Vanligtvis har de flesta vuxna svenskar någon typ av relation till en bank. De svenska storbankerna erbjuder alla likartade tjänster och produkter. Ett av bankernas stora konkurrensmedel är räntorna, dock är det inte stora skillnader mellan räntenivåerna. Detta leder till en svårighet för bankerna att differentiera sig. En större förståelse av kunder och hur banklokalerna påverkar dem, kan vara en väg för bankerna att differentiera sig. / Almost every adult in Sweden have some kind of relationship to a bank. The Swedish banks provide similar goods and services with an interest rate that usually doesn’t differ from the competitors. Therefore it is difficult for banks to differentiate themselves under these circumstances.

The purpose with this thesis is to investigate how the logistic and the configuration of the terminal buildings and the perceptions of the passengers at Stockholm Arlanda Airport are related to each other, and what effect it has on the passengers and their traveling within the airport. The focus will be on the logistic at all four terminal buildings that is within the Airport. To create a perception of the logistic at the Airport and how it is related to the passengers perceptions, the investigators need to make knowledge of the terminal buildings, and thereby try to link the logistic with the perception of the experience room. Swedavia is the company that own, operate at and manage Stockholm Arlanda Airport. The investigators will make an interview with employees at Swedavia to get a more profound understanding of how the company is thinking about the logistic issues that they need to overlook. There will also be interviews with travelers to get their perception of the logistic, design and atmosphere at the Airport. Observations will also be made at various times at the Airport with focus on all of the terminal buildings.  The investigators use qualitative and quantitative methods to reach a result. To achieve a result, the investigators will use theories and scientific facts and other available facts that will be helpful to reach a result that will be analyzed. / Denna uppsats handlar om Stockholm Arlanda Airport och syftet med uppsatsen är att undersöka hur logistiken och utformningen i upplevelserummet hänger ihop, samt vilken påverkan detta har på resenärerna och resandet inom flygplatsen. Fokus kommer att läggas på logistiken i de fyra terminalbyggnaderna som finns inom flygplatsen. I undersökningen ses terminalbyggnaderna över för att skapa en uppfattning om logistiken och på så vis försöka koppla ihop logistiken med upplevelserummet. Swedavia är det företag som är verksam och driver Stockholm Arlanda Airport. Det är med de anställda inom Swedavia som intervjuer kommer att ske för att få en djupare förståelse hur företaget tänker i de logistikfrågor som eventuellt behöver ses över. Intervjuer kommer även att ske med resenärer för att få deras uppfattning om logistik, design och atmosfär inom flygplatsen. Förutom intervjuer kommer även observationer att genomföras på flygplatsen vid olika tillfällen och tider på dagen. De metoder som har använts i undersökningen för att komma fram till de resultat som behövs är kvalitativa och kvantitativa metoder. Detta uppnås genom att göra undersökningar i form av intervjuer, observationer, tillgänglig fakta, samt med hjälp av olika lämpliga teorier för att på bästa möjliga sätt komma fram till ett resultat som har analyserats fram.

Syftet med denna uppsats är att studera hur företag kan använda sig av event marketing som ett sätt att skapa nya och stärka befintliga kundrelationer. Metoden som användes för att undersöka dessa ämnen var en kvantitativ enkätundersökning. Uppsatsens teoretiska referensram utgår från ämnet event marketing och leder in på kundrelationer och upplevelserummet. Den empiriska datan är insamlad genom en enkätundersökning med 50 respondenter på Öl- och Whiskymässan på Svenska Mässan i Göteborg. Studiens slutsats kan kort sammanfattas som följande; Event marketing är en marknadsföringsmetod som företag använder sig av för att uppnå kommunikativa mål, det är ett optimalt sätt att skapa en interaktion med konsumenten under själva eventet. Företaget bör ta reda på målgruppens behov för att skapa en så personlig upplevelse som möjligt för konsumenten. Denna upplevelse ska skapa eller förstärka bilden av ett företag och på så sätt skapa goda kundrelationer. / The purpose of this thesis is to investigate how companies can use event marketing as a tool to create new and strengthen existing customer relations. The method used to examine these subjects was a quantitative study in form of a questionnaire. The thesis’ theoretical framework is based on the subject event marketing and leads into customer relations and event design. The empirical data is collected through a questionnaire given to 50 respondents on a Beer and Whiskey exhibition in Gothenburg in Sweden. This thesis’ conclusion can be summarized as following. Event marketing is a marketing method which organizations use to reach communicative goals; it’s a good way to create an interaction with consumers during the event. Companies should determine the needs of their target group to create an experience for the consumer which is as personal as possible. This experience should create or reinforce the image of an organization and thereby create good customer relations. This thesis is written in Swedish.

Our purpose with this research is to highlight that there is a scope for increased value creation in the experience room during concerts, and how value-enhancing strategies can be a competitive advantage for different venues. In our investigation of this we have worded the following research question: How is the perceived customer value affected during a concert in the experience room and its physical environment? With the background in this question we have identified three key concepts that we believe are the influence of the total concert experience which are; sensory experiences, interaction and identity. From these concepts we have drafted a number of propositions to test the reality by our empirical data collection.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur reklambyråer strategiskt tänker och praktiskt användersig av syn, hörsel, lukt, smak och känsel i marknadsföring av sina kunders varumärken samt undersöka vilka möjligheter och risker som finns med sinnesmarknadsföring. Metod: Studien följer den hermeneutiska vetenskapsinriktningen och har genomförts utifrån en kvalitativmetodansats där litteraturstudier och intervjuer genomförts. Teoretisk referensram: Studien utgår bland annat ifrån boken “Sinnesmarknadsföring” med fokus på användningav de fem mänskliga sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Referensramen består av information, fakta och exempel kring upplevelserummet och sinnena. Därefter behandlas ämnesområdet varumärkesstrategi i kombination med sinnesmarknadsföring. Empiri: Empirin grundar sig på genomförda intervjuer med sex respondenter från fem olika reklambyråer i Norrköping och Linköping samt en intervju med Niklas Broweus, sinnesmarknadsföringsexpert, som alla bidrar med information och åsikter kring arbetet med sinnesmarknadsföring. Analys: Analysen består av svar på om och hur byråerna arbetar med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete men även vilka anledningar det finns till att de i vissa fall inte gör det. Därefter behandlas hur sinnesstrategier används i olika upplevelserum för att skapa upplevelser hos konsumenter samt hur sinnesstrategier används för att stärka ett varumärke. Slutligen diskuteras vilka möjligheter, risker och framtidsutsikter som finns med sinnesmarknadsföring. Slutsatser: Två av fem intervjuade byråer säger uttryckligen att de arbetar medvetet med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete, men det framkom att alla byråerna gör det omedvetet på något plan, där det främst kretsar kring syn- och ljudsinnet. Sinnesmarknadsföring är implementerbart i olika upplevelserum men även i den digitala sfären och på specifika produkter. Användning av sinnesstrategier bidrar till att stärka varumärket, skapa mervärde hos konsumenten och stärker samtidigt relationen mellan konsument och företag. Sinnesmarknadsföring kan erbjuda en mer anpassad kommunikation vilket behövs då konkurrensen hårdnar och mediabruset ökar. Den största utmaningen med sinnesmarknadsföring är i nuläget att begreppet inte är riktigt etablerat vilket leder till att det inte finns en direkt efterfrågan på det.

<p>Att shoppa har blivit en utav våra allra vanligaste ledighetssysslor. Konsumenter rör sig obehindrat mellan butiker och dess olika miljöer, ofta på ett slumpmässigt sätt. Frågan är hur mycket slump det faktiskt är hur miljöerna får konsumeter att må och att röra sig. Vi har valt att observera konsumenter för att se hur miljön påverkar till både aktiva beslut och kognitiva beslut. Miljön ska skapa rätt känslor hos konsumenter för att de ska trivas i miljön samt återvända till den.</p><p>Tjänstemiljö är ett allt mer centralt begrepp för företag, eftersom det ses som en funktion att skapa avsedda känslor genom att avbilda en annan verklighet. Det är även så att tjänstemiljön avspeglar och skapar mening till konceptet samt skapar ett värde hos konsumenten.</p><p>Det praktiska syftet med uppsatsen är undersöka hur konsumenter påverkas av tjänstemiljön i ett köpcentrum. Det teoretiska syftet är att försöka konkretisera vad som sker hos konsumenter vid besöket av ett köpcentrum. Syftet ska leda till underlag för köpcentrumet Mitt i city i Karlstad, om hur tjänstemiljön skapar en upplevelse, mening och funktion till konsumenter genom köpcentrumets koncept.</p><p>Vår teoretiska bakgrund och kunskapsfront för denna uppsats bygger på tidigare forskning kring designattribut inom konsumtionsmiljöer samt påverkan från miljön till konsumenter. Videoobservation har genomförts för våra studier för att på ett bra sätt komplittera redan befintliga studier om konsumentbeteenden, rörelsemönster och koncept. Vi har även rett ut sambandet mellan köpcentrum med dess koncept, värde och meningsskapande för tjänstemiljön.</p><p>För att genomföra vår studie har vi valt en kvalitativ metod och studerat informanters välbehag av miljön samt observerat deras rörelsemönster. Vi observerade och intervjuade våra informanter i tre faser; före, under och efter besöket av köpcentret.</p><p>Studien av Mitt i city har gett indikationer på hur tjänstemiljön skapar värde till konsumenter genom köpcentrumets koncept. Vi har även upptäckt att konsumenter skapar individuella upplevelser och upplevelserum genom att använda tjänstemiljön på olika sätt.</p> / <p>Shopping has become one of our most common leisure services. Consumers are moving unimpededly between shops and their different environments, often in a random manner. The question is how big impact the environment brings to the consumers wellbeing and to their behaviour. We have chosen to observe consumer for that reason, to see how the environment affect to both active decisions and cognitive decisions. The function of the environment is to create the right enjoyable feelings among the consumers, to make them revisit.</p><p>Servicescape is an increasing idea in retailing. It is of big importance that consumers can feel wellness in the environment were the purchasing is about to take place. The environment also creates meaning and value to the concept of a mall.</p><p>The utilitarian purpose with this essay is to investigate how consumers are affected by the servicescape in a shopping mall. The theoretical purpose is attempting to concretize what really happens among the consumers when they visit the mall. The purpose will lead to a foundation for the shopping mall “Mitt i City” in Karlstad, about how the servicescape creates experience, meaning and a function to consumers thru the malls concept.</p><p>Our theoretical background and proficiencies for this essay is built upon earlier research based on design attributes within consumption environments, and the research about the influence that environment brings to the consumers. Video observations have been done for our studies, to provide and complement existing studies about consumer behaviour in servicescape. We have also reasoned about the shopping mall with its concept, value and meaning for the servicescape.</p><p>To put through our studies we have chosen a qualitative method and studied informants well being in the environment. We have also observed their movement. We observed and interviewed our informants in three phases, before- under and after the visit of the mall.</p><p>The study of “Mitt i City” has given indications about how the servicescape creates value to consumer thru the shopping malls concept. We have also discovered that consumer creates individual experiences and experience rooms thru using the servicescape in different ways.</p>

Att shoppa har blivit en utav våra allra vanligaste ledighetssysslor. Konsumenter rör sig obehindrat mellan butiker och dess olika miljöer, ofta på ett slumpmässigt sätt. Frågan är hur mycket slump det faktiskt är hur miljöerna får konsumeter att må och att röra sig. Vi har valt att observera konsumenter för att se hur miljön påverkar till både aktiva beslut och kognitiva beslut. Miljön ska skapa rätt känslor hos konsumenter för att de ska trivas i miljön samt återvända till den. Tjänstemiljö är ett allt mer centralt begrepp för företag, eftersom det ses som en funktion att skapa avsedda känslor genom att avbilda en annan verklighet. Det är även så att tjänstemiljön avspeglar och skapar mening till konceptet samt skapar ett värde hos konsumenten. Det praktiska syftet med uppsatsen är undersöka hur konsumenter påverkas av tjänstemiljön i ett köpcentrum. Det teoretiska syftet är att försöka konkretisera vad som sker hos konsumenter vid besöket av ett köpcentrum. Syftet ska leda till underlag för köpcentrumet Mitt i city i Karlstad, om hur tjänstemiljön skapar en upplevelse, mening och funktion till konsumenter genom köpcentrumets koncept. Vår teoretiska bakgrund och kunskapsfront för denna uppsats bygger på tidigare forskning kring designattribut inom konsumtionsmiljöer samt påverkan från miljön till konsumenter. Videoobservation har genomförts för våra studier för att på ett bra sätt komplittera redan befintliga studier om konsumentbeteenden, rörelsemönster och koncept. Vi har även rett ut sambandet mellan köpcentrum med dess koncept, värde och meningsskapande för tjänstemiljön. För att genomföra vår studie har vi valt en kvalitativ metod och studerat informanters välbehag av miljön samt observerat deras rörelsemönster. Vi observerade och intervjuade våra informanter i tre faser; före, under och efter besöket av köpcentret. Studien av Mitt i city har gett indikationer på hur tjänstemiljön skapar värde till konsumenter genom köpcentrumets koncept. Vi har även upptäckt att konsumenter skapar individuella upplevelser och upplevelserum genom att använda tjänstemiljön på olika sätt. / Shopping has become one of our most common leisure services. Consumers are moving unimpededly between shops and their different environments, often in a random manner. The question is how big impact the environment brings to the consumers wellbeing and to their behaviour. We have chosen to observe consumer for that reason, to see how the environment affect to both active decisions and cognitive decisions. The function of the environment is to create the right enjoyable feelings among the consumers, to make them revisit. Servicescape is an increasing idea in retailing. It is of big importance that consumers can feel wellness in the environment were the purchasing is about to take place. The environment also creates meaning and value to the concept of a mall. The utilitarian purpose with this essay is to investigate how consumers are affected by the servicescape in a shopping mall. The theoretical purpose is attempting to concretize what really happens among the consumers when they visit the mall. The purpose will lead to a foundation for the shopping mall “Mitt i City” in Karlstad, about how the servicescape creates experience, meaning and a function to consumers thru the malls concept. Our theoretical background and proficiencies for this essay is built upon earlier research based on design attributes within consumption environments, and the research about the influence that environment brings to the consumers. Video observations have been done for our studies, to provide and complement existing studies about consumer behaviour in servicescape. We have also reasoned about the shopping mall with its concept, value and meaning for the servicescape. To put through our studies we have chosen a qualitative method and studied informants well being in the environment. We have also observed their movement. We observed and interviewed our informants in three phases, before- under and after the visit of the mall. The study of “Mitt i City” has given indications about how the servicescape creates value to consumer thru the shopping malls concept. We have also discovered that consumer creates individual experiences and experience rooms thru using the servicescape in different ways.