No description available.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor och diagnostiseringen har mer än fördubblats de senaste decennierna. Prognosen för överlevnad har ökat, trots detta förknippas sjukdomen med döden. Katie Erikssons teorier om lidande och vårdande har varit utgångspunkt i denna studie. Syfte: Att belysa upplevelser av lidande hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie som baserades på en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån tre teman; sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande presenterades resultatet. Bröstcancern orsakade förändringar hos kvinnan och hennes omgivning som i olika tidsperspektiv av livet påverkade lidandet negativt. Existentiella frågor väcktes när cancern blev en del av livet. Vården orsakade ett onödigt lidande för kvinnan. Att alltid känna sig annorlunda och aldrig känna sig hel var ett uttalat lidande. Slutsats: Om kvinnan var i fertil ålder eller inte innebar en skillnad som hade en viss betydelse för upplevelser av lidande. Att som vårdpersonal sträva efter att ha en helhetssyn där hänsyn tas till det individuella i varje situation gör att kvinnan kan känna sig sedd.

No description available.

Idag beräknas ca 150 000 personer lida av demens i Sverige. I ett system påverkar den ena individen den andra, därför blir även de närstående drabbade vid en demenssjukdom vilket kan leda till ett lidande för de närstående. Det är viktigt med stöd till de närstående från vårdpersonal redan i tidigt stadium av sjukdomen. Vårdpersonalen kan se de närståendes uttryckta upplevelser som en resurs i möten med de närstående, och kan bidra till ett minskat lidande för närstående till personer med demenssjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser av att vara närstående till personer med demenssjukdom. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl och kvalitetsgranskningen resulterade i att tio artiklar inkluderades i studien. Artiklarna analyserades och teman och kategorier framkom och presenterades i resultatet. De teman som framkom var Känslor, Upplevda stressfaktorer, Upplevda konsekvenser och Förändringar. Det mest framträdande i studiens resultat var att det i alla artiklar var de närstående som primärt vårdade personen med demenssjukdom. Författarnas slutsats var att en utökad förståelse hos vårdpersonalen för vad de närstående till personer med demenssjukdom kan uppleva, är viktig i möten med de närstående, och kan underlätta för vårdpersonalen att lindra ett lidande för de närstående.

Akut kranskärlssjukdom är en folksjukdom i Sverige och i andra delar av västvärlden, vilken drabbar både kvinnor och män. Enligt Socialstyrelsen är hjärtinfarkt den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige och svarar för 30 procent av alla dödsfall som sker i landet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av akut kranskärlssjukdom. Metod: Studien är baserad på tolv vetenskapliga artiklar framtagna ur databaserna CINAHL och PubMed. Sökningen strukturerades med sökord anpassade efter studiens syfte. Det resulterade i 97 artiklar varav, elva valdes ut från den elektroniska sökningen och en togs fram ur en manuell fritextsökning. Samtliga tolv artiklar som inkluderats i litteraturstudien har granskats med hjälp av en granskningsmall för att säkerställa artiklarnas kvalité. Resultat: ett tema- upplevelse av olust och sex kategorier utformades. De utgick från upplevelsen av det obehag och den olust som kvinnorna i artiklarna upplevde i samband med, eller en tid innan insjuknandet i akut kranskärlssjukdom. De sex kategorierna som utformades var upplevelser av: smärta, illamående, andningssvårigheter, ovanlig trötthet, oro samt temperaturförändringar. Denna litteraturstudie är viktig i det avseende att sjuksköterskor och personal inom vårdsektorn bör väga in detta i mötet med patienten, för att snabbare kunna ge patienten de bästa förutsättningarna till adekvat vård.

Alzheimers är en sjukdom som ökar i Sverige. När någon diagnostiseras med Alzheimers sjukdom förändras även anhörigas liv och därför kallas Alzheimers för ”de anhörigas sjukdom”. Sjuksköterskan behöver förståelse för hur anhörigas livssituation förändras och vad det innebär att ta rollen som anhörigvårdare. Då anhöriga innehar stor kunskap om individen de vårdar skall sjuksköterskan beakta anhörigas kompetens och erfarenhet för att optimera vårdrelationen. Syftet var att beskriva anhörigvårdares erfarenheter av att leva och vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom. Arbetet utfördes som en litteraturstudie utifrån 13 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades samt färgkodades. Vid kodningen framkom fem kategorier som var de mest karaktäristiska erfarenheterna. I resultatet framkom det att anhöriga saknade kunskap om sjukdomen, att den nya rollen innebar en förändrad relation och nya prioriteringar. Att känna förlust av den tidigare relationen mellan anhörigvårdaren och personen med Alzheimers var en erfarenhet som delades av många anhörigvårdare. Bristen på egentid och minskat socialt umgänge kunde ses som negativa erfarenheter men resultatet visar att anhörigvårdare lär sig att leva i nuet och uppskatta vardagliga ting. Sjuksköterskan behöver mer utbildning i att möta och stödja anhöriga för att få förståelse. Vidare forskning bör fokusera på manliga anhörigvårdares erfarenheter då de är underrepresenterade i forskningen. / Alzheimer's is a disease that is increasing in Sweden. When a person is diagnosed with Alzheimer's disease it change the lives of their relatives, this is why Alzheimer's is called ”the relatives’ illness”. The nurses need a greater understanding in how the families living situation is changed by the disease and means to take on the role as a caregiver. The caregivers have great knowledge about the person they care for. The nurse has to pay attention to the knowledge and the experience of caregivers to optimize the care relationship. The aim of this study was to describe the caregivers’ experiences of living with and caring for a relative with Alzheimer's disease. The work was carried out as a literature study where 13 scientific articles were examined, analyzed and coded in colours. The most prominent experiences that arose were divided into five categories. The results showed that relatives felt a lack of knowledge about the disease, that the new role meant a changed relationship and new priorities. The feeling of having lost the previous relationship between the caregiver and the person with Alzheimer's disease was an experience shared by many carers. The lack of leisure time and reduced social interaction could be seen as negative factors, but the result shows that family caregivers learn to live in the moment and appreciate the everyday things. The nurses are in need of more training in how to meet and support the affected families to get a deeper understanding in the outcome of the disease. Further research should focus on male caregivers and their experiences because they are underrepresented in research.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen cirka 250 barn med någon form av cancer och är den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-15 år. Då hela familjen berörs när ett barn får cancer, är det viktigt att arbeta familjefokuserat. Det innebär att skapa en icke-hierarkisk relation till familjen och göra dem delaktiga samt arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt. Syfte: Syftet var att beskriva familjens upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design genomfördes med inspiration av innehållsanalys. Studien baseras på vetenskapliga artiklar som hämtats från tre olika databaser. Resultat: I resultatet framkommer åtta teman: Förändrad tillvaro, maktlöshet, stöd och avsaknad av stöd, vardagen blev en utmaning, skuld och otillräcklighet, sorg, hopp, god och bristande kommunikation. Slutsats: När barnet i familjen insjuknade i cancer förändrades tillvaron radikalt. Det blev en stor omställning, både känslomässigt och socialt. Känslor av sorg och otillräcklighet var återkommande i studien, trots detta var en hoppfull inställning nödvändig för att orka kämpa. Behovet av stöd var stort, men ibland upplevde familjen att omgivningen vände dem ryggen. God kommunikation var betydelsefullt för en välfungerande kontakt med familjen. Nyckelord: Barn, cancer, familj, upplevelser

Bakgrund Ungefär en familj om dagen i Sverige får besked om att deras barn insjuknat i cancer vilket förändrar dessa familjers livssituation och tillvaro drastiskt. För att sjuksköterskan ska veta hur hon på bästa sätt kan hjälpa familjer behöver hon förståelse för hur situationen kan upplevas av olika familjemedlemmar. Syfte Syftet med studien var att beskriva familjers upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod En systematisk litteraturstudie med tio artiklar som grund, vilka söktes fram i databaserna CINAHL, MEDLINE och psycINFO. Resultat Vid analys av studiernas resultat framkom fyra teman och åtta kategorier. Studierna beskrev familjers upplevelser av en förändrad vardag med förlust av kontroll och framtid. Familjers upplevelse av att sträva efter hopp, att hålla positivt fokus, skydda sin familj och att leva i nuet beskrevs som viktigt. Familj och släkt upplevdes viktigare än tidigare samtidigt som personer i liknande situationer gav gemenskap och stöd. Slutsats Föräldrar upplevde en förändrad vardag med förlust av kontroll och framtidsplaner. Många tog dagen som den kom i början istället för att spekulera om framtiden. Syskon verkade klara av mer än vad föräldrar trodde samtidigt som de kände av bristen på uppmärksamhet.