The purpose of this work is the design and experimental verification usability testing methodology of mobile contactless NFC payments. Given that this is the very innovative and flexible region (m-commerce and the usability of mobile devices) we need to develop a methodology to adapt the methods and usability testing standards for the specifics of mobile devices. The benefit of this work is to link the usability and m-commerce and the creation of a methodology for mobile devices usability testing. This work can be beneficial for companies that decides to enter the mobile payments market (as for instance a firm MOPET CZ rather unexpectedly made with the mobito project) and also for companies that are already dealing with m-commerce. This work can be also useful as a matrix for creating own testing methodology for mobile devices, even for other purposes.

South Africa is a heterogeneous society. It is a multilingual, multicultural country with more than eleven official languages. It is a country that also has big educational and economic inequalities. These differences are pertinent barriers that often obstruct communication, also and especially in health communication. This study addresses such a problem, by first exploring the effectiveness and/or appropriateness of existing schizophrenia information material The Alliance Programme which was produced in the USA for universal consumption and is currently used in the South African context. In the study the externally produced schizophrenia information material is adapted to fulfil in the specific needs and preferences of the audience targeted in this study. The study was conducted based on the assumption that people need to access information that is relevant, easy to understand and appropriate to them in order to make informed decisions about their health. This study was conducted at the Weskoppies hospital in Pretoria (South Africa) among Tshwana-speaking patients suffering from schizophrenia. The specific aim of this study was to communicate the information in such a way that this group could use it optimally. Since this empirical study’s main aim was to evaluate and adapt the Alliance Programme to make it more suitable for the South African context, a formative research design was implemented. Usability testing was chosen as the research method. Literature review, individual semi-structured interviews, focus group interviews and participant observation were employed as data collection methods. The data was analysed by means of qualitative content analysis. The findings of this study indicated that the adapted messages or information about schizophrenia did improve the patients’ reception of the information. It was then concluded in this study that messages or information should either be adapted or created to suit the needs of a specific audience. This study also recommended that in order to make sure information (about schizophrenia) is communicated effectively and/or appropriately to any group (of patients suffering from schizophrenia), a participatory communication design should be used. / Dissertation (MIS)--University of Pretoria, 2009. / Information Science / unrestricted

This work is concerned with an implementation of a software framework for usability testing. This extensive network framework and its protocol allow for integration of libraries for data collection from the basic peripherals like mouse, keyboard, camera, etc. If the protocol rules are implemented, these libraries can be platform independent. The client-server architecture allows for management of all collected data in a central database. The data in this database can be queried for evaluating the usability of applications.

Implementering av digitala vårdlösningar har en stor betydelse för samhället men anses också vara en stor utmaning för vårdpersonalen. Syftet med studien är att undersöka eventuella användarbarhetsproblem och teknikstress som kan upplevas bland vårdpersonalen i Arvika och Eda kommun då SecureMailbox ersätter deras nuvarande meddelandetjänst faxen. Ytterligare ett syfte är att samla in rekommendationer utifrån vårdpersonalens upplevelse av systemet. Uppsatsens undersökningsfrågor är således Hur lätt upplever användarna att det var att börja använda systemet?, Vilka är användbarhetsproblemen som finns i SecureMailbox? samt När vårdpersonalen använder gränssnittet, när och var uppstår eventuell teknikstress? Uppsatsens teoretiska referensram är baserad på tidigare studier och litteratur vilka behandlar informations- och kommunikationsteknik i samband med e-hälsa, användbarhet i relation till digitala lösningar inom vården och teknikstress kopplat till detta. Det empiriska materialet har framställts genom användbarhetstester. Även andra metoder, såsom enkät, bakgrundsenkät, observation, intervju, tänka högt och pilottest har använts. De empiriska källorna utgjordes av vårdpersonal som berörs av ersättandet av faxen genom SecureMailbox i Arvika och Eda kommun. I studiens slutsats har det framkommit att upplevelsen av systemets användbarhet är överlag positiv men att identifierade problem gör att vårdpersonalen inte klarade att utföra några av de tilldelade uppgifterna. Utöver detta visar studien att teknikstress uppstod när vårdpersonalen saknade tillräckligt med kunskap för att utföra sina uppgifter. / Implementation of digital healthcare solutions is of great importance in society, but is also considered a major challenge for healthcare professionals. The purpose of the study is to investigate usability problems and technology stress that can be experienced by the healthcare professionals in Arvika and Eda municipality as SecureMailbox replaces their current messaging service, the fax. An additional purpose is to collect recommendations based on the experience of the healthcare professionals of the system. The research questions in this bachelor thesis are thus: How easy do users feel that it was to start using the system?, What are the usability problems found in SecureMailbox? as well as When the healthcare staff uses the interface. when and where does the technology stress occur?. The thesis’s theoretical frame of reference is based on previous studies and literature dealing with information and communication technology in connection with e-health, also usefulness in relation to digital solutions in healthcare and technology stress linked to this is presented. The empirical material has been produced through usability tests. Other methods, such as survey, background questionnaire, observation, interview, think aloud and pilot test have been used. The empirical sources consisted of healthcare personnel who are affected by the replacement of the fax through SecureMailbox in Arvika and Eda municipality. The study's conclusion is that the experience of usability is generally positive but that problems identified in this study are the cause for the health care professionals not being able to perform some of the assigned tasks. In addition, the study shows that technostress occurred when the healthcare professionals lacked sufficient knowledge to carry out their tasks.

As the technologies evolve, more complex products such as real-time web applications are made. These applications introduce new usability challenges and interaction design opportunities. The purpose of this work was to evaluate and enhance the usability of a complex real-time web user interface using a User-centered design approach. Another aim was to investigate how to adapt the current usability research methods, guidelines and principles to today's modern technology, such as real-time web applications. The research was carried out for the Stockholm based start-up Challengermode AB that is currently developing a competitive gaming platform with a focus in automatic tournaments. The research method consisted of a user and system analysis, usability testing and a creative design workshop. The research results were used in combination with current user interface design guidelines and principles to improve and design new features to the current user interface. The results show that the User-centered design approach in combination with Participatory design was a successful way of evaluating and improving the usability of the Challengermode real-time web user interface. The current usability research and design guidelines are applicable to modern technology, but in order to evaluate the Challengermode real-time web user interface, and other applications with similar functionality in a realistic scenario, traditional usability testing can be limited. Furthermore, the main takeaways from the user interface improvement process is that designing for empty states and not hiding important elements even though they are not active is as important as designing for the optimal case where data is available. / I och med att tekniken förbättras utvecklas allt mer komplexa produkter såsom realtidswebbapplikationer. Dessa applikationer inför nya utmaningar och möjligheter inom användbarhet och interaktionsdesign. Syftet med detta arbete var att utvärdera och förbättra användbarheten av ett komplex realtidswebbgränssnitt med hjälp av en användarcentrerad designstrategi. Ett annat syfte var att undersöka hur man kan anpassa existerande metoder, riktlinjer och principer inom användbarhetsforskning och interaktionsdesign för dagens moderna teknik, såsom realtidswebbapplikationer. Arbetet genomfördes för det Stockholm baserade start-up företaget Challengermode AB som för närvarande utvecklar en tävlingsplattform för eSport med fokus på automatiska turneringar. Forskningsmetoden bestod av en användar- och systemanalys, användbarhetstester och en kreativ designworkshop. Forskningsresultaten användes sedan i kombination med riktlinjer och principer inom interaktionsdesign för att förbättra och utveckla nya funktioner för det aktuella användargränssnittet. Resultaten visar att en användarcentrerad designstrategi i kombination med kooperativ design var ett framgångsrikt sätt att utvärdera och förbättra användbarheten av Challengermodes realtidswebbgränssnitt. Dagens forskning inom användbarhet och designriktlinjer är applicerbara på modern teknik, men för att utvärdera Challengermodes realtidswebbgränssnitt, och andra liknande applikationer i ett realistiskt scenario, kan traditionella användbarhetstester vara begränsade. De viktigaste slutsatserna från designprocessen är att design för element i tomma tillstånd är lika viktigt som design för element i det optimala tillståndet där data är tillgänglig.

Produktorienterade industriföretag strävar alltid efter att producera och leverera produkter som möter kundens behov och preferenser. Produktutveckling är därför en viktig del i företag för att kunna vara konkurrenskraftig i en alltmer konkurrensutsatt miljö på marknaderna. Stora delar av den befintliga litteraturen inom produktutveckling förklarar att produktutvecklingsprocessen behöver involvera externa aktörer för att möta kundbehov. Denna uppsats avser därför att behandla ett produktorienterat industriföretags process för utveckling av nya produkter och möjligheten till att involvera externa aktörer.  Syftet eftersträvar därför att beskriva hur produktorienterade industriföretag kan involvera kunder, återförsäljare och leverantörer i deras produktutvecklingsprocess, för att gynna utvecklingen av nya produkter.   Studien har genomförts via en deduktiv ansats av kvalitativ karaktär utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. En litteraturinsamling inom Co-Creation och Usability Testing är till grund för uppsatsens teoretiska innehåll och insamling av empiriskt material. Forskningsdesignen är en fallstudie tillsammans med ett utvalt företag. Det empiriska materialet hämtades in genom intervjuer med tre respondenter från det valda fallföretaget. Valet av intervjupersonerna gjordes utifrån deras olika roller i verksamheten och dess betydelse för att inkludera externa aktörers involvering i produktutvecklingen.  Resultatet av studien visar att det produktorienterade industriföretaget har goda möjligheter att involvera externa aktörer i processen för utveckling av nya produkter. Utifrån det studerade fallföretaget arbetar de redan framgångsrikt med kundinteraktion och insamling av feedback från återförsäljare och leverantörer. Däremot bör fallföretaget utveckla produktutvecklingsprocessen genom att använda informationen från de externa aktörerna för att bättre möta kundbehov och bygga kundrelationer.  I slutsatsen tydliggörs också hur kundinvolverade tester kan ge företaget ytterligare information och kunskap som kan vara nyttig att använda i processen. Utifrån slutsatsen kan fallföretaget genomföra förändringar och ges möjligheten att bättre möta kundernas behov, vilket kan generera nyttiga konkurrensfördelar.

As the use of mobile payment applications (apps) and electronic wallets (e-wallets)increases, so does the demand for a improved user experience when interactingwith these apps. The field of Human-Computer interaction (HCI) focuses onthe design, evaluation, and implementation of interactive computing systems forhuman use. One aspect of HCI is usability, i.e., the quality of the interactions witha product or system. This thesis investigates how an e-wallet can be designed to provide a high level ofusability by conforming to best HCI practices and by formative evaluation using aset of usability evaluation methods.The research process consisted of an initial literature study and developmentof a prototype, which was evaluated iteratively through Thinking-aloud-protocol(TAP) and a combination of performance measurements and questionnaire by achosen test group. By each iteration, the results of the performance measurements, as well as theverbal data improved. The most complex or difficult task, for the test subjectsto perform, was, according to the results, Pay via manual input. All goals wereachieved for all tasks except for the performance goal of a percentage of errorsbelow 5%. To conclude, it was clear that the test subjects had more trouble understandingthe concept of the e-wallet rather than navigating and completing tasks. Thedifficulties lay in understanding how currencies were stored and how transactionshappened. When developing this e-wallet we noticed that the most importantissue was to make new functions and concepts familiar to the user through relatingit to recognizable ideas. / I och med att användning av mobila betalningslösningar (appar) och elektroniskaplånböcker (e-plånböcker) ökar, ökar även efterfrågan på en förbättradanvändarupplevelse vid interaktion med dessa appar. Området människadatorinteraktion(MDI) fokuserar på design, utvärdering och implementeringav interaktiva datorsystem för mänsklig användning. En aspekt av MDI äranvändbarhet, dvs kvaliteten på interaktionerna med en produkt eller ett system.Detta kandidatexamensarbete undersöker hur en e-plånbok kan utformas föratt ge en hög användbarhet genom att anpassas till MDI praxis och formativutvärdering av designen med hjälp av en uppsättning utvärderingsmetoder föranvändbarhet. Forskningsprocessen bestod av en litteraturstudie och utveckling av en prototoyp,som utvärderades iterativt genom Thinking-aloud Protocol (TAP) samt enkombination av prestationsmätningar och frågeformulär av en vald testgrupp.Efter varje iteration förbättrades resultaten av prestationsmätningarna, såvälsom för den verbala datan. Den mest komplexa eller svåra uppgiften,för testpersonerna att utföra, var, enligt resultaten, Betalning via manuelinmatning. Alla mål uppnåddes för alla uppgifter förutom prestationsmålet fören procentandel av fel under 5%. Avslutningsvis var det tydligt att testpersonerna fann det svårare att förståkonceptet av e-plånboken än att navigera och slutföra uppgifterna. Svårigheternalåg i att förstå hur valutor lagrades och hur transaktioner gick till. När viutvecklade den här e-plånboken märkte vi att den viktigaste uppgiften var att göranya funktioner och koncept förståerliga för användaren genom att koppla dem tilligenkännliga idéer.

With rapid growth in technical and social sector, the amount of data produced and retrieved has grown exponentially. Hence, there is a dire need for a management information system (MIS) to manage and structure such data. This study was initiated to learn about the problems and needs of the employees of a truck manufacturer organisation while working for long duration projects. The information about processes and tasks is available but in an unstructured manner through excel spreadsheets which makes it difficult for users to retrieve required information during crucial times. An information system in the form of a dashboard was designed and proposed to overcome the problems faced by users. This study focuses on evaluating the user experience of employees while retrieving desired information about the procedures using both dashboard and excel spreadsheets. To investigate the work structure and problems of employees, interviews were conducted. The results were analysed and a dashboard solution was proposed and developed with real time data. With employees coordination, few usability tests were conducted and the feedback was recorded for future work. According to the study results, the efficiency of employees can be increased and the decision making can be improved using MIS. With better retrieval techniques user experience was also enhanced. The interactive visualisations of dashboard attracted users and was used efficiently for providing tons of information about procedures to be followed. / Med den snabba tillväxten inom teknisk och social sektor har mängden data som både produceras och hämtas ökat exponentiellt. Därför finns det ett brådskande behov av informationssystem för att hanterar och strukturera sådan data. Denna studie startade med att utforska de problem och behov som fanns hos anställda på ett företag som tillverkar lastbilar när de jobbar i långvariga projekt. Informationen om rutiner, processer och uppgifter är idag tillgänglig för de anställda i ostrukturerade Excel-kalkylblad, detta gör det svårt att hämta nödvändig information. Ett informationssystem i form av en instrumentpanel utformades och föreslogs för att lösa de problem som användarna möter. Denna studie fokuserade på att utvärdera användarupplevelsen hos de anställda medan de hämtade önskad information om rutinerna när de använde både instrumentpanelen och Excel-kalkylblad. För att undersöka arbetetsstrukturen och de problem som de anställda upplever så genomfördes intervjuer. Resultatet analyserades och ett resultat i forma av ett informationssystem (instrumentpanelen) föreslogs och utvecklades med realtidsdata. Med samordning av de anställda genomfördes användbarhetstester och deras återkoppling registrerades för framtida arbete. Enligt studieresultaten kan effektiviteten hos de anställda ökas och beslutsfattande kan förbättras med hjälp av ett informationssystem. Användarupplevelsen kan också förbättras genom bättre tekniker för hämtning av data. Den interaktiva visualiseringen av instrumentpanelen lockade användarna och användes effektivt för att ge information om rutiner som ska följas.

In the realm of corporate booking platforms, interface design plays a pivotal role in user satisfaction and efficiency. An identified issue concerning the usability of a prominent multinational's platform, used for scheduling workstations and meeting rooms, forms the basis for this investigation. Given the intertwined complexity of enhancing user experience and adhering to company-specific requirements, the problem remains largely unaddressed, marking its suitability and significance for a Master's thesis exploration. A user-centered design methodology, driven by comprehensive usability testing, iterative wireframing, prototyping, and consistent user feedback, was the primary approach to tackling this issue. The developed prototype demonstrated notable improvements over the existing platform in usability measures such as error reduction, task completion time, and an elevated System Usability Scale (SUS) score. These enhancements hint at potential efficiency and satisfaction boosts for the users, possibly leading to increased productivity and cost-effectiveness for the company. This investigation provides a valuable case study for integrating user-centered design principles in a corporate setting, laying a foundation for similar future endeavors. / När det gäller bokningsplattformar för företag spelar gränssnittsdesignen en avgörande roll för användarnas nöjdhet och effektivitet. En identifierad fråga om användbarheten hos ett framstående multinationellt företags plattform, som används för schemaläggning av arbetsstationer och mötesrum, ligger till grund för denna undersökning. Med tanke på den sammanflätade komplexiteten i att förbättra användarupplevelsen och följa företagsspecifika krav förblir problemet i stort sett obehandlat, vilket markerar dess lämplighet och betydelse för en magisteruppsats. En användarcentrerad designmetod, som drivs av omfattande användbarhetstester, iterativ wireframing, prototyping och konsekvent användarfeedback, var det primära tillvägagångssättet för att ta itu med detta problem. Den utvecklade prototypen uppvisade betydande förbättringar jämfört med den befintliga plattformen när det gäller användbarhetsmått som minskning av fel, tid för att slutföra uppgiften och en förhöjd poäng på System Usability Scale (SUS). Dessa förbättringar tyder på potentiella effektivitets- och nöjdhetsökningar för användarna, vilket kan leda till ökad produktivitet och kostnadseffektivitet för företaget. Denna undersökning utgör en värdefull fallstudie för integrering av användarcentrerade designprinciper i en företagsmiljö och lägger en grund för liknande framtida insatser.

Advisors are always examining best practices when serving students with technology. Online instruction has become a popular choice for students in higher education, and educators and other student personnel are looking to further accommodate their students by including academic services as part of a virtual environment. This study examines the usefulness of an online advising module geared at graduate students. I conducted a usability study of an online advising module created for graduate students in the College of Education and Human Performance (CEDHP) at the University of Central Florida. The online advising module was presented to current graduate students in the CEDHP. They were asked to make observations and provide feedback about their interactions with the online advising module. The final part of the usability test included giving students a survey to rate their overall satisfaction with the module. Results of the study showed that graduate students did benefit from viewing the online advising module. Participants reported an overall strong satisfaction rate with the module.