Bakgrund: Kvinnors psykiska välbefinnande har försämrats sedan 1980-talet. Sjukdomsrisken för kvinnor att någon gång i livet drabbas av depression är 40 %.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av depression i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa artiklar, publicerad mellan 2006-2011. Resultat: Kvinnor med diagnosen depression, upplevde ett stort osynligt lidande och nedsatt livskvalitet. Kvinnors syn på orsaker till depression var tidigare negativa livserfarenheter. Många kvinnor upplevde den psykiatriska vårdens kvalitet som positiv. Att kunna lita på personalen och känna förtroende var viktigt. Diskussion: Kvinnors upplevelser av depression, är både individuell och komplex. Den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterska och patient, skall hjälpa den lidande patienten att hålla hoppet vid liv samt, hantera och finna en mening i sin upplevelse av sjukdomen. Slutsats: Mer forskning och kunskap behövs för att förbättra omvårdnadsarbetet för kvinnor med depression.

Bakgrund: Hiv (humant immunbristvirus) är ett obotligt kroniskt virus som angriper och försämrar kroppens immunförsvar. Att leva med hiv i dagens samhälle kan innebära fördomar och negativa attityder från allmänheten. De negativa attityderna kan bidra till att många hiv-positiva individer känner utanförskap och bortstötning. För att hiv-positiva individer ska känna en trygghet i vården har vårdpersonalen en viktig roll i mötet. De har som mål att ge vård och behandling med respekt för människors lika värde. Det är därför av intresse att undersöka hiv-positivas upplevelser i mötet med vårdpersonal. Syfte: Beskriva hiv-positiva individers upplevelser i mötet med vårdpersonal. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys som beskrivits av Graneheim och Lundmans (2004). Resultat: Studiens resultat utgjordes av två huvudkategorier som resulterade i både positiva och negativa upplevelser i mötet med vårdpersonal. Det framkom även sex underkategorier där det påvisades att diskriminering var förekommande i vården. Många hiv-positiva individer upplevde bristande kunskap och fördomar bland vårdpersonal. Detta resulterade i utebliven vård och negativa attityder i mötet mellan hiv-positiva individer och vårdpersonal. I resultatet framkom det även att somliga hiv-positiva individer upplevde bra bemötande samt en jämställd behandling från vårdpersonalen. Hiv-positiva individer kände större förtroende för vårdpersonal som var specialiserade på omhändertagande av individer med hiv. Somliga vände sig därför till specialist kliniker där vårdpersonal besatt kunskap kring hiv för att få ett bättre bemötande. Slutsats: Studiens resultat visade att medparten av de negativa attityderna uppkom från vårdpersonalens bristande kunskap kring hiv. Den vårdpersonal som erhöll specialist kunskap om hiv upplevdes ha ett bättre bemötande. Därför är det av stor vikt att vårdpersonal får utbildning om hiv och därmed öka förståelsen gentemot hiv-positiva individers livssituation, vilket bidrar till ett bättre bemötande i vården.

Bakgrund: Omkring två procent av jordens befolkning drabbas av tvångssyndrom någon gång under livet. Tvångssyndrom innefattar tvångstankar vilket kan innebära återkommande påträngande tankar och impulser som kan leda till att tvångshandlingar måste utföras, för att lindra eller eliminera den ångest som uppstår. Rekommenderad behandling för tvångssyndrom är kognitiv beteendeterapi och serotoninstimulerande läkemedel. Båda behandlingarna syftar till att utsätta sig för de "faror" som framkallar rädsla, för att så småningom uppleva mindre tvång eller helt bli av med dem. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med tvångssyndrom. Metod: Studien genomfördes utifrån kvalitativ metod och baserades på fem bloggar. Dessa analyserades med kvalitativ innehållsanalys för att kunna beskriva det specifika fenomenet av innehållet. Resultat: Att leva med tvångssyndrom innebar ett liv rymt utav styrda tankar och handlingar. Upplevelserna av att leva med tvången medförde en mödosam vardag med inslag av rädsla och oro. En känsla av välbefinnande kunde trots ett kontrollerat liv, förekomma. Positiva upplevelser kunde erfaras genom stöd från omgivning, aktivering och olika favoritsysslor. Slutsats: Då tvången ansågs skamfyllda var det av värde att bli bemött i sitt lidande genom stöd, acceptans och förståelse samt information om diagnosen. Genom en ökad kunskap och individanpassad vård kan en tidig diagnostisering och därigenom adekvat behandling ges.

Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 personer av stroke i Sverige. Många av de strokedrabbade drabbas av en hjärntrötthet eller av ett psykiskt lidande och det kan i vissa fall leda till en depression. Diagnostiseringen av depression kan vara svår att ställa framförallt när den strokedrabbade har funktionsnedsättningar. Livssituationen förändras efter en stroke och för många blir det en psykisk påfrestning.Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av psykisk påfrestning i vardagen efter strokeMetod: En litteraturstudie baserad på totalt 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall. Därefter analyserades artiklarna enligt en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Det visade sig att livssituationen förändrades och för vissa deltagare blev det en psykisk påfrestning. En ny vardag, mental och fysisk trötthet, isolering, att vara beroende av andra och att förlora sig själv var upplevelser som framkom.Slutsatser: Att drabbas av stroke innebär en förändrad vardag och för de flesta ett psykiskt lidande. Det är av vikt att hitta alternativa sätt med hjälp av vårdpersonalens kunskap för att kunna hantera den nya livssituationen. För att kunna ge ett professionellt stöd i sjuksköterskans dagliga arbete krävs mer kunskap och forskning kring upplevelser efter stroke.

Bakgrund: Att vara patient i palliativt skede innebär att kroppen förändras successivt. Kroppen förlorar alltmer sin förmåga att reglera blodcirkulation, puls och temperatur. Individen blir trött och förvirrad. När livets slut närmar sig isolerar sig patienten från omvärlden och endast de närmaste personerna finns kvar nära patienten. Patienten är ensam i sin död där en lätt beröring kan vara viktigare än någonsin. När sjuksköterskan ser patienten genom livsvärldsperspektivet ses patienten som en helhet. Syfte: belysa patienters upplevelser att vara i ett palliativt skede. Metod: En systematisk litteraturstudie. Datasökningen genomfördes i tre databaser, PubMed, PsycINFO och Cinahl. Kvalitetsgranskningen resulterade i nio artiklar, fem kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultat: I analysprocessen identifierades tre kategorier och sju underkategorier; Betydelsen av mänskliga möten - Närståendes betydelse och Möte med vården, Ställningstagande till en ny livssituation - Att komma till insikt och Att känna hopp, Kroppsliga och själsliga förändringar - Fysisk hälsa, Psykisk hälsa och Existentiell eftertanke. Slutsats: Patienters upplevelser att vara i palliativt skede innebar fysiska och psykiska förändringar. Kroppen blev svagare och omvärdering gällande livet och relationer gjordes. Patientens upplevelser innebar också anpassning till sin livssituation. Oavsett hur patienten anpassade sig till livssituationen var alltid vårdpersonal och närstående av stor betydelse för patienten.

Abstract The aim was to see how burn victims experience their situation and if they feel suffering. Then it is discussed against different perspectives of suffering. The problems were ?How does a burn victim experience their situation??, ?Does a burn victim suffer?? and ? How does the attitude inflect the suffering?? To find the answers, the authors made a literature review in which already published interviews from ordinary papers were used. In the result, the authors used the individual?s own words. The word shows that the persons suffer in many ways. For example, the look changes, the pain is constant and the people feel insecure in their life. The authors find out that a burn is a traumatic experience and it is a dramatic change in the individual?s life. An individual need to talk about the accident and the situation. It is important that the burn victim feel support so they easier can get on with their life. Sammanfattning Syftet var att ta reda på hur brännskadade människor upplever sin situation och om det förekommer något lidande. Detta diskuteras utifrån olika lidandeperspektiv. Problemformuleringarna var ?Hur upplever brännskadade individer sin situation??, ?Upplever en brännskadad individ ett lidande?? och ?Hur påverkar människans inställning lidandet??. För att belysa detta har författarna gjort en litteraturstudie där publicerade intervjuer, från vanlig dagspress, har använts. I resultatet används citat från de drabbade. Citaten visar att brännskadade individer lider på flera olika sätt. Exempel är att utseendet förändras, att alltid ha olidliga smärtor samt att individerna känner en otrygghet i sitt liv. Författarna har kommit fram till att en brännskada är en traumatisk upplevelse som förändrar individens liv radikalt. En individ behöver få prata igenom sin situation. Det är även viktigt att den drabbade får stöd för att kunna gå vidare i sitt liv.

Bakgrund: Att vara närstående till någon som vårdas palliativt i hemmet, innebär ofta en förändrad livssituation och påverkar de närstående på olika sätt. Syfte: Studiens syfte var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod:En litteraturstudie som bygger på sex vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med inspiration av Burnards (1995) modell. Resultat: Efter genomförd analys fick författarna fram tre kategorier: oro/rädsla, stöd och att få eller vara utan information. Närstående upplevde brist på information och stöd från professionella.

Syftet med denna undersökning var skapa kunskap kring elevers attityd, behov, erfarenheter och förväntningar på studie- och yrkesvägledning. Forskningsfrågorna var: 1). Vad har eleverna för attityd, behov, erfarenheter och förväntningar till/på studie- och yrkesvägledning? 2). Hur upplever de intervjuade eleverna att deras behov och förväntningar på studie- och yrkesvägledning blir tillfredsställda? Och 3). Hur beskrivs studie- och yrkesvägledarens uppdrag av elever och studie- och yrkesvägledaren? Det är en kvalitativ studie som bestod av fem kvalitativa intervjuer, tre intervjuer med elever och två intervjuer med studie- och yrkesvägledare för att få vägledares perspektiv på det hela. För att samla in ytterligare data har litteratur och Internet använts. Resultaten som framkommit är att den större delen av de intervjuade har en negativ attityd till studie- och yrkesvägledning som formats av tidigare erfarenheter. Andra resultat som visat sig var att eleverna inte känner att deras behov och förväntningar blir tillgodosedda. Vad som är en studie- och yrkesvägledares uppdrag och arbetsuppgifter beskrevs av eleverna som ”väldigt otydligt”, de vet inte vad en studie- och yrkesvägledare har för uppgifter men när de gissar sig fram kommer de väldigt nära sanningen. Studie- och yrkesvägledarna på de olika gymnasieskolorna har skilda arbetsuppgifter. Både eleverna och studie- och yrkesvägledarna önskar att studie- och yrkesvägledaren kunde marknadsföra sig mer. Utöver detta så önskar studie- och yrkesvägledarna att de hade mer tid för vägledning.

Fokus inom hälso-sjukvård ligger idag på patienten. Anhöriga som grupp är av stor betydelse både för patientens välmående samt med sin kännedom om patienten bidrar de till att underlätta arbetet för verksam hälso-sjukvårdspersonal. Ser de sig som vårdare/anhörig eller både och? Upplever de en förändrad livssituation och vad innebär det för deras välbefinnande? Syftet är att beskriva anhörigas upplevelser av att vara anhöriga till personer med demenssjukdom. Urval: Tre män, tre kvinnor i åldern 55-75 som deltog i studien. Resultat: Utav intervjuerna har det lett till 4 huvudkategorier: Maktlöshet, Livslidande, Ansvar att vårda och Ökat välbefinnande och 11 underkategorier: förlora kraft genom att vara ständigt tillgänglig, känna sig otillräcklig och emotionellt utmattad, kontrollförlust, känna sig obekräftad, känna sorg uppleva bristande tillit, känna sin plikt och göra sitt bästa, ha dubbla roller, prioritera egna behov känna trygghet och frihet vid avlösning, vilja leva tillsammans. Diskussion belyser framförallt det centrala i resultatdelen, känslan av maktlöshet och livslidande bland anhöriga.

No description available.