Efter 2000-talets stora skandaler fick den interna kontrollen en central roll på de flesta företagen. En stark intern kontroll kan enligt tidigare forskning skydda företag ifrån bedrägerier, fel och misstag. Denna studien syftar till att förklara variationen i företags upplysningar om intern kontroll. En kvantitativ metod har använts för att lyckas besvara detta syfte och empirin har insamlats ifrån 235 börsnoterade bolags årsredovisningar. Uppsatsen har en teoretisk referensram som är byggd på tidigare forskning samt flera olika teorier. De teorier som kommer att användas är legitimitetsteorin, agentteorin, positive accounting theory och institutionell teori. Utifrån denna referensram har fem hypoteser utvecklats. Dessa hypoteser har sedan testats med hjälp av olika statistiska analyser. Resultatet ifrån denna studien indikerar på att det finns flera faktorer som kan påverka företagens upplysningar om intern kontroll i årsredovisningarna. Slutsatsen påvisade att storlek, ägarstruktur samt tillämpningen av COSO: ramverket påverkar mängden upplysningar som anges i bolagens årsredovisningar. Studien indikerade vidare på att bransch och revisionsbyrå inte påverkar mängden upplysningar som anges i årsredovisningarna. / After the big scandals of the 21st century, internal control became a crucial role amongst most companies. According to previous research, strong internal control can protect companies from frauds, errors and mistakes. This study clarifies the variation in companies’ information concerning internal control. Furthermore, a quantitative method is used to successfully respond to this purpose and the information is composed from the annual reports of 235 listed companies in Sweden. This study has a theoretical framework that is based on previous research and several different theories. The theories that are used is legitimacy theory, agent theory, positive accounting theory and institutional theory. Consequently, based on this outline, five hypotheses are developed. Further, these hypotheses are tested using various statistical analyzes. The result of this study indicates that there are numerous of factors that may affect the company's information regarding internal control in the annual report. Conclusively, the study indicates that size, ownership structure and the application of the COSO framework affect the amount of disclosures in the company's annual reports. In addition, the study indicates that the quantity of information disclosed in the annual reports is not depended on the industry or audit firms used.

Sveriges kommuner startar allt fler företag. Tillsammans omsätter dessa företag sammanlagt 200 miljarder kronor och utgör en viktig del av en kommuns ekonomi. En av de branscher där det finns flest kommunägda bolag är elbranschen, en bransch som sedan avregleringen på 90-talet förändrats på det sättet att ett kommunalt elbolag inte längre kan vara säkra att invånarna i deras kommun väljer dem som elleverantör. Detta har inneburit att de kommunala elbolagenmåste hitta strategier för att locka kunder. Kommunikation är grundläggande för att ett bolag ska nå framgång. Ett av de viktigaste sätten att kommunicera med sina intressenter är att göra det genom sin årsredovisning och här är det främst de frivilliga upplysningarna som kan användas till detta, då de finansiella upplysningarnas utformning är reglerade i Årsredovisningslagen. De frivilliga upplysningarna har ökat i omfattning på senare år och används numera allt oftare som ett kommunikationsverktyg mot bland annat bolagens kunder och därför är detta intressant att studera. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka på vilket sätt kommunala elbolag kommunicerar genom frivilliga upplysningar i sin årsredovisning och hur det har förändrats under perioden 2008-2017.Den metod som användes för att analysera materialet var en innehållsanalys. Den ansågs som lämplig då den brukar användas i forskning för analysera innehållet av dokument och syftar till att ta fram betydelsen av en text och det underliggande som författaren vill få sagt med sin text. En bildanalys användes också som komplement till innehållsanalysen. Detta för att en bildanalys kan komplettera helhetsbilden och eftersom bilder har blivit en integrerad del i årsredovisningar. De två kommunala elbolag som valdes för studien var Kungälv Energi och Karlstads Energi, vilka är bolag som är väl etablerade bland invånarna i respektive kommun och vars årsredovisningar innehåller frivilliga upplysningar. Resultaten visar att bolagen främst använder sina frivilliga upplysningar till att redogöra förårets händelser och för att upprätthålla sin image och legitimitet som bolag. Detta har inte förändrats under den här undersökningsperioden, utan det som främst har förändrats är att de frivilliga upplysningarna blivit mer informationsrika, att bolagen använder sig mer av bilder i sin kommunikation och att deras årsredovisningar har blivit mer lättolkade och intresseväckande. Avslutningsvis kommer vi fram till att det inte skiljer speciellt mycket mellan de kommunala och privata bolagens sätt att kommunicera genom de frivilliga upplysningarna. / The number of Swedish public owned companies are increasing. Altogether these companies have a revenue of 200 billion Swedish crowns and play an important role for the public sector. The electric market has one of the highest number of public sector owned companies. Since the deregulation in the 90’s, the market has changed a lot for the public owned electric companies, who can no longer count that the citizens in their town will choose them as their electricity provider. Therefore the public owned companies have to find new strategies to make them more attractive. Communication is a key point in succeeding. One of the most important ways to communicate with its stakeholders is through the annual report, where the voluntary disclosures are to most useful section since it is not regulated like the financial disclosures. The voluntary disclosure is also more extensive nowadays and more used as a communication tool towards the customers, therefore it is interesting to study. The aim with the study is to investigate in which way public owned electric companies are communicating through their voluntary disclosure and how it has changed through the period 2008-2017.The study is written in Swedish and the method that has been used for analyzing the material is a content analysis. It was found suitable since it is commonly used when analyzing documents and aims to produce the meaning of a text and the underlying meaning in the text that the author wants to say with the text. An image analysis has also been used as a compliment as it could supplement the overall picture and because images have become an integral part of annual reports. The two public owned companies that were selected for the study were Kungälv Energi and Karlstads Energi, which are companies that are well established among the inhabitants of each municipality and whose annual reports contain voluntary disclosure. The results show that the companies mainly use their voluntary disclosure to account for the events of the year and to maintain their image and legitimacy as a company. This has not changed during the chosen period, but what has mainly changed is that the voluntary disclosure has become more informative, that the companies use more images in their communication and that their annual reports have become more easily interpreted and interesting. In conclusion there is not much difference between the public owned and the private companies way of communicating through the voluntary disclosure.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) är viktigt för både företag och samhället idag. För att uppnå legitimitet bör företag visa att de engagerar sig i CSR-frågor. En kanal som de kan använda för att kommunicera CSR är sociala nätverk, som vuxit sig stora de senaste åren. Företags CSR-upplysningar på sociala nätverk har dock inte utforskats i en svensk kontext tidigare. Denna studie ämnar därför bidra med ökad kunskap genom att undersöka CSR-upplysningar på det största sociala nätverket; Facebook.  Syftet med denna studie är att förklara vad som påverkar svenska börsnoterade bolag att ge ut CSR-upplysningar på Facebook. Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats, där hypoteser har utvecklats med hjälp av ekonomiska och systemorienterade teorier samt tidigare forskning. Genom en tvärsnittsdesign har sedan kvantitativa sekundärdata i form av företags Facebookinlägg liksom ekonomisk information samlats in och analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Studiens resultat visar att det finns ett antal faktorer som påverkar mängden CSR-upplysningar företag ger ut på Facebook. Företagsstorlek, koncentrerat ägande och branschtillhörighet är de faktorer som uppvisar signifikanta samband med den beroende variabeln Antal CSR-inlägg. Ju större ett företag är och ju mindre koncentrerat ägande det har, desto mer CSR-upplysningar ges ut på deras Facebooksida. Dessutom påvisas att företag i branscherna Konsumtionsvaror och Konsumtionstjänster ger ut mindre CSR-information på Facebook än IT-företag. / Today, corporate social responsibility (CSR) is an important concept to society and corporations alike. To achieve legitimacy from society and its stakeholders, it is important for corporations to be able to show what CSR efforts they are making. There are multiple channels a corporation can choose from to communicate such matters, one of which is social media, a platform that has grown extensively over the last few years. Corporations’ CSR disclosures on social media has not been researched in a Swedish context before, which this study attempts to remedy by analysing the largest social media platform; Facebook. The purpose of this study is to explain what influences Swedish listed corporations' CSR disclosures on Facebook. With the help of economic and system-oriented theories as well as earlier research, hypotheses are constructed with a deductive approach. Quantitative secondary data in the form of companies’ Facebook entries and economical information is then collected through a cross-sectional design and analysed through content analysis. The results of the study show that company size, concentrated ownership and industry influence corporations’ CSR disclosures on Facebook. Consequently, bigger companies and companies with dispersed ownership disclose more CSR information on Facebook than smaller companies and companies with concentrated ownership. Also, companies in consumer goods and services disclose less CSR information than IT companies.

Det har blivit ett allt större fokus på företags arbete med corporate social responsibility (CSR). Denna uppsats har som syfte att studera sambandet mellan svenska allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolags CSR-arbete och mängden CSR-upplysningar i deras årsredovisningar. Dessa bolag ska både driva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer och ta ett samhällsansvar, vilket skiljer dem åt från bolag som tidigare har studerats. I studien undersöks 146 bolags CSR-arbete och CSR-upplysningar genom att sekundärdata från en enkätundersökning används och genom att en innehållsanalys av bolagens årsredovisningar från 2016 utförs. Sambandet mellan de två variablerna testas sedan genom en multivariat regressionsanalys, där resultatet visar på ett positivt samband mellan CSR-arbete och CSR-upplysningar. Detta resultat analyseras utifrån legitimitetsteorin och voluntary disclosure theory (VDT), och indikerar på att den senare skulle kunna förklara de allmännyttiga bolagens val vid rapportering av CSR-upplysningar i form av att bolag som utför mycket CSR-arbete vill visa upp detta för sin omgivning.

Several international standards-makers have emerged with different global standards and guidelines for how CSR-related issues should be presented and what should be included in sustainability reports. Several previous studies show that CSR reporting differs depending on which country the company is in, while information regarding one's activities and reporting differ. The purpose of the study is to investigate the application of international standards, specifically GRI Standards, and whether the application differs internationally by examining companies in Sweden and USA respectively. The study is also intended to investigate international differences regarding disclosure about the topic specific GRI aspects. The study uses a deductive approach and performs a quantitative content analysis to compare 60 sustainability reports prepared in accordance with GRI Standards. The study consists of companies from the US and Sweden and uses descriptive statistics, a t-test, and a z-test. The standardization efforts may have succeeded but this study provides information which indicates the continuity of international differences in sustainability reporting despite the use of international standards in the companies that were studied in Sweden and the US. This is a sign that there is still more to do to highlight the challenges against standardization efforts.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har fått stor betydelse och mer uppmärksamhet de senaste åren. Det ökande trycket på hållbarhet har gett upphov till nya lagkrav och regler för företag som redovisar hållbarhet i sina årsredovisningar. Det har bland annat vuxit fram regelverk och organisationer för att stödja företag att vara transparenta och skapa en tydlig gemensam struktur för företagens hållbarhetsredovisning som till exempel GRI. Tidigare forskning menar att hållbarhetsredovisningen skiljer sig  beroende på i vilken bransch företaget verkar. Dessa skillnader gör det i sin tur svårt att jämföra hållbarhetsredovisningar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur tillämpningen av GRI-standards påverkar innehållet i hållbarhetsrapporter och huruvida innehållet skiljer sig mellan olika branscher inom den svenska marknaden. Vidare är syftet att bidra med en djupare förståelse kring hur branschtillhörighet påverkar skillnaden i prioritering av ämnesspecifika upplysningar i svenska företags hållbarhetsrapporter som är upprättade enligt GRI-standards. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ innehållsanalys med en deduktiv forskningsansats för att jämföra 40 företags hållbarhetsrapporter som är upprättade enligt GRI-standards. Företagen i studien valdes ut från fyra olika branscher totalt 10 företag från varje bransch. I studien används  statistiska tester i form av One Way Anova och Post Hoc Tukey test. Slutsats: Studien visar att branschtillhörighet påverkar skillnaden i prioritering av ämnesspecifika upplysningar inom GRI-standards. Det empiriska resultat visar att det finns skillnader mellan företagens hållbarhetsredovisningar. Jämförelsen av ekonomikategorin visade att det inte finns någon signifikant skillnad mellan branscherna. Redovisning av socialkategori och miljökategori visade att det finns en signifikant skillnad i redovisning av de ämnesspecifika aspekterna mellan de undersökta branscherna. / Background: Sustainability reporting has gained great importance and more attention in recent years. Increasing pressure on sustainability has led to new legal requirements and rules for companies reporting on sustainability in their annual reports. Among others, regulations and organisations have emerged to help companies be transparent and provide a clear common structure for corporate sustainability reporting, such as the GRI. Previous research has found that sustainability reporting varies by the industry in which the company operates. These differences in turn make it difficult to compare sustainability reports. Purpose: The aim of this study is to investigate how the application of the GRI standards affects the content of sustainability reports and whether the content differs between different industries within the Swedish market. It also aims to gain a deeper understanding of how industry affiliation influences the different prioritisation of topic-specific information in Swedish companies sustainability reports that have been prepared in accordance with GRI standards.   Method: The study used a quantitative content analysis with a deductive research approach to compare the sustainability reports of 40 companies prepared according to the GRI standards. The companies studied were selected from four different industries, totaling 10 companies from each industry. The study uses statistical tests in the form of One Way Anova and Post Hoc Tukey tests. Conclusion: The study shows that industry affiliation has an impact on the different prioritisation of subject-specific information within the GRI standards. The empirical results show that there are differences between companies' sustainability reports. The comparison of the business category shows that there is no significant difference between the industries. Reporting in the social and environmental categories shows a significant difference in reporting on the subject-specific aspects between the industries studied.

Bakgrund/problemområde: Goodwill har under en lång tid varit underlag för en rad studier om hur företagen redovisar och ska redovisa goodwill. IFRS baserar värderingen av goodwill på att företagsledningarna ska göra subjektiva bedömningar i form av uppskattningar och antaganden. Detta uppmuntrar vissa företag till att välja tillvägagångssätt som ger ett önskvärt resultat hos företagsledningen. Goodwill speglar den framtida intjäningsförmågan hos det förvärvade företaget och relaterar därmed till värderingen av verksamheten som en helhet. Det finns indikationer på att den information som bankerna ger ut gällande framtida goodwillnedskrivningar är avgörande för intressenterna i deras bedömning om bankernas prestationer över tiden. Studien fokuserar på fyra svenska bankers redovisning av goodwill, vilka innehar andelar i Baltikum. I en utgiven artikel av DN (2011-01-20) ”Borg: Vi var illa ute 2009” förklarar finansminister Anders Borg att det inte var många som förstod hur illa ute Sverige var när krisen i Lettland hade blivit ett faktum och Internationella valutafonden väntade. I studien granskades bankernas kvalitet på goodwillredovisningen.Frågor/syfte: Studiens huvudfråga är ”Hur redovisade Swedbank, SEB, Nordea och Handelsbanken goodwillen i Baltikum under år 2006 och 2009?” Huvudsyftet med studien är att genom ett deskriptivt och komparativt sätt se hur bankerna tolkade begreppet goodwill utifrån IFRS. Det vill säga hur de värderade och redovisade goodwillen i Baltikum utifrån IFRS år 2006 och 2009.Metod/teori: I studien antog vi ett tolkande tillvägagångssätt för att undersöka redovisningens kvalitet i de fyra bankernas årsredovisningar. I årsredovisningarna tolkade vi både kvalitativa och kvantitativa redovisningsdata. Vi gjorde en institutionell analys av IASB’s standarder för att se hur dessa tolkades i relation till de svenska normerna och den svenska redovisningskulturen. Senare i studien genomförde vi en deskriptiv och komparativ analys av textmaterialet i bankernas årsredovisningar i förhållande till IFRS och studiens teoretiska referensram. Två värderingsproblem kunde identifieras i litteraturen; (1) goodwillvärderingar baseras på förhandlande, vilket är en mycket subjektiv form vid bedömningen av goodwillens värde, och (2) ledningens ansvar är bortkopplat från goodwillredovisningen, eftersom att upplysningar om nedskrivningsprövningar är ofullständiga om hur goodwillens värde upprätthålls och förbättras.Studiens resultat: För att få kunskap om kvaliteten i bankernas goodwillvärderingar och goodwillredovisningar, så studerade vi de fyra bankernas tillvägagångssätt i samband med värdering och redovisning av goodwill. Vi fick reda på att; (a) det finns variationer i bankernas uppskattningar om värdet av goodwill som är svåra att hitta en rimlig förklaring på, (b) det konstaterades även att ledningarna är beroende av kriterier för nedskrivning och att de hade svårt att uppskatta goodwillens värde, (c) ett annat problem bland bankerna är att de hade svårt att uppskatta goodwillens livslängd, eftersom goodwill består av delar med olika livslängd, och (d) det sista kritiska resultatet är att bankernas upplysningar om goodwillvärderingar är kopplat till vilka upplysningar de ska ge och vilka upplysningar de inte ska ge. På grund av problemen med a, b och c så har de fyra bankerna svårt att lämna tillräckligt kvalitativ information om goodwillvärderingar i årsredovisningarna. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund: Krav på ökad information och transparens i årsredovisningar har varit ett debatterat ämne de senaste åren. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmärksammats med anledning av de ökad krav på upplysningar som standarden ställer däribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Användandet av IFRS 7 blev lag år 2007 och gäller vid upprättande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och därmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som ställs på företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förändrat sin redovisning enligt standarden.    Syfte: Studiens syfte är att analysera bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om någon förändring skett i mängden upplysningar som lämnats i årsredovisningar för år 2010 jämfört med år 2007. Metod: Den kvantitativa metoden har använts för att genomföra undersökningen. Den positivistiska inriktningen har varit i fokus då antaganden som gjorts på förhand blivit erkända eller förkastade genom en objektiv granskning av de kvantitativa data som samlats in. I undersökningen ingår 37 bolag och totalt har 74 årsredovisningar granskats. Följande punkter valdes ut och undersöktes sedan i de aktuella årsredovisningarna: Punkt 8 Rapport över finansiell ställning, Punkt 20 Rapport över totalresultat, Punkt 33 Kvalitativa upplysningar, Punkt 36-37 Kreditrisk, Punkt 39 Likviditetsrisk och Punkt 40-42 Marknadsrisk. Materialet som samlats in har förts in i kodningstabeller skapade i SPSS för att sedan analyseras. Slutsats: Det har sedan införandet av IFRS 7 år 2007 skett en förändring i redovisningen enligt de undersökta punkterna. Mängden ord som redovisas i samband med de undersökta punkterna har i årsredovisningarna för år 2010 ökat jämfört med mängden ord som redovisades år 2007. En ökning har också skett med avseende på antalet punkter som följs fullt ut. Flera av bolagen har också gjort någon typ av ändring beträffande placering, framställning, rubrik, borttagning eller tillägg av information vid redovisning enligt IFRS 7 år 2010. / Background: Requirements for increased information and transparency in annual reports has in recent years been a debated topic. International Financial Reporting Standards (IFRS) has been a discussed standard in response to the amount of disclosure requirements it contains. IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures is one standard included in IFRS which since year 2007 requires listed companies to report their management of financial instruments and thereby increase the transparency. IFRS 7 was standardized in the year 2007 for companies that prepare consolidated financial statements. Due to the increased demands placed on listed companies this study wants to see how the companies have adapted and changed their accounting in accordance with the standard. Purpose: The purpose of this study is to analyze public companies listed on OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap and their accounting in accordance with IFRS 7 in order to see if any changes are made in the amount of information provided in the financial statements for the year 2010 compared to 2007. Methodology: The quantitative method has been used to conduct this study and the positivistic objective has been in focus. The study sample included 37 companies and a total of 74 annual reports. The following parts were selected from IFRS 7 and examined in the annual reports: Paragraph 8 Balance sheet, Paragraph 20 Income statement and equity, Paragraph 33 Qualitative disclosures, Paragraph 36-37 Credit risk, Paragraph 39 Liquidity risk and Paragraph 40-42 Market risk. The information collected from the annual reports have been put in to a coding system created in SPSS and then analyzed.       Conclusion: Since the standardization of IFRS 7 in year 2007 there has been a change in the way listed companies account in accordance with the examined parts. The amount of words related to the examined parts in the annual reports of year 2010 has increased compared to the amount of words disclosed in year 2007. The study also shows that more of the examined parts are accounted for. Several of the investigated companies have also made changes regarding the placement and the presentation of the information. Change of headline and removal of information also occurred. Additionally some companies added new information

Bakgrund: En ny standard, IFRS 15 - Intäkter från avtal med kunder, implementerades nyligenför intäktsredovisning som medfört utökade upplysningskrav. Syftet med upplysningskraven äratt fastställa de principer som ett företag ska tillämpa för att redovisa användbar informationom intäkternas karaktär, belopp och tidpunkt samt osäkerhet som härrör från avtal med kunder.Tidigare studier visar på att det finns skillnader i redovisningen förekommer mellan länder somtillhör olika traditioner och därav är redovisningen inte harmoniserad. Traditionerna utgörs avden anglosaxiska och kontinentaleuropeiska och skiljer sig redovisningsmässigt utifrån landetsinstitutionella faktorer. Syfte: Syftet med undersökningen var att fastställa i vilken grad som Storbritannien och Sverigeuppfyller de utökade upplysningskrav som IFRS 15 - Intäkter från avtal med kunder harmedfört, för att förstå om det finns några skillnader i uppfyllnadsgrad mellan länderna. Metod: Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod i form av innehållsanalyserutifrån deskriptiv statistik och ett z-test. Undersökningens population bestod av börsnoteradeföretag i Sverige och Storbritannien. Urvalet utsågs genom fem stratifierade kritiker fråndatabasen Orbis. Slutsats: Undersökningen har resulterat i att både Sverige och Storbritannien har en bristandeuppfyllnadsgrad vad gäller IFRS 15’s upplysningskrav. Undersökningen har även visat att detfinns skillnader mellan länderna för tre av fem undersökningsvariabler, avseende tidpunkt,osäkerhet och segment. / Background: A new standard regarding revenue recognition, IFRS 15 - Revenue fromContracts with Customers, has recently been implemented with extended disclosurerequirements. The purpose with the disclosure requirements is to establish the principles acompany must apply to report useful information about the nature, amount and time of revenueas well as uncertainty arising from contracts with customers. Previous studies show thatdifferences in accounting occurs between countries that belong to different traditions andtherefore the accounting is not harmonized. The traditions consist of Anglo-Saxon andContinental European and differs in accounting based on the country’s institutional factors. Purpose: The purpose of this thesis was to determine the extent to which the UnitedKingdom and Sweden meet the extended disclosure requirements that IFRS 15 - Revenue fromContracts with Customers has entailed, to understand if there are any differences in the degreeof fulfillment between the countries. Method: The thesis was conducted with a quantitative method using content analysis based ondescriptive statistics and a z-test. The population of the thesis was listed companies in Swedenand the United Kingdom. The sample was selected by five stratified critics from the Orbis database. Conclusion: The thesis has resulted in both Sweden and the United Kingdom have a lack ofcompliance with IFRS 15’s disclosure requirements. The thesis has also shown that there aredifferences between the countries for three out of five variables, regarding time, uncertainty,and segments.

Purpose: The purpose of the study is to examine whether the prioritization of subject-specific disclosures in Swedish companies' sustainability reports, which report in accordance with GRI Standards, is in line with previous research where GRI standards have been investigated. Theory: The theoretical frame of reference for the study is formed around legitimacy theory, stakeholder theory and institutional theory. Sustainability reporting is a part of the legitimacy-creating activities that are relevant to the explicit as well as implicit demands on companies in society, and companies in similar industries may tend to imitate or resembleeach other by isomorphism. Method: A quantitative research method is used and together with a content analysis meansto study how sector affiliation affects the prioritization of subject-specific disclosures. The priority measurements used in the study are the topic areas Economy, Environment and Social, which are measured through companies’ materiality analysis and GRI-index. The final sample for the study consists of all companies that reported sustainability in accordance with GRI Standards in 2019 in Sweden after sample-loss, which resulted in a total of 72 companiesand 20 sectors. Collection of empirical data has been produced using the GRI Sustainability Disclosure Database. Conclusion: The empirical results indicate a connection between sector affiliation and companies' choice of subject-specific disclosures in Sweden, where at least one of three disclosures must be prioritized for the sustainability report to be prepared in accordance with GRI Standards. The GRI Standards GRI-index and materiality analysis clarify which subjectarea is prioritized. The study shows that the sector division Financial services prioritizes economic sustainability, Transport, communication and services prioritizes social sustainability and the remaining sector divisions prioritize environmental sustainability. The results are largely in line with previous research that examined GRI standards, where similar results regarding this connection have been demonstrated. / Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida prioriteringen av ämnesspecifika upplysningar i svenska företags hållbarhetsrapporter, som rapporterar i enlighet med GRI Standards, är i fas med tidigare forskning där GRI-standarder undersökts. Teori: Den teoretiska referensramen för studien formas kring legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teori. Hållbarhetsrapportering är en del av de legitimitetsskapande aktiviteter som är relevanta för de explicita såväl som implicita kraven som finns på företag i samhället, samt att företag inom likartade sektorer kan tendera att härma eller likna varandra genom olika typer av isomorfism.  Metod: En kvantitativ forskningsmetod används för att med en innehållsanalys undersöka hur sektortillhörighet påverkar prioritering av ämnesspecifika upplysningar i företags hållbarhetsrapporter. För att mäta prioritering i denna studie används ämnesområdena Ekonomi, Miljö, och Social, vilka kvantifieras genom företagens väsentlighetsanalys samt GRI-index. Det slutliga urvalet för studien utgörs av alla företag som hållbarhetsrapporterade i enlighet med GRI Standards år 2019 i Sverige efter bortfall, vilket resulterade i totalt 72 företag och 20 sektorer. Insamling av empiri är framtaget med hjälp av databasen GRI Sustainability Disclosure Database.  Slutsats: Det empiriska resultatet tyder på ett samband mellan sektortillhörighet och företagens val av ämnesspecifika upplysningar i Sverige, där minst en av tre upplysningar måste prioriteras för att hållbarhetsrapporten ska vara upprättad i enlighet med GRI Standards. Genom GRI Standards GRI-index och väsentlighetsanalys tydliggörs vilket ämnesområde som prioriteras. Studien visar att sektorindelningen Finansiella tjänster prioriterar ekonomisk hållbarhet, Transport, kommunikation och tjänster prioriterar social hållbarhet och resterande sektorindelningar prioriterar miljömässig hållbarhet. Resultatet är till större del i fas med tidigare forskning som undersökt GRI-standarder, där liknande resultat gällande detta samband påvisats.