Intäkter är en väsentlig del av redovisningen och används för att fastställa de finansiella resultaten. Det är även ett betydelsefullt mått för intressenter som använder intäktsredovisningen för att bedöma företags finansiella prestation. År 2002 påbörjade IASB ett projekt för att utveckla en ny internationell intäktsstandard. Anledningen till detta var att öka jämförbarheten mellan olika företag och länder samt att utveckla ett mer konsekvent ramverk för intäktsredovisning. Svenska onoterade företag som klassificeras som större företag ska tillämpa det svenska regelverket K3, men har även möjlighet att följa det internationella regelverket IFRS genom att tillämpa den svenska rekommendationen RFR 2. Syftet med denna studie är att undersöka om skillnader uppstår mellan regelverken RFR 2/IFRS 15 och K3 vid redovisning av intäkter när hänsyn tas till inkomstbeskattning, utdelningsmöjligheter och nyckeltal. Syftet i studien är även att visa vilket regelverk som är mer fördelaktigt ur ett intressentperspektiv. Intressenterna som avses är användarna av finansiella rapporter vilka nämns i IASBs föreställningsram. För att uppnå syftet har tre typfall konstruerats med utgångspunkt i tre olika branscher som förväntas påverkas av den nya intäktsstandarden. Typfallen har därefter analyserats utifrån tillämpning av regelverken RFR 2/IFRS 15 och K3. Metoden som tillämpas i denna studie är av abduktiv karaktär och inom ramen för kvalitativ forskning. Resultatet av studien visar att det förekommer skillnader mellan RFR 2/IFRS 15 och K3. I typfallen uppstår skillnader i tidpunkten och fördelningen vid redovisning av intäkter vilket får effekter på inkomstbeskattning utdelning och nyckeltal. Det är dock svårt att utifrån dessa typfall och faktorer konstatera vilket regelverk som är mer fördelaktigt ur ett intressentperspektiv. När hänsyn tas till att RFR 2/IFRS 15 är mer omfattande och detaljrik än K3 kan däremot RFR 2/IFRS 15 anses vara det regelverk som är mer gynnsamt för intressenterna av den anledningen att det förser intressenterna med mer användbar och utförlig information. / Revenue recognition is an essential part of accounting theory and is used for determining financial performance. It is also a meaningful measure for stakeholders that use revenue recognition to estimate companies’ financial performance. In 2002 the IASB started a project to develop a new international revenue recognition standard. The reason for this was to increase the comparability across companies and countries as well as develop a more consistent framework for revenue recognition. Unlisted Swedish companies which classifies as larger companies should apply the Swedish regulation K3, but they also have the opportunity to practise the international IFRS regulation by applying the Swedish recommendation RFR 2. The purpose of this study is to examine possible differences that may arise between the revenue recognition of RFR 2/IFRS 15 and K3 regarding income tax, dividends and financial ratios. The study will also show which regulation is most beneficial from a stakeholder perspective. The stakeholders referred to are the users of the financial statements in IASB’s conceptual framework. In order to achieve the purpose of this study, three hypothetical examples have been designed based on three different industries that are expected to be the most affected of the new revenue recognition standard. The hypothetical examples have then been analyzed based on the application of RFR 2/IFRS 15 and K3. The method for this study is an abductive character and within the frames of qualitative research. The findings of this study indicate that differences appear between RFR 2/IFRS 15 and K3. The hypothetical examples show that differences occur in the timing and allocation of revenue recognition which have an effect on income tax, dividends and financial ratios. Even though differences occur it is difficult to conclude which regulation is the most beneficial from a stakeholder perspective, based on these hypothetical examples and elements. However, considering RFR 2/IFRS 15 being more comprehensive and detailed than K3, RFR 2/IFRS 15 may be considered more beneficial to stakeholders as it provides stakeholders with more useful and extensive information.

Bakgrund Upplysningar är ett ämne som ofta förekommer i den internationella redovisningsdebatten eftersom det utgör en nyckelfaktor för att förstå företagens finansiella rapporter. Det har även funnits ett intresse att förklara efterlevnadsnivån, där en stor del av forskningen undersökt företagsspecifika egenskapers påverkan på efterlevnaden. Under de senaste åren har forskning även intresserat sig för att undersöka huruvida bolagsstyrningsspecifika egenskaper kan påverka upplysningsgraden. Den internationella normgivaren IASB utvärderar även om redovisningsstandarderna kan vara en bidragande faktor till det omtalade informationsöverflöde som påstås finnas i årsrapporter, och om fler principer istället bör införas. Det kan dock finnas skäl till att först utvärdera efterlevnadsnivån för de minimikrav som ställs på företagen avseende upplysningar innan principer införs som skapar större frihet för företagen att lämna upplysning. Syfte Inom ramen för denna studie är syftet att åskådliggöra efterlevnadsnivån och kvantiteten av noter om aktierelaterade ersättningar över tid, och därmed skapa insikt för vilken information som förmedlas i de finansiella rapporterna och vilka upplysningskrav som har bristfällig efterlevnad. Studien ämnar även till att klargöra huruvida styrelseegenskaper och kvantiteten av noter kan påverka efterlevnaden av IFRS 2 för att belysa hur styrelsens sammansättning kan inverka på redovisningen och upprättandet av företagens årsredovisningar. Metod Fyra hypoteser har formulerats för att besvara studiens syfte. Studien tillämpar en kvantitativ metod där text i årsredovisningar har kvantifierats och kodats i enlighet med metoden innehållsanalys. En dikotomisk poängsättning har använts i konstruktionen av studiens upplysningsindex. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar har mätts i antal ord.     Resultat Efterlevnadsnivån för svenska börsnoterade företag låg på omkring 70 procent, med en minimal ökning om 1 procentenhet mellan de undersökta åren. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar visade inte heller på någon större förändring mellan åren och merparten av företagen låg mellan intervallet 501 till 1 500 ord i årsrapporterna. Regressionsanalysen ledde till att ingen av studiens hypoteser kunde accepteras då ingen variabel uppvisade statistisk signifikans. Slutsats Studien påvisar bristfällig efterlevnad av IFRS 2. Vidare kunde inga signifikanta samband konstateras mellan efterlevnaden och de bolagsstyrningsspecifika egenskaperna, vilket skiljer sig från internationella studier. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar har varit relativt stabil mellan åren, dock har det totala antalet sidor i årsredovisningarna ökat med 16,9 procent vilket kan indikera på ett informationsöverflöde. / Background Disclosures are a topic that is often found in the international accounting debate because they are a key factor in understanding the financial reports of companies. There has also been an interest in explaining compliance levels, where a large part of the research has investigated the impact of firm specific characteristics on compliance. In recent years, research has also been interested in examining whether corporate governance characteristics can affect the degree of disclosure. The international standards regulator IASB are now at a stage where they evaluate whether accounting standards can be a contributing factor to the discussed information overflow in annual reports and whether more principles should be introduced instead. However, there may be grounds for evaluating the level of compliance for the minimum requirements before introducing principles that create greater freedom for companies to provide information or not. Purpose In the context of this study, the purpose is to illustrate the level of compliance and the quantity of notes on share-based payments over time, thereby creating an insight into what information is communicated in the financial reports and which disclosure requirements have inadequate compliance. The study also intends to clarify whether corporate governance characteristics and quantity of notes can affect compliance with IFRS 2 to illustrate how the composition of the Board of Directors can influence the accounting and preparation of the company’s annual reports. Method Four hypotheses have been formulated to answer the purpose of the study. The study applies a quantitative method where text in annual reports has been quantified and coded according to the method of content analysis. A dichotomous score has been used when constructing the study´s disclosure index. The quantity of information on share-based payments has been measured in number of words. Result The compliance level for Swedish listed companies was around 70 percent, with a minimal increase of 1 percent between the years surveyed. Nor did the amount of information on share-based payments show any significant change between the years and the majority of the companies ranged between 501 and 1 500 words in their annual reports. The regression analysis showed that none of the study´s hypotheses could be accepted as no variable showed statistical significance. Conclusions The study demonstrates a poor compliance with IFRS 2. Furthermore, no significant relationship between compliance level and corporate governance characteristics was found, which differs from international studies. The amount of information on share-based payments has been relatively stable over the years, however the total number of pages in the annual reports has increased by 16,9 percent, which may indicate an information overflow.

Background: Disclosure of sustainability within companies is voluntary and previous research shows that there are differences in disclosure within CSR reports that can be affected by various factors. GRI is the most used framework in the preparation of CSR reports. Although some countries use the same GRI framework, previous studies have shown that different countries' enlightenment levels as well as enlightenment information differ in sustainability.  Purpose: The purpose of this study is to examine the information in sustainability reporting within the “Industrial Industry” in Sweden and the USA. Moreover, the purpose is to make a comparison of how companies choose to report information and based on which aspects. Furthermore, the study will examine and compare the difference between the companies after their sustainability reports were prepared according to the latest GRI framework in both countries for the years 2018 and 2020. Method: The study performs a quantitative content analysis with a deductive approach to compare disclosure of sustainability information from Sweden and the USA for the years 2018 and 2020. The study examines 6 companies from each country and this resulted in 24 observations. The study's conclusions and results are presented using a t-test as well as descriptive statistics. Conclusion: The study could not determine if there are significant differences in the disclosure of sustainability reporting between the United States and Sweden for the years 2018 and 2020. The reason for this may be due to contradictions between results obtained by the study based on t-tests and descriptive statistics.