En demenssjukdom drabbar fler och fler människor beroende på en ökad ålder hos befolkningen. När en förälder drabbats av sjukdomen kan anhöriga bli ansvariga för vården vilket påverkar deras vardagliga liv. Syftet med uppsatsen är att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en förälder över 65 år som drabbats av demenssjukdom. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet lyfter fram tre huvudteman med underteman.  Vardagen förändras: Undertemat förlust av frihet visar på begränsningar i vardagen. Tidsbrist visar på svårigheter att umgås och delta i sociala sammanhang och vilken konsekvens som det ger. Att påverkas mentalt visar anhörigas inre konflikt med stress och konstant oro för sin förälder.  Påverkan av mellanmänskliga relationer: identifierar Att få en ny roll men även en att växa som person. Rollen som vårdare av sin förälder skapar ett nytt perspektiv och ny gruppdynamik inom den egna familjen och övriga närstående. Att vara en vårdande anhörig ger en ny insikt där uttryck som kärlek och tillgivenhet nämns.  Behov av stöd och god kommunikation: fokuserar på släkt och närståendes stöd och stöd från hälso- och sjukvården och samhället. Att få stöd ifrån anhöriga men även från hälso- och sjukvården och samhället har stor betydelse för den som vårdar men det finns däremot saker som kan påverka och försvåra stödet. Kommunikation är ett orosmoment för anhöriga som inom familjen som kan försvåra vardagen. Det framkommer även att hitta egen kraft är nödvändigt för att anhöriga ska orka med sitt ansvar. Hur livssituationen hanteras av anhöriga är beroende på vilken inriktning och behov de har av stöd. I diskussionen lyfts respektive huvudteman fram vilka beskriver anhörigas upplevelser i samband med att vårda en förälder med demenssjukdom.

Den vanligaste förekommande cancerformen hos kvinnor är bröstcancer, det är även den sjukdom som leder till flest dödsfall i denna grupp. Trots att överlevnaden har ökat med åren upplever kvinnor en fortsatt påverkan på hälsan efter avslutad behandling. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av hälsa efter behandling av bröstcancer. Litteraturstudien baseras på en analys av kvalitativ forskning. Elva artiklar analyserades utifrån Fribergs analysmodell. Dataanalysen resulterade i tre teman samt sju subteman. De teman som erhölls var upplevelse av skiftad självbild, upplevelse av relationers påverkan på hälsan samt upplevelse av att återgå till det normala. Resultatet framhäver kvinnors upplevelser och känslor efter bröstcancerbehandling. Upplevelsen av hälsa går utifrån resultatet att koppla till betydelsen av stöttning från närstående, rädsla för återinsjuknande samt förändrad syn på livet och den egna identiteten. Studien lyfter även hälsans komplexitet, variation och dess mångdimensionella karaktärer. En ökad förståelse för kvinnors upplevelse av hälsa efter behandling kan erhållas såväl av närstående som vårdpersonal utifrån studiens resultat.

I takt med att fler personer blir äldre ökar antalet personer med demenssjukdom i Sverige. Sjukdomen innebär ett hot mot personens upplevelse av identitet och leder till ett lidande när personen inte längre kan uppleva en relation till sig själv och andra personer. När sjukdomen fortskrider ökar lidandet ytterligare och personen får ett ökat behov av både sjukvård i slutenvård och vård och omsorg på särskilt boende. När personen på grund av förändrat hälsotillstånd måste vårdas på avdelning på sjukhus ställer det höga krav på sjuksköterskorna i form av gott bemötande och en personcentrerad vård. Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda dessa personer inom somatisk akutvårdsavdelning. Studien har utförts genom en sammanställning av forskningsresultat i nio artiklar som rör sjuksköterskors upplevelser. Forskningsresultaten lästes och sorterades sedan ut och presenterades i två huvudteman; ”vårdandet en utmaning “och “vikten av interaktion”. Resultatet visade på en del utmaningar sjuksköterskor upplever i mötet med personer med demenssjukdom. I diskussionen bearbetades sedan den information som framkommit och möjliga behjälpliga åtgärder i vårdandet av personerna identifierades.

Som en del i det förebyggande arbetet på Barnavårdscentralen (BVC) erbjuds alla barn vaccination mot smittsamma sjukdomar. Det har under de senaste åren skett en ökning av antalet vårdnadshavare som är tveksamma till att låta vaccinera sina barn, detta hotar framstegen som gjorts för att utrota vaccin-förebyggande sjukdomar. Vårdpersonal beskrivs som de mest betrodda vägledarna när det gäller vaccination och dessa bör få rätt stöd för att kunna förmedla ett gott förtroende och trovärdig information till föräldrarna. Forskning om orsakerna till att föräldrar väljer bort vaccinationer finns men undersökningar kring BVC-sjuksköterskans upplevelser om ämnet är begränsad. Den här studien beskriver BVC-sjuksköterskans upplevelser av att möta föräldrar som är tveksamma till eller motsätter sig att vaccinera sina barn. Åtta BVC-sjuksköterskor har intervjuats till studien och dataanalys har skett genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Analysen av datainnehållet mynnade ut i fyra kategorier och tolv subkategorier. De fyra kategorierna är “Ett vårdande möte med familjen”, “Sjuksköterskans ansvar och kompetens”, “Efterfrågan av en mer flexibel vård” och “Sjuksköterskans upplevelser av att möta olika grupper av människor”. Resultatet visar att en trygg och säker hälso- och sjukvård kan påverka föräldrarnas beslut att vaccinera. BVC-sjuksköterskorna upplever att mötet med föräldrarna kan påverkas av sin egen trygghet i yrkesrollen och sina kunskaper gällande vaccin samt av ett gott samarbete kollegor emellan. Vidare belyses att kulturell bakgrund, utbildning och bosättning kan påverka föräldrarnas inställning till vaccination och önskemål kan finnas från familjens sida om att själva kunna styra och anpassa vaccinationsprogrammet. Studiens resultat kan användas inom barnhälsovården för reflektion av verksamhetens rutiner vid kontakt med föräldrar som är tveksamma till eller motsätter sig vaccination av sina barn. Resultatet lämpar sig även som grund för vidare forskning inom ämnet.

Syftet med studien var att undersöka elevers upplevelse av grupparbete i skolan. Kvalitativ intervjustudie användes som metod. Deltagarna i studien var fyra gymnasieelever som en och en intervjuades om sina upplevelser av grupparbete. Tematisk analys användes i intervjustudien vilket resulterade i två teman, Ojämn arbetsbelastning inom gruppen som handlade om att vissa elever behöver göra mer än andra och Själva uppgiftens lämplighet för ett grupparbete som handlade om betydelsen av att uppgiften är avsett för att passa ett grupparbete. Slutsatserna i studien var att deltagarnas upplevelse av grupparbete var mestadels negativt på grund av att de upplevde att arbetsinsatsen var ojämn mellan gruppmedlemmarna. Det visade sig också att deltagarna upplevde att ett grupparbete inte alltid hade behövts för att klara av uppgiften.

Utmattningssyndrom har ökat i Sverige de senaste åren och anses idag vara en folksjukdom. Utmattningssyndrom ger diffusa symtom som kan medföra att sjukdomen är svår att upptäcka. Sjuksköterskans ansvar är att stödja personerna i deras nya livssituation för att uppnå hälsa och minska lidande. Det här kan med fördel göras genom att se utifrån den drabbade personens livsvärld.  Resultatet av studien kan bidra till att sjuksköterskan får en ökad förståelse för personers upplevelser av att leva med utmattningssyndrom. Denna kunskap är av stort värde för att vidare underlätta och öka kvalitén för omvårdnaden av utmattningsdrabbade personer.

Bakgrund: I Sverige diagnostiserades ca 60 000 personer med cancer under år 2016 och många av dessa erhåller palliativ vård eftersom cancersjukdomen för vissa förblir obotlig. En person som insjuknar i en obotlig cancersjukdom får en förändrad livskvalitet och upplevelsen av sjukdomen varierar beroende på sjukdomsstadiet. Syfte: Syftet med den här litteraturstudie var att beskriva hur vuxna personer upplevde att det var att leva med en obotlig cancersjukdom och hur det påverkade deras livskvalitet. Metod: En beskrivande litteraturstudie som grundar resultatet på elva vetenskapliga artiklar framtagna via databasen MedLine via PubMed. Resultat: Resultatet visar att cancerdrabbade personer upplever förändringar i det psykiska och fysiska måendet, vilket ledde till att de socialt isolerade sig på grund av problemen och symtomen sjukdomen medför. Stöd från anhöriga samt sjukvården var betydelsefullt och viktigt. Livskvaliteten påverkades negativt hos majoriteten av personerna med en obotlig cancersjukdom. Slutsats: Personers upplever förändringar och påverkan på livskvaliteten olika under sjukdomens olika stadier och därför är det viktigt att rätt individanpassad vård bedrivs.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste sjukdomarna och innebär livsomvälvande förändringar. Tiden efter hjärtinfarkten präglas av sårbarhet och att anpassa sig till den nya livssituationen. Återhämtningsperioden efter hjärtinfarkten är en transition i livet, som innebär att gå från ett tillstånd till ett annat, och påverkas av inre och yttre faktorer i personens liv. För att kunna ge ett bra stöd och främja en hälsosam transition är det viktigt att sjuksköterskan har en god förståelse för vad som påverkar återhämtningsperioden i en positiv eller negativ riktning. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av återhämtningsperioden efter en hjärtinfarkt för att uppmärksamma vad som främjar och hämmar en hälsosam transition. Metod: För att svara på syftet gjordes en systematisk litteraturöversikt med inspiration från Roséns (2017) beskrivning. Nio kvalitativa artiklar inkluderades i analysen som genomfördes enligt Elo och Kyngäs (2008) beskrivning av deduktiv innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det som främjar en hälsosam transition handlar om positiv livshantering, välgörande livsstil och stödjande socialt nätverk. Vidare visade resultatet att det som hämmar en hälsosam transition handlar om negativa känslor, begränsad fysisk kapacitet och problematik i socialt nätverk. Slutsats: För att kunna se personens unika förutsättningar för att uppnå en hälsosam transition, är det viktigt att sjuksköterskan ökar sin kunskap om den transition som personen genomgår och har en god och öppen relation med personen.

No description available.

Att beskriva personers upplevelser av att leva med obotlig cancer