Aim with this literature review is to acqurie knowledge in medical, psychical, psychological and social problems evolving urine incontinence and it´s treatment metods, current legislations and the nurse´s approach towards the patient and transcultural care if the patient comes from another cultural.The results show that this problem affects the women´s life situation enormously above all it brings them a increased social isolation, helpless, sheme, psychological and sexual problems.the nurse should recognise demands and resource with the.by support of diagnostic care, patients can achive good health when there is enough resource patient to be able to support her in her efforts to achive balance i her daily life. / Urininkontinens är ett allmänt förekommande folkhälsoproblem, som upplevs av de allra flesta kvinnor som ett mycket stort socialt och psykiskt problem och för många ett oöverkomligt hinder att föra ett normalt liv ich betraktas som tabu.de kvinnor känner skam eller oro för att inte bli förstådda.Rädslan för att lukta urin föranleder ofta till intensiv tvättning av underlivet.kvinnornas livssituation påverkas i hög grad, framför allt en ökad social isolering, hjälplöshet, skam, sömnsvårigheter, psykisklidande och sexualitet problem, långa sjukskrivningar och även självmordstankar.Sjusköterskans roll är mycket viktigt i detta område.Kommunikation och införmationär en viktig del i att skapa ett förtroende och en värdefull miljö, där patienten kan känna sig betrodd och tillåtelse till att tala öppet om sitt problem. Transkultuella omvårdnad är lika viktigt i sjukssköterskans professionell arbete. Att känna till kulturen och dessa värderingar är viktigt i hennes arbete. sjuksköterska skall identifiera krav och resurser hos patienten för att stödja henne i sill arbete att uppnå balans i det dagliga livet.

Överaktiv blåsa är ett vanligt problem som beräknas drabba 16 % av befolkningen. En behandlingsform som använts länge är elektostimulering av genitalia. På senare år har stimulering av tibialisnerven vid mediala malleolen prövats som behandling. Syftet med studien var att undersöka vad som finns skrivet om elektrostimulering av tibialisnerven för att lindra symtom vid överaktiv blåsa. En litteraturstudie baserad på tio kvantitativa artiklar genomfördes. Resultaten visade att behandling med tibialisstimulering kunde öka blåskapaciteten och minska antalet miktioner och inkontinensepisoder. Flera studier visade att livskvaliteten förbättrades för patienterna efter behandlingen. Den vanligaste behandlingstiden var en gång i veckan i 12 veckor. Subjektiv respons, uttryckt som patientens önskan om fortsatt behandling, uppmättes till mellan 50-60 % i flera av studierna. Inga allvarliga biverkningar rapporterades. / Overactive bladder is a common disorder that affects approximately 16% of the population. Electrostimulation in the genitalia is a treatment that has been used for many years. In recent years stimulation of the tibial nerve by the medial malleol has been tried. The aim of the study was to find out what has been written about treating OAB (overactive bladder) with electric stimulation of the tibial nerve. A literature review based on ten quantitative articles was carried out. The results showed that treatment with stimulation of the tibial nerve might improve bladder capacity and reduce frequency and incontinence-episodes. Several studies showed an increased quality of life after treatment. Most common was to perform treatment once a week for 12 weeks. Subjective success, defined as a request from the patient for continous treatment, was seen in 50-60 % of the patients in some studies. No serious side effects were reported.

Background: Urinary incontinence occurs in 30-40% of the Swedish population over 65 years. Urinary incontinence has a major impact on people's quality of life and many older people find it difficult to talk about it. Urinary incontinence can be alleviated and cured, but there is a perception among both patients and healthcare professionals that urinary incontinence is part of normal aging. Severe urinary incontinence is one reason why the elderly are in need for special nursing accommodation. The district nurse is responsible for prescribing incontinence aids after the investigation, nursing measures and other treatments have been tried and evaluated. Aim: Describe district nurses' and nurses' experiences of nursing for urinary incontinence in people over 65 years of age in municipal health care Method: Systematic literature review of qualitative articles that were analyzed with conventional content analysis with an inductive approach. Results: The analysis is presented with three main categories; Investigation with two subcategories, Identify and assessment. Plan and implement with three subcategories, dignified person-centered care, individual testing, and education and support. Prerequisites with two subcategories, the team's competence and collaboration and financial resources. Conclusion: The literature review showed that in nursing care for urinary incontinence, the goal should always be to work person-centered and preserve integrity and dignity. The district nurse and the nurse's competence regarding urinary incontinence is of value to be able to provide a person-centered care. / Bakgrund: Urininkontinens förekommer hos 30–40% av den svenska befolkningen över 65 år. Urininkontinens har stor påverkan på personers livskvalitet och många äldre personer har svårt att prata om det. Urininkontinens kan lindras och botas men det finns en uppfattning hos både patient och vårdpersonal att urininkontinens tillhör det normala åldrandet. Svår urininkontinens är en orsak till att äldre personer blir i behov av särskilt boende. Distriktssköterskan ansvarar för att förskriva inkontinenshjälpmedel efter att utredning, omvårdnadsåtgärder och annan behandling provats och är utvärderade. Syfte: Beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskor erfarenheter av omvårdnad vid urininkontinens hos personer över 65 år inom kommunal hälso- och sjukvård Metod: Systematisk litteraturöversikt av kvalitativa artiklar som analyserades med konventionell innehållsanalys med induktiv ansats Resultat: Analysen presenteras med tre Huvudkategorier; Utredning med två underkategorier, Identifiera samt bedömning. Planera och genomföra med tre underkategorier, värdig personcentrerad omvårdnad, individuell utprovning samt utbildning och stöd. Förutsättningar med två underkategorier, teamets kompetens och samverkan samt ekonomiska resurser. Slutsats: I litteraturöversikten framkom att i omvårdnadsarbetet vid urininkontinens bör målet alltid vara att arbeta personcentretat och bevara integritet och värdighet. Distriktssköterskan och sjuksköterskans kompetens rörande urininkontinens är av värde för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Urininkontinens (UI) är ett hälsoproblem som påverkar ca 5% av jordens befolkning och upplevs ofta som ett tabubelagt och skamfullt problem. UI påverkar hälsa och livskvalitet hos personer som drabbas. Många lider i det tysta och väntar länge innan de söker vård. En av distriktsköterskans arbetsuppgifter är att behandla personer med UI och arbeta med ett hälsofrämjande arbetssätt. Behandlingen av UI riktar sig främst mot livsstilsförändringar och egenvård, den personcentrerade vården spelar en viktig roll i mötet med personen.   Motiv: Det finns forskning som beskriver patientens upplevelse av UI men det saknas uppdaterad forskning som beskriver distriktsköterskans upplevelse att behandla personer som har UI och därför är studien betydelsefull.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att behandla personer med urininkontinens.  Metod: Data inhämtades genom semistrukturerade individuella intervjuer (N=10) med sjuksköterskor/distriktsköterskor som arbetade med UI inom primärvård i norra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod.  Resultat: Analysen resulterade i tre följande kategorier: ”förutsättningar och utmaningar”, ”att se personens lidande” och ”inkontinenssköterskans arbetssätt”.  Konklusion: Ny kunskap som studien har tillfört är inkontinenssköterskans personcentrerade förhållningssätt och upplevelsen av att behandla personer med UI. Inkontinenssköterskorna sympatiserade med de yngre kvinnorna och upplevde att det var svårt att prata om vissa känsliga ämnen, som till exempel sexuell hälsa och könsstympning. Vidare är studien viktig för att uppmärksamma för verksamheten inkontinenssköterskans upplevelse av brist på tid och kunskap.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 4 uppsatser.

Syfte: Urininkontinens är ett folkhälsoproblem som berör åtminstone 500 000 svenskar.  Studiens syfte var att kartlägga sjukgymnastisk behandling med bäckenbottenträning, vid urininkontinens hos kvinnor, på primärvårdsnivå i Uppsala län. Metod: Studien hade en kvantitativ och deskriptiv design. Data samlades in via en webbenkät som skickades till alla sjukgymnaster på primärvårdsnivå i Uppsala, både offentligt anställda och privata sjukgymnaster med landstingsavtal. Resultat: 96 sjukgymnaster tillfrågades om deltagande i studien varav 65 besvarade enkäten (68 %). Drygt hälften av respondenterna behandlade med bäckenbottenträning. Antalet patienter som behandlades var lågt. Det var få patienter som remitterades från andra vårdgivare. Den vanligaste kontaktvägen var att patienten besökte sjukgymnast av andra orsaker och själv påtalade eller tillfrågades om urininkontinens. Det sjukgymnastiska omhändertagandet omfattade anamnes, information om bäckenbotten och knipteknik, praktisk träning samt muntlig utvärdering. Nära hälften av respondenterna önskade mer utbildning inom området.   Konklusion: Resultatet från studien visade att sjukgymnaster på primärvårdsnivå var en underutnyttjad resurs i behandlingen av urininkontinens hos kvinnor. I framtiden skulle ett utökat samarbete mellan sjukgymnaster och andra vårdgivare på primärvårdsnivå kunna ge effektivare patientflöden, så att fler kvinnor kan erbjudas behandling. För att möjliggöra detta behöver sjukgymnasterna själva informera lokalt om sin kompetens till berörda vårdgivare. Det behövs också utbildningsinsatser för att fler ska känna sig säkra i att behandla med BBT. / Objectives:  Urinary incontinence is a public health problem affecting at least 500 000 Swedes. The aim of this study was to conduct a survey examining physiotherapy treatment of pelvic floor muscle training, for urinary incontinence in women, at the primary care level in the county of Uppsala. Method:  The study had a quantitative and descriptive design. Data were collected with an online questionnaire that was sent to all physiotherapists with public contracts working at the primary care level in the county of Uppsala. Results:  96 physiotherapists were asked to participate in the study and 65 of them answered the questionnaire (68 %). More than half of the respondents gave treatment consisting of pelvic floor muscle training. The number of patients who received treatment was low. Few patients were referred by other health-care workers. The most common way for the patients to receive treatment was that they visited the physiotherapist because of other health problems and the subject of urinary incontinence came up. The treatment usually included medical history, information about the pelvic floor muscles, instructions on appropriate muscle contraction, practical training and verbal evaluation. Almost half of the respondents requested more education within the field. Conclusion:  The results from this study showed that physiotherapists at the primary care level were an underutilized resource in the treatment of women with urinary incontinence. In the future, improved cooperation between physiotherapists and other health-care workers at the primary care level would increase the number of women receiving treatment. To facilitate this outcome, physiotherapists need to engage in outreach activities to inform other health-care workers regarding their competence in this field. In addition, further education is required in order to help physiotherapists feel more confident in providing pelvic floor muscle training.

Syftet med studien var att kartlägga urininkontinensarbetet med kvalitetsregistret Senior Alerts urininkontinensmodul i två kommuner över en bestämd tid januari till juni 2014 samt januari till juni 2015. Metoden bestod i att använda sig av registerdata som tillhandahölls av registerhållaren för Senior Alert. Resultatet visade att mer än hälften av de personer som riskbedömts i kommun G hade någon form av urininkontinens under båda tidsperioderna. I kommun M var andelen ännu högre cirka 80 %. Bakomliggande orsaker till urininkontinens visade sig vara de aspekter som nämns i Senior Alerts modul förutom förstoppningsproblematik samt nedsatt känsel i underlivet som inte framkom lika tydligt som övriga aspekter. Genom att använda Senior Alert kan ett mönster utkristalliserats och det går att erbjuda individuellt anpassade åtgärder för personer med inkontinensproblematik. Med enkla åtgärder kan personer få hjälp med avföringsregim, toalettassistans, utprovning av inkontinenshjälpmedel hjälpas enligt skalan i Senior Alert. Det vill säga skalan påvisar vilken hjälp som kan behövas för patienten, samt för vårdpersonal som sedan utför avsedda åtgärder. / The purpose of the study is to identify urinary incontinence work with quality registry Senior Alerts urinary incontinence module in two municipalities over a fixed period January to June 2014 and from January to June 2015. The method was to use the registry data that is later held by the Depositary of the Senior Alert. The result showed that more than half of the individuals in risk assessments were conducted on municipal G had any form of urinary incontinence in both periods. The municipality M proportion was even higher, about 80%. Underlying causes of urinary incontinence was found to be the aspects mentioned in the Senior Alerts module except constipation problems and loss of sensation in the genital area that is not revealed as clearly as the other aspects. Using Senior Alert, a pattern emerged, and it is possible to provide individually tailored measures for people with incontinence problems. With simple measures, can patients with feces regime, toilet assistance, testing of incontinence aids can the scale of Senior Alert be helpful. The scale demonstrates what assistance may be needed for patients, health professionals then perform the action.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 män per år av prostatacancer och av dessa är det cirka 3000 som genomgår en radikal prostatektomi. Vanliga komplikationer som uppstår efter operationen är erektil dysfunktion och urininkontinens. Detta kan medföra att livskvalitet påverkas och ett lidande kan uppstå. Sjuksköterskan har en betydande roll för att främja livskvaliteten och lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av sexuell hälsa och urininkontinens efter en radikal prostatektomi. Metod: En analys av narrativer med kvalitativ ansats av fyra självbiografier. Resultat: Resultatet består av fem teman: Känsla av att mista kontroll, känsla av sexuell uppgivenhet, att våga vara öppen om sina känslor, när lusten äventyras och att känna hoppfullhet. Det är tydligt att den sexuella hälsan och urininkontinens är det som påverkar männens livskvalitet mest efter operationen. De känner en rädsla för att förbli impotenta och inkontinenta. Slutsats: Det framkommer att män inte pratar om den sexuella hälsan och urininkontinens vilket leder till att de kan känna sig ensamma med sina problem. Genom att öka medvetenheten kring området kan det främja männens livskvalitet och lindra lidande. Via denna studie har författarna förhoppningen om att hälso- och vårdpersonal ska få en djupare förståelse för hur det är att leva med dessa komplikationer och hur de på bästa sätt ska bli bemötta vid kontakt med vården. Samt att information är en viktig aspekt att beakta. / Background: In Sweden, there are about 10 000 men per year who suffer from prostate cancer and of these, about 3000 of them undergo radical prostatectomy. Common complications that occur after surgery are erectile dysfunction and urinary incontinence, affecting the quality of life and suffering can occur. The nurse has a significant role to play in promoting quality of life and relieving suffering. Purpose: This study aimed to describe how men experience their sexual health and urinary incontinence after radical prostatectomy. Method: An analysis of narratives with a qualitative approach of four autobiographies. Results: The results consist of five themes: Feelings of losing control, feeling of sexual resignation, to dare to be open about feelings, when lust and erection fail and feeling hopefulness. Sexual health and urinary incontinence affects men’s quality of life after the surgery. They have a feeling of fear that they will remain impotent and incontinent for therest of their lives. Conclusion: It turns out that men do not talk about sexual health and urinary incontinence, leading to feelings of lonliness with their problems. By raising awareness around the area, it can promote men’s quality of life and alleviate suffering. Through this study, the authors hope that health care professionals will gain a deeper understanding of what it is like to live with these complications and how they will best be dealt with in contact with healthcare. Furthermore, that information is an important aspect to consider.

Urininkontinens är ett folkhälsoproblem och förekomsten ökar med stigande ålder. Tidigare forskning visar att äldre kvinnor upplever urininkontinens som skamligt samt ser tillståndet som en oundviklig del av naturligt åldrande. Urininkontinens upplevs besvärande att prata om vilket medför att få äldre kvinnor söker vård. Distriktssköterskan har med sin kompetens om urininkontinens samt vårdande samtal möjlighet att möta den äldre kvinnans livsvärld. Syftet var att belysa äldre kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens. En systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes och tio kvalitativa artiklar analyserades enligt Popeone, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus (2021) analysmetod. Analysen resulterade i en huvudkategori och fyra kategorier med två till tre underkategorier. Huvudkategorin var stigmatiseringen kring urininkontinens tycks påverka äldre kvinnors livsvärld och kategorierna följande: samspel av känslor kring urininkontinens, betydelsen av påverkan på det dagliga livet, betydelsen av hälso- och sjukvårdens agerande samt strategier för att hantera urininkontinens. Ur resultatet framkom det att urininkontinens är stigmatiserat och påverkar den äldre kvinnans livsvärld, främst genom en förändrad självbild och isolering. Resultatet visar vidare att vården både kan ge stöd och orsaka lidande beroende på bemötande. Sammanfattningsvis kan det konstateras att genom ett vårdande samtal med livsvärlden i fokus kan distriktssköterskan möta den äldre kvinnan ur ett holistiskt perspektiv, vilket kan leda till att värdighet och autonomi bevaras samtidigt som stöd erbjuds. Översikten kan vara av värde för fortsatt reflektion hos distriktssköterskor som möter äldre kvinnor med urininkontinens. / : Urinary incontinence is a public health problem, and the incidence increases with age. Previous research shows that older women experience urinary incontinence as shameful and see the condition as an inevitable part of natural aging. The condition is therefore perceived as troublesome to talk about, which means that few older women seek care. With the expertise in urinary incontinence and caring communication, the district nurse can meet the older women’s lifeworld. The aim was to shed light on older women's experiences of living with urinary incontinence. A systematic literature review with an inductive approach was carried out and ten qualitative articles were analyzed according to Popeone, Langius-Eklöf, Stenwall and Jervaeus (2021) analysis method. The analysis resulted in one main category and four categories with two to three subcategories. The main category was the stigma surrounding urinary incontinence seems to affect the life world of older women and the categories were as follows: interplay of feelings around urinary incontinence, the importance of the impact on daily life, the importance of the healthcare system's actions and strategies for managing urinary incontinence. The results showed that urinary incontinence is stigmatized and affects the older woman's lifeworld, mainly through a changed self-image and isolation. Healthcare can both provide support and cause suffering depending on the treatment. In summary, it can be stated that through a caring conversation with the life world in focus, the district nurse can meet the older woman from a holistic perspective, which can lead to dignity and autonomy being preserved while offering support. The results may be of value for continued reflection by district nurses who meet older women with urinary incontinence.