utvecklat utförliga och tydliga strategier för att få artistkonceptet att nå fram till sina anställda, redan i rekryteringsprocessen. Rekryteringscheferna kan ses som den yttersta och viktigaste länken i detta och använder sig dagligen av artistkonceptet i sitt arbete.

Bakgrund Att arbeta inom prehospital sjukvård anses vara givande men det medför även risker för hälsan. Stressrelaterade sjukdomar är ofta påvisbara hos personal inom yrket. Antalet ambulansuppdrag har ökat kraftigt de senaste åren och likaså andelen uppdrag med prioritet 1. Yrket präglas av kontakten med vårdtagare, drabbade samt övriga samhällsfunktioner där omvårdnaden ställs på sin spets. Under de senaste tjugo åren har ambulansverksamheten utvecklats avsevärt. Framförallt har utveckling skett inom kompetens, medicinsk behandlingsmöjlighet samt teknisk utrustning. Syfte Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av arbetsbelastningens betydelse för omvårdnad inom prehospital sjukvård. Metod Den metod som användes var kvalitativ intervjustudie där sju intervjuer genomfördes. Informanterna var mellan 30 och 52 år, samtliga yrkesverksamma inom ambulanssjukvården i Stockholms län. Vid samtliga intervjutillfällen användes ljudupptagning. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I resultatet framkom tre huvudfynd. Dessa var bristande omvårdnad nattetid, frustration över obefogade ambulansuppdrag samt bristande möjlighet till raster och återhämtning. Gemensamt för dessa fynd är den upplevt höga arbetsbelastning som råder inom ambulanssjukvården i Stockholms län. Sjuksköterskorna uppfattar att de inte har mandat och förtroende att styra patienterna till rätt vårdnivå och med rätt transportsätt. Samtliga sjuksköterskor i studien menar att patienterna får rätt undersökning och medicinsk behandling. Däremot blir bemötande och tålamod lidande av tidigare nämnd arbetsbelastning. Slutsats Studien visar på en mängd faktorer som påverkar upplevd arbetsbelastning. En ökad arbetsbelastning gör det svårare att utföra god omvårdnad. Den viktiga medicinska behandlingen blir prioriterad på bekostnad av det lika viktiga empatiska bemötandet

No description available.