Bakgrund: I Sverige finns 85000 män som har eller har haft prostatacancer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Trots att många män idag får en positiv prognos upplever majoriteten i denna patientgrupp ändå psykosocial stress, ångest och depression av sin sjukdom. Syfte: Att beskriva mäns upplevelser av lidande efter diagnostiserad prostatacancer. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier med underkategorier framkom; att förlora en del av sig själv (förlorad manlighet, förlust av kontroll), känslomässiga svårigheter (ensamhet, rädsla och oro) och när vården brister (bristande bemötande, att sakna information). Kategorierna sattes i relation till Katie Erikssons omvårdnadsteori om den lidande människan. Slutsats: Ett stort lidande för männen var att förlora sin manliga identitet. De fick inte mycket stöd för dessa känslomässiga svårigheter i vården. För att undvika ett vårdlidande bör sjuksköterskan vara medveten om det lidandet som männen upplever för att kunna vara ett stöd och vägleda genom sjukdomen.

Aim: The aim of this study was to describe how nurses experience meeting patients with self-injurious behavior in health care and the factors that influence nurses' attitudes towards this particularly group of patients. The literature study also contains a review of the articles included datacollection method. Method: A descriptive literature review of quantitative and qualitative articles published between 2004 and 2014. The articles were sought in the databases PubMed and PsycINFO. The result of the present literaturestudy was based on 11 articles.Result:The nurses experiences were mainly positive, however, the results also shows that they feel antipathy, negative emotions, inadequacy and obstacles in the care of patients with self-injurious behavior. The present literature study shows that the factors that influence nurses' attitude towards the patient group is experience, education, age and gender. Conclusion:It turned out that the nurses' experiences and preferences were more positive if the nurses received training on self-injurious behavior. There were judgmental attitudes towards patients who self-harm from the nurses, the most prominent was that they perceived the patients as manipulative and attention-seeking. More research is needed in order to meet the growing patient population. If the care of these patients should be better it requires that the nurses increase their knowledge of self-harm.

Bakgrund: Nästan varje dag får en familj beskedet att deras barn drabbats av cancer. Detta innebär ett stort psykiskt påfrestande för föräldrarna och de tvingas omvärdera sina prioriteringar i livet. Föräldrarna känner sitt barn bäst och därför har de en mycket viktig roll i vårdandet. Sjukvården måste involvera hela familjen genom att ha en familjecentrerad vård.   Syfte: Syftet var att få mer kunskap kring upplevelsen av att vara förälder till ett barn som lever med cancer.   Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes. Fem självbiografier som var skrivna ur föräldrarnas perspektiv analyserades med hjälp av innehållsanalys.   Resultat: Att ha ett barn med cancer innebär olika upplevelser för föräldrarna. Deras vardag förändras och de känner ett lidande som visar sig i form av maktlöshet, att inte räcka till, rädsla och otrygghet. Föräldrarna behöver känna välbefinnande som de uppnår på olika sätt men även en känsla av hopp för att de ska orka med sjukdomstiden. En känsla av trygghet är också väsentlig för föräldrarna.   Slutsats: Att ha ett barn med cancer är en upplevelse som förändrar vardagen sett ur många aspekter. Föräldrarna har många känslor och det är av största vikt att sjuksköterskan uppmärksammar även deras välmående då barnet och föräldern inte ska ses som delar av ett system utan som en sammanhörande helhet.

Background The aim of palliative care is to improve the quality of life for both the patient and her next of kin during the patient’s end of life. Palliative care rests on the four cornerstones managing symptoms, communication and relationship, teamwork and relative support. The nurses’ task is to assess the patients’ physical, mental and spiritual needs according to these four cornerstones.Aim To assess nurses’ experiences of treating patients at the end of life.Method Eleven academic journals that respond to the aim has been analyzed and synthesized in a literature review in order to summarize current research on the subject. The result was reviewed and similarities and differences were analyzed. The result yielded five major themes.Result The result gave a comprehensive overview of different experiences of nurses caring for patients at the end of life. These experiences is described under the five major themes – nurses professional approach, nurses need for collegial support, the burdensome work in palliative care, nurses experiences of death and nurses and relationship with patients and their next of kin.Discussion In the discussion the result has been discussed using Partricia Benners theory From novice to expert which is a useful theory about the nurses’ development. It touches different aspects of the stages in which the nurse develop from beginner to expert. Also earlier research about the experiences of the nurse in palliative care is discussed in this part.Keywords Palliative care, end of life care, nurses, experiences.

No description available.

No description available.

I världen är det idag 30-35 miljoner människor som lever med HIV/AIDS och i Sverige lever idag 6 500 människor med HIV. Den HIV-drabbade är inte den enda som drabbas, då även de närstående drabbas av sjukdomens påfrestningar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser när en familjemedlem eller någon i närkretsen lever med HIV/AIDS. Metoden var litteraturstudie, som genomfördes med Polit och Becks niostegsmodell. Artikelrsökningen genomfördes på databaserna CINAHL och PubMed. De artiklar som inkluderades i litteraturstudien gick igenom en urvalsprocess med inklusionkriterier och granskningsmallar. Det var 11 artiklar som behölls efter urvalsprocessen med sex kvalitativa, tre kvantitativa och två med blandad metod. Resultatet är uppdelat i två huvudkategorier Emotioner samt Psykisk belastning. Underkategorierna var frustration/ilska, rädsla/oro, hopp och hopplöshet, sorg/besvikelse respektive stigmatisering, ansvar/brist på stöd samt stress. Slutsats: Dessa olika upplevelser påverkar den närstående negativt på olika sätt och kan medföra ohälsa och försämrad livskvalitet hos de närstående. Ytterligare forskning behövs.

Background: Fibromyalgia is a disease wich involve cronic pain and fatigue. The disease has appeared for a long time, but it has resently become possible to diagnose. It is still unclear what cause the disease, and the treatment of it is therefore still diffuse. The lack of knowledge leads to a lot of discussions and the diagnosis is questioned. Purpose: To study how patients with fibromyalgia experineces the attitudes from staff in hospitals and health centers. Method: The study has a qualitativ, descriptive design and has been carried out by interviews.  Six persons diagnosed with fibromylagia participated. The interview where transcribed and analysed on the basis of Granheim and Lundman and their content analysis (2004). Result: The participants described unsatisfied attitudes with disbelief, ignorance, lack of knowledge, comprehensive view and coordination. Some of the participants described experiences of good attitude with staff taking initiative and showing empathy. The unsatisfied attitudes leed to suffering and make the participants feel insecure, a struggle on their own and a feeling of resignation. Conclusion: The attitudes against patientes with fibromyalgia is not satisfied and does not correspond to the meeting as a concept in nursing theory

Sammanfattning Bakgrund: Förskrivningsrätten för distriktssköterskor infördes 1994. Syftet var att förenkla och effektivisera hälso- och sjukvården. Det har framkommit att förskrivningsrätten använts i olika omfattning bland distriktssköterskorna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av förskrivningsrätten. Metod: En kvalitativ ansats med en deskriptiv design användes. Tio distriktssköterskor från en hälsocentral och en distriktssköterskemottagning intervjuades. Resultat: Temat "Distriktssköterskorna är ambivalenta till sin förskrivningsrätt och varierar i synen på möjligheter och utnyttjandegrad" bildades ur sju kategorier. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde att det var bra att ha möjligheten att förskriva men möjligheten och graden av utnyttjande varierade. De upplevde att det var meningslöst att förskriva receptfria läkemedel. Brist på uppdatering i förskrivningsrätten och av nya läkemedel försvårar förskrivningen. Distriktssköterskorna uppgav att förskrivningsrätten underlättade arbetet och förkortade vårdkedjan samt stärkte yrkesrollen. De upplevde att deras förskrivning var en stor fördel för patienten. Slutsats : Distriktssköterskorna upplever ambivalens till sin möjlighet att förskriva läkemedel och utnyttjar inte förskrivningsrätten i den utsträckning de skulle kunna. Det kan bero på att de upplever det meningslöst att förskriva receptfria läkemedel och att de inte har möjlighet att uppdatera sin kunskap. Det finns även de som menade att förskrivningsrätten underlättar, stärker yrkesrollen och är en fördel för patienten. Nyckelord: Distriktssköterska, läkemedelsförskrivning, förskrivningsrätt, upplevelser.

Det har setts en ökning i att bedriva anhörigvård på grund av kortare vårdtider samt platsbrist på vårdhem. Vårdande ses som en krävande uppgift bland anhörigvårdare och kan påverka deras upplevda livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkar anhörigvårdares upplevelse av livskvalitet. Metoden var en litteraturstudie. Litteratursökningen har skett i databaserna Cinahl samt PubMed. Efter urval och kvalitetsgranskning av artiklarna påvisades tio vetenskapliga artiklar (sex kvantitativa, tre kvalitativa och en mixed method), vilka litteraturstudiens resultat bygger på. Efter analys och bearbetning av artiklarna identifierades fyra kategorier varav två med underkategorier i resultatet: ekonomi, oro och ovisshet, saknad med underkategorierna saknad av fritid och saknad av tidigare vanor samt stöd med underkategorierna avlastning som stöd samt andligt stöd. Resultatet belyser de faktorer som påverkar anhörigvårdarnas upplevda livskvalitet. Slutsaten som dras utifrån litteraturstudien är att livskvaliteten hos anhörigvårdarna påverkas på olika sätt av att vårda en närstående. Sjuksköterskans roll vid anhörigvårdär att vara stödjande och undervisande.