Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk sjukdom som ofta debuterar i ung ålder. Sjukdomsförloppet är varierande och präglas av oförutsägbarhet, vilket kan upplevas påfrestande för den drabbade individen. En sådan förändring i hälsotillståndet anses vara en sårbar fas i vården och riskerar att ge negativ inverkan på individen och dennes vardag med konsekvenser som ohälsa och lidande. Syfte: Att belysa vuxnas upplevelser av förändringar i det vardagliga livet vid multipel skleros. Metod: En litteraturstudie som grundades på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultaten från artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats med hjälp av Forsberg och Wengströms metod och sammanställts i ett nytt resultat. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier:1. ”Livssituationens påverkan av sjukdomen” 2. ”Hantering av den nya livssituationen”3. ”En förändrad syn på framtiden” Slutsats: Multipel skleros påverkade den drabbade individen både psykiskt och fysiskt. De individer som såg negativt på sjukdomen visade sig vara de som upplevde motgångar. Eftersom upplevelse av förändringar är en individuell uppfattning bör bemötandet inom sjukvården ske med individen i centrum. Därmed bör sjuksköterskan bemöta dessa individer med stöd och förståelse, särskilt viktigt blir detta om individen upplever brist på stöd och förståelse från sina anhöriga.

Background: Depression is a condition that adversely affects an individual’s thoughts, emotional life and overall well-being. Research indicates that physical activity is beneficial for those suffering from major depression and depressive symptoms.   Purpose: To compile current research findings on human experiences of physical activity associated with major depression and depressive symptoms.   Method: Literature study of published articles in the current field. Out of 14 carefully read articles, ten were selected for quality review and included in the study. Seven of the articles used were determined to be of high quality while three were determined to be of medium-high quality.   Result: Physical activity is experienced by most as positive and that it can be an aid in the processing and management of major depression and depressive symptoms. Many experienced their mood to be improved, decreased anxiety levels and an increased level of stability and harmony due to exercise.   Conclusion: Physical activity has a positive effect on the well-being of people with major depression and depressive symptoms. The results of this literature review can offer understanding as to how people with major depression and depressive symptoms experience physical activity. It can also provide nursing tools that can improve responses and give motivation for these individuals, while helping them overcome obstacles and barriers regarding physical activity. / Bakgrund: Depression är ett tillstånd som påverkar en persons tankar, känsloliv och den allmänna hälsan negativt. Forskning tyder på att hälsovinsterna av fysisk aktivitet är stora vid depression och depressiva symtom.   Syfte: Sammanställa aktuella forskningsresultat om personers upplevelser av fysisk aktivitet i samband med diagnostiserad depression eller depressiva symtom.   Metod: Litteraturöversikt av redan publicerade artiklar inom det aktuella området. Fjorton artiklar lästes noggrant varav tio stycken valdes ut till kvalitetsgranskning som sedan inkluderades. Av de tio artiklarna bedömdes det att sju stycken hade hög- och tre stycken medelhög kvalitet.   Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes som positivt och att det kan vara en hjälp i att bearbeta och hantera depressionen och depressiva symtom. Humöret förbättrades av träningen, oro minskade och personerna kände sig mer stabila och harmoniska både i anknytning till träningen och generellt.   Slutsats:  Fysisk aktivitet har en positiv effekt på välbefinnande för personer med depression och depressiva symtom. Denna litteraturöversikts resultat kan bidra med förståelse för hur personer upplever fysisk aktivitet vid depression och depressiva symtom. Den kan också ge sjuksköterskan verktyg i att bättre kunna bemöta dessa personer och motivera ytterligare till fysisk aktivitet samt hjälpa till att överkomma hinder och barriärer emot fysisk aktivitet.

Bakgrund: Hot och våld mot ambulanspersonal är ett fenomen som ökar i samhället. Trots den ökade frekvensen av hot och våld är dess inverkan på vårdandet ofta något som förbises. Den rådande forskningen gällande hur hot och våld påverkar vårdandet är bristfällig. Därför behövs det mer forskning kring detta ämne. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av hur hot och våld påverkar vårdandet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med öppna frågor, resultatet baseras på åtta intervjuer från tre olika ambulansstationer samtliga belägna i södra Sverige. Resultat: I resultatet framgick det att vid uppkomna hot eller våld situationer påverkades vårdandet negativt. Tre kategorier identifierades och dessa var: Konsekvenser för vårdandet, den hotfulla ambulanstransporten och den egna säkerheten. Slutsats: Vårdandet påverkas på en rad olika sätt när hot och våld förekommer. Mer utbildning behövs gällande detta hög aktuella ämne och aktuell forskning behövs uppdateras för att belysa detta problemområde ytterligare.

Abstract   Background: Breast cancer is the most common cancer among women worldwide and the one causing most deaths. One common treatment for breastcancer is chemotheraphy that is provided to cure, ease the course of the disease or reducing the risk of recurrence. Many of the side effects from chemotherapy are often severe and are seen in combination with each other, resulting in a suffering for the women.   Aim: The purpose of this literature study was to describe the current knowledge of how women with breast cancer experience suffering from the side effects from chemotherapy. Method: A literature study involving 10 articles with qualitative methodology was used. The databases used to search for articles was PubMed and CINAHL. This study is based on Katie Eriksson theory of care.   Results: The result presented that women experienced suffering. Five categories describing experienced suffering were identified. These categories were: a challenging change of life, visible and non-visible body changes, change in everyday life, change in relationships and social contexts and the importance of healthcare. The women reported that loss of autonomy, a deterioration of self-image, and the change in everyday life and interaction with others resulted in suffering. It was found that inadequate information and support from healthcare professionals occurred and that proper information could have decreased the suffering.   Conclusion: Side effects from chemotherapy cause suffering. Support and information from the healthcare was important to prepare the women for the side effects which could reduce suffering. More research in this area should be performed as it may provide opportunities to find solutions that can alleviate the experienced suffering.

Flertalet studier har visat att hembesök är uppskattat av både barnhälsovårdsjuksköterskor (BHV-sjuksköterskor) och föräldrar. Hembesöket ger en inblick i livsvärlden. Det ger en djupare relation mellan BHV-sjuksköterskan och familjen vilket underlättar BHV-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Hembesök till nyblivna föräldrar har länge genomförts inom den svenska barnhälsovården. Sedan 2014 finns rekommendationen att hembesök även ska genomföras när barnet är åtta månader. Syftet med studien är att beskriva BHV-sjuksköterskans upplevelse av att genomföra hembesök när barnet är åtta månader. Metoden som använts i studien är kvalitativ forskningsintervju där sju BHV-sjuksköterskor intervjuats. Datamaterialet analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: att vara trygg i sitt yrkeskunnande, att bygga goda relationer samt att anpassa till olika förutsättningar. Resultatet visar att trygghet i yrkesrollen underlättar genomförandet av hembesök när barnet är åtta månader. BHV-sjuksköterskan vågar ställa obekväma frågor samt har förmågan att anpassa sig efter olika miljöer. BHV-sjuksköterskan kan vid hembesök få en bild av barnets hemmiljö utan att ord behöver användas. Vid hembesöket vid åtta månader upplever BHV-sjuksköterskan en trygghet i relationen till familjen då kontakten med familjen många gånger är etablerad sedan tidigare. Ibland får BHV-sjuksköterskan dock en känsla av att vara kontrollant. Att genomföra hembesök vid åtta månader upplevs tidskrävande men fördelarna med hembesöket överväger. Hembesök vid åtta månader upplevs som en möjlighet för BHV-sjuksköterskan att arbeta mot en förbättrad hälsa för barn. Där vikten läggs på att stödja och stärka föräldrar, att fördjupa en relation samt få möjlighet till ett naturligt möte.

Bakgrund: Cancer är den näst största folksjukdomen och den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärt-kärlsjukdomar. Prevalensen av insjuknandet ökar för varje år och innebär därmed att allt fler unga vuxna drabbas. Forskning kring unga vuxnas upplevelser av cancer är undermålig samtidigt som definitionen av unga vuxna är vag. Detta gör att det idag inte finns ett tydligt och hållbart behandlingsprogram för denna patientgrupp. Unga vuxna befinner sig i en fas i livet där stort fokus ligger på att utvecklas och att upptäcka världen. Att som ung vuxen drabbas av en livshotande sjukdom som cancer innebär därför en unik upplevelse och krisreaktion. För att sjuksköterskor ska ha möjlighet att ge de drabbade personcentrerad vård av god kvalitet, krävs en bättre förståelse för deras specifika situation. Syfte: Syftet var att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Metod: En litteraturöversikt gjordes i enlighet med Fribergs metod. Resultatet är baserat på tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar som beskriver unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Artiklarna analyserades genom tematisering och kategorisering. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Fyra teman identifierades: Att drabbas av cancer som ung vuxen, Behov av stöd, Identitetsförändringar och Behov av att ta kontroll. Samtliga teman beskriver upplevelser som är typiska för unga vuxna med cancer. En stor del av resultatet innefattar känslor och frågor av existentiell karaktär. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatet diskuteras framkomna teman med hjälp av ett livsåskådningsperspektiv, detta för att skapa en djupare förståelse för den unika situation som unga vuxna ställs inför i samband med cancer.

Bakgrund: Våld i nära relationer handlar om all typ av våld mellan närstående och det förekommer i alla former av relationer. Var fjärde kvinna i Sverige utsätts för våld i en nära relation, men mörkertalet är stort. Under 2017 anmäldes 10 100 fall av våld mot kvinnor i nära relationer, det är mer än 27 fall per dag, men cirka 80 % av fallen polisanmäls aldrig. Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer drabbas ofta av ohälsa och det finns ett samband mellan våldsutsatthet och ohälsa så är det viktigt att kunna upptäcka dessa och erbjuda hjälp. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer önskar bli bemötta av vårdpersonal Metod: I denna kvalitativa litteraturstudie analyserades artiklar efter Fribergs (2017) analysmetod. Resultaten från varje artikel ställdes samman och delades in i underkategorier och kategorier. Resultat: Kategorier som framkom var förhållningssätt, uppmärksamma våldet samt stöd och hjälp. Huvudresultatet i studierna är att våldsutsatta kvinnor vill att hälso- och sjukvårdspersonalen ska ställa frågan om våld till alla patienter. Slutsats: Det finns ett värde i att det framgår att alla patienter tillfrågas för att ingen ska känna sig dömd eller utpekad. Bättre kunskap i ämnet hos all vårdpersonal skulle underlätta för de utsatta som då möts av en djupare förståelse. Det är viktigt att vårdpersonalen ser problemet trots att det är ett svårt och känsligt ämne. Studierna visade att bemötandet är otroligt viktigt för att de som utsätts för våld ska våga berätta om våldsutsatthet. / Background: Violence in close relationships is about all types of violence between relatives and it occurs in all forms of relationships. Every Fourth woman in Sweden is subjected to violence in a close relationship. In 2017, 10 100 cases of violence against women were reported in Close relationships, there are more than 27 cases per day, but about 80 % of cases is never reported to the police. Women who have been subjected to violence in close relationships often suffer from ill-health and there is a correlation between violence and ill-health, which is why it is so important to be able to discover these and offer them help. Purpose: The aim was to describe how women subjected to violence in close relationships wish to be met by health professionals Methods: In this qualitative literature, articles were analyzed after Fribergs (2017) method of analysis. Results from each item were aggregated and divided into subcategories and categories. Result: Categories that emerged were approach, pay attention to violence and support and help. The most comprehensive finding shows that battered women want health professionals to ask them about violence. Conclusion: There is a value in that it appears that all patients are asked for no one to feel convicted or designated. Better knowledge of the subject of all health professionals also contributes to an improvement for the victims of violence who could then be met with a deeper understanding. It is important that the healthcare professional sees the problem even though it is a difficult and sensitive subject. The studies showed that the response is incredibly important for those who are subjected to violence to dare to talk about violence.

Att leva med svårläkta bensår påverkar patienter på flera sätt. Bensår kräver ofta en långvarig kostsam behandling vilket innebär att vården av patienter med svårläkta bensår är resurskrävande för sjukvården och samhället. Studier visar att livskvaliteten försämras för dessa patienter. Genom att förstå patienternas upplevelse av att leva med svårläkta bensår, kan distriktssköterskor ge stöd och en bättre omvårdnad. Syftet med arbetet var att beskriva patienters upplevelser av hur vardagsaktiviteter påverkas av svårläkta bensår. En kvalitativ intervjustudie genomfördes, där åtta patienter med erfarenhet av svårläkta bensår intervjuades. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier, känsla av ofullkomlighet och längtan efter frihet. Resultatet beskriver hur upplevelsen av vardagsaktiviteter påverkas på olika sätt. Vardagsaktiviteterna begränsas och förhindras ibland helt. Rädsla för att aktiviteter ska försämra såren och sorg över att vardagsaktiviteterna förändras framkommer, en känsla av ofullkomlighet blir tydlig. Patienterna upplever sig bundna då de inte kan utföra aktiviteter de själva önskar. Acceptera sin situation, då det inte finns något val är det flera som uttrycker. Då patienterna inte klarar av vardagsaktiviteter blir de beroende av andra och självkänslan påverkas, en längtan efter frihet beskrivs. Patienterna blir ofta fysiskt inaktiva då vardagsaktiviteterna blir svårare att utföra. Då de undviker att ta sig ut är risken för social isolering stor, vilket kan leda till nedstämdhet och depression. Distriktssköterskan har en viktig roll i mötet med patienten, att se till helheten. Distriktssköterskan kan genom samtal med patienten ge stöd och uppmuntran, för att stärka de egna resurserna så att livssituationen blir så bra som möjligt.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en av de vanligaste diagnoserna i vården. I Sverige drabbas ca. 250 000 personer av hjärtsvikt varje år. För patienter med hjärtsvikt är egenvård väsentligt för att uppnå en god livskvalitet och förebygga försämring. Däremot är sjukdomsinsikten inte alltid tillräckligt god vilket försvårar följsamheten till behandling och motivationen till adekvata åtgärder. eHälsa är tänkt att underlätta patienters information och kommunikationsmöjlighet för att öka tillgängligheten till vården. Den tekniska utvecklingen sker snabbt och eHälsoverktyg av olika slag finns att tillgå för att vara behjälpliga och underlätta egenvården.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienter med hjärtsvikt och deras upplevelse av eHälsa för att stödja egenvården. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg. Litteraturöversikten baserades på fem kvalitativa och tre kvantitativa studier samt en studie med en mix av kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Resultatet visar att användning av eHälsa främjar egenvården vid hjärtsvikt i de flesta fall men framhåller också sjuksköterskans viktiga roll och stöd i användningen av eHälsa samt teknikens användarvänlighet. De tre huvudteman som identifierades i resultatet var Empowerment, Upplevelse av trygghet och Vikten av användarvänlig teknik. Diskussion: I diskussionen problematiseras huruvida eHälsa ersätter sjuksköterskans fysiska möten samt behovet av teknisk support i användning av eHälsa. Slutsats: Den viktigaste slutsatsen av litteraturöversikten är att eHälsa kan förbättra patienters egenvård även när det kommer till den äldre generationen med begränsad teknikvana. Dock krävs individanpassning av både teknik och stöd. Vidare forskning behövs för att få en uppfattning om sjuksköterskans upplevelse av eHälsa och hens stöd till användarna samt de organisatoriska utmaningarna

Det sker fler organdonationer för varje år vilket gör att det kommer bli allt mer vanligt förekommande att vårdpersonal kommer vårda organdonatorer. Hur upplevs det att vårda organdonatorer och hur är vägen dit? Känner sig sjuksköterskorna trygga med vården och har de tillräckligt med kunskap och erfarenhet? Syftet med examensarbetet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att ge vård i skiftet mellan livräddande behandling och vård av organdonator. Metoden har varit en kvalitativ ansats med forskningsintervjuer där intervjupersonerna är specialistutbildade sjuksköterskor inom intensivvård som vårdat minst en organdonator. Det resultat som framkommit ur intervjuerna är mångfacetterat och mynnade ut i sex kategorier; den laddade frågan om organdonation, en upplevelse av tröst och en ljusglimt i sorgen, en känslosam och spännande upplevelse, en tudelad upplevelse, otrygghet och ovana med nervositet som följd samt upplevelsen av trygghet och en hanterbar arbetsbelastning. I diskussionen jämförs studiens resultat med tidigare forskning kring vård i livets slutskede och hur det upplevs som sjuksköterska. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att erfarenhet och utbildning kring donationer, samt omhändertagande av organdonatorer ger upphov till en ökad trygghet hos sjuksköterskan. Det är viktigt att även få möjlighet att få diskutera sina upplevelser med kollegor, för att på så sätt få bearbeta dessa.