Fokus inom hälso-sjukvård ligger idag på patienten. Anhöriga som grupp är av stor betydelse både för patientens välmående samt med sin kännedom om patienten bidrar de till att underlätta arbetet för verksam hälso-sjukvårdspersonal. Ser de sig som vårdare/anhörig eller både och? Upplever de en förändrad livssituation och vad innebär det för deras välbefinnande? Syftet är att beskriva anhörigas upplevelser av att vara anhöriga till personer med demenssjukdom. Urval: Tre män, tre kvinnor i åldern 55-75 som deltog i studien. Resultat: Utav intervjuerna har det lett till 4 huvudkategorier: Maktlöshet, Livslidande, Ansvar att vårda och Ökat välbefinnande och 11 underkategorier: förlora kraft genom att vara ständigt tillgänglig, känna sig otillräcklig och emotionellt utmattad, kontrollförlust, känna sig obekräftad, känna sorg uppleva bristande tillit, känna sin plikt och göra sitt bästa, ha dubbla roller, prioritera egna behov känna trygghet och frihet vid avlösning, vilja leva tillsammans. Diskussion belyser framförallt det centrala i resultatdelen, känslan av maktlöshet och livslidande bland anhöriga.

No description available.

Introduktionen belyser att tuberkulos är en av världens mest dödliga infektionssjukdomar. Vanligast är förekomsten av tuberkulos i lungorna men kan även drabba andra organ. Behandlingen består av antibiotika samt DOT-behandling som innebär att personen med tuberkulos övervakas av sjuksköterska vid intag av läkemedel. Övervakningen är viktig för att minska smittspridning samt läkemedelsresistens som kan förekomma vid viss antibiotikabehandling. Utöver övervakningen har sjuksköterskan en viktig roll i att motivera och främja följsamhet till behandling hos personen med tuberkulos. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelser av att leva med tuberkulos. Metoden för studien var en litteraturstudie enligt Polit och Becks nio stegsmodell. Databaserna PubMed och CINAHL användes till litteratursökningen där sökord gav träffar på relevanta artiklar. Artiklarna genomgick tre urval där de bland annat kvalitetsgranskas och därefter återstod tio artiklar. Nio av artiklarna var kvalitativa samt en mixad studie. Resultatet innefattade upplevelser av personer med tuberkulos från första symtom till färdig behandling som formade teman. Dessa teman var; att känna frustration, att känna lättnad, att känna oro och rädsla, att känna skam och förnedring, att känna isolering samt att känna stöd och uppmuntran. Slutsatsen i litteraturstudien var att upplevelserna berodde på olika faktorer samt förekom under olika tillfällen under sjukdomsförloppet. Upplevelserna som förekom flest gånger och under hela sjukdomsförloppet var att känna oro och rädsla samt att känna stöd och uppmuntran. Det är viktigt att sjuksköterskan frågar vad och varför personen med tuberkulos upplever som hen gör för att kunna ge god vård utefter personens behov.

No description available.

Bakgrund: Varje år drabbas fler och fler människor av cancer och de flesta har många funderingar, tankar och känslor kopplade till både sjukdomen i sig och till   den behandling som ges. Strålbehandling är en av de vanligaste behandlingsformerna mot cancer idag. Strålning   medför nästan alltid att patienten tvingas genomgå ett antal mer eller mindre   obehagliga biverkningar för att bli fri sin cancer. Därmed finns en risk att patientens hälsa och välmående försämras. För att vi som sjuksköterskor ska kunna ge god vård är det viktigt att få en djupare förståelse för patienternas situation under och efter strålbehandling. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen i samband med strålbehandling hos personer med cancer. Metod: Litteraturöversikt enligt Fribergs metod (2012) där 11 artiklar med kvalitativ design analyserades till resultatet.  Resultat: Tre huvudteman framkom; Upplevelse av vårdmiljön, Hela tillvaron påverkas samt Social isolering och mellanmänskliga relationer. Miljön i strålbehandlingsrummet upplevdes som   skrämmande och klaustrofobiskt. Patienternas tillvaro påverkades i form av fysiska och psykiska konsekvenser. Vätske- och nutritionsproblem dominerade vid strålning av huvud och hals och ledde till malnutrition och viktnedgång. De flesta upplevde en social isolering,   antingen på grund av isolering i behandlingsrummet eller att man inte ville träffa människor på grund av de fysiska symtom som uppstod. Diskussion: Resultatet som innebar fysiska, psykiska och sociala konsekvenser till följd av strålbehandlingen relateras till Katie Erikssons begrepp om lidande; Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande diskuteras i relation till de huvudteman som framkom. / Background: Every year more and more people are affected with cancer and numerous people have many thoughts, concerns and feelings associated with both the disease itself and the provided treatment. Radiation therapy is one of the most common forms of treatment for cancer today. Radiation will almost always mean that the patient is forced to undergo a number of more or less unpleasant side effects to become free from their   cancer. There is therefore a risk that the patients health and wellbeing becomes inferior. That is why it is important to gain a deeper understanding of the patients situation during and after radiotherapy so that we as nurses should be able to provide good care. Aim: The aim of this study was to describe the experience in connection with radiation therapy for people with cancer. Methods: Literature Review by Friberg's method (2012) where 11 articles with qualitative design were analyzed for the results. Results: Three main themes emerged: Experience of the care environment, Whole life is affected and Social isolation and interpersonal   relationships. The environment of the radiotherapy room was perceived as frightening and claustrophobic. The patients lives were affected in form of   physical and psychological consequences. Fluid and nutrition problems dominated by radiation of the head and neck, leading to malnutrition and weight loss. Most of the participants experienced social isolation, either because of the isolation in the treatment room or they did not want to meet people because of the physical symptoms that occurred. Discussions: The result that meant physical, psychological and social consequences of radiotherapy is related to Katie Eriksson's concept of suffering; disease suffering, care suffering and suffering of life is discussed in relation to the main themes that emerged. Keywords: Cancer, radiation therapy, experiences, side effects

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med spotcheck i receptionen, med fokus på patientsäkerheten, dokumentation, den egna kompetensen, användandet av användarstöd samt hur de upplever arbetssituationen vid spotcheck. Spotcheck är en ny arbetsmetod för akutmottagningen på Akademiska Sjukhuset, men har använts på andra akutmottagningar i Sverige sedan en tid tillbaka. Sju sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalysmetod av Granheim och Lundman och resulterade i fem kategorier: patientsäkerhet, dokumentation, stöd, kompetens och arbetssituation. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde spotcheck som en bra och välfungerande metod som ökade patientsäkerheten. Sjuksköterskorna ansåg att dokumentationen borde vara kortfattad och bara innehålla fakta om sökorsaken. Samarbetet mellan undersköterskor och sjuksköterskor i receptionen upplevdes som viktigt och välfungerande. Flertalet av sjuksköterskorna ansåg att de hade tillräcklig kompetens för att utföra spotcheck. Något användarstöd för hur spotchecken skulle utföras saknades. Negativa upplevelser som framkom var att ingen extra sjukskötersketjänst tillsats för receptionsarbetet samt att nattetid arbetade endast en sjuksköterska i receptionen, de saknade då undersköterska att diskutera med. Slutsatsen är att spotcheck är en välfungerande metod i receptionen. Dock finns brister såsom bristande användarstöd samt personalbrist vilket bör åtgärdas.

SAMMANFATTNING   Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser nyblivna pappor har av ett akut kejsarsnitt samt vilka upplevelser de har av vårdpersonalens bemötande i samband med det akuta kejsarsnittet.   Studien är av deskriptiv design med kvalitativ ansats. Sju pappor intervjuades om sina upplevelser av ett akut kejsarsnitt samt sina upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med detta. Intervjuerna spelades in och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.   Resultatet visar att pappor har många upplevelser kring ett akut kejsarsnitt. De upplever känslor som oro, rädsla och obehag men även lättnad, förväntan och glädje. Papporna upplevde genomgående ett bra bemötande från vårdpersonalen och betonade främst bra och tydlig information samt ett bra praktiskt omhändertagande.   Slutsatsen av denna studie är att en ökad medvetenhet om pappors upplevelser i samband med ett akut kejsarsnitt kan bidra till att vårdpersonalen får en ökad förståelse för deras situation. Detta kan i sin tur leda till ett förbättrat omhändertagande och bemötande av dessa pappor. / ABSTRACT   The aim of this study was to investigate fathers’ experiences of an emergency cesarean section and their experiences of the nursing staff’s treatment at the time of the emergency cesarean section.   The study is of descriptive design with a qualitative approach. Seven fathers were interviewed about their experiences of an emergency cesarean section and their experiences of the nursing staff’s treatment at the time of the procedure. The interviews were recorded and were analyzed with a qualitative content analysis.   The result shows that fathers have a lot of experiences from an emergency cesarean section. They experience feelings like anxiety, fear, discomfort, but also relief, excitement and joy. The fathers experienced a good treatment from the nursing staff throughout the whole procedure and especially emphasized good and clear information and a good practical apprehend.   The conclusion of this study is that an increased awareness of fathers’ experiences of an emergency cesarean section can contribute to a greater understanding for their situation among the nursing staff. This could lead to an improved apprehend and treatment of these fathers.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på en grundskola som undervisar i teoretiska ämnen uppfattar sin roll som handledare för eleverna i verksamheten, men även hur lärarna arbetar med handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som användes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades åtta lärare. De resultat som framkom i studien var att lärarnas definition av handledning bestod av två aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. Lärarnas definition visade att de båda aspekterna är lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av handledning. Lärarnas upplevelser av handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter. Samtalets utrymme i handledning ansågs bestå av motsättningar, när det gällde lärarnas ambition och den praktiska verkligheten. Lärarnas definition av handledarrollen handlade om att rollen ansågs bestå av många olika egenskaper. Lärarna upplevde att handledarrollen bestod av både sociala och pedagogiska kompetenser hos läraren. Dessutom var upplevelsen förbunden med en didaktisk aspekt som uttryckte svårigheterna i den didaktiska situationen. De slutsatser som studien kom fram till är att lärarna definierar handledning som en tvådimensionell metod. Lärarnas upplevelser av handledning uttryckte en bred uppfattning av begreppet, där samtalet hade sin nödvändiga, men svårplacerade ställning. Lärarna definierade handledarrollen som komplex och uttryckte en osäkerhet i omfattningen av den. Lärarnas upplevelser av sin handledarroll var att uppdraget sågs som komplicerat och näst intill ogenomförbart i grundskolan.

Förlossningsdepression drabbar 10-15% av allanyblivna mammor.Relationen mellan mammanoch barnet kan påverkas negativt om behandling inte sätts in i tid och denegativa effekterna kan bli bestående.Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser vid förlossningsdepression. Ensystematisk litteraturstudie genomfördes där elva artiklar granskades,kategoriserades och sammanställdes. Resultatet visade att sjukdomen är starkt förknippad med skam, vilket gör attmånga kvinnor lider i det fördolda då de inte vågar söka hjälp av rädsla föratt bli sedd som dåliga mödrar. De rubriker som framträdde var att inte uppleva den förväntade lyckan, att förlora sig själv, att vara ensam och att behöva stöd.Kvinnor som tog kontakt med vården för att få behandling saknade ett empatisktbemötande av vårdpersonalen och upplevde att deras känslor normaliserades, defick inte adekvat hjälp och skickades hem utan behandling. En depression kan tasig många uttryck och därmed kan kvinnorna tänkas söka vård på olikavårdinstanser. Alla sjuksköterskor behöver därför ha god kunskap omförlossningsdepressionens olika uttryckssätt och kvinnans upplevelser avdepressionen för att kunna ge god omvårdnad och bemöta på ett lyhört, empatisktoch respektfullt sätt. För att minska stigmatiseringen i samhället och ökakunskaper om sjukdomen bör informationsåtgärder vidtas. Vidare forskning ommäns upplevelser vid förlossningsdepression, samt samkönade parförhållandenspåverkan är önskvärt för att främja familjehälsan.

Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste sjukdomarna i svenska samhället och klassas som en folksjukdom. Hälften av de personer som får en cancerdiagnos, får obotlig cancer. Att dela med sig av upplevelser via bloggar kan hjälpa individer med obotlig cancer att hantera sin sjukdom. Sjukdomsbloggar kan även ha betydelse för omvårdnaden av patienter gällande förståelse och bemötande från sjukvården. Syfte: Att utifrån bloggar, beskriva individers upplevelser av att ha obotlig cancer samt beskriva vilken betydelse bloggen har för individerna. Metod: En empirisk kvalitativ studie med beskrivande design. Datainsamlingen har skett via Google och sex bloggar har inkluderats i studien. Data har analyserats genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Huvudresultat: När informanterna fick diagnosen så uppstod mycket känslor som de var tvungna att hantera. Bloggskrivandet blev ett stort stöd och ett sätt att hantera sjukdomen. De beskrev även att det uppstod mycket känslor i samband med besked under sjukdomstiden. Studien visade att obotlig cancer påverkade informanterna både fysiskt och psykiskt. Existentiella upplevelser beskrevs också. Sjukdomen visade sig ha haft både positiv och negativ påverkan på informanternas liv. Informanterna beskrev vidare stödet som de fick från sina anhöriga och hur sjukdomen hade påverkat deras relation. De beskrev även hur det sociala livet förändrades efter diagnosen samt hur de upplevde vårdens bemötande. Slutsats: Individer med obotlig cancer påverkas både negativt och positivt av sjukdomen, ur ett fysiskt, psykiskt och existentiellt perspektiv. Relationer till anhöriga samt individernas bloggar har visat sig ha stor betydelse under sjukdomstiden. Det är av stor vikt att sjuksköterskan beaktar en helhetssyn av individen i omvårdnaden, för att denne ska få uppleva livskvalité och välbefinnande till livets slut.