Syftet med denna essä är att undersöka hur elever med NPF (neuropsykiska funktionsnedsättningar) kan bli inkluderade i skolan och på fritidshemmet, samt öka kunskapen kring hur lärare ska bemöta elever med NPF. Denna uppsats är skriven i essäform. I essän delar jag med mig av händelser där dilemman uppstått från min yrkeserfarenhet gällande en elev med NPF. I början av essän försöker jag, genom att berätta om några konkreta händelser från mitt arbete som assistent till en pojke med NPF, få läsaren att se vad mitt arbete innebär. Essän har fyra frågeställningar som uppsatsen utgår från: Hur ska jag inkludera elever i behov av stöd på bästa sätt på fritidshemmet men även i klassrummet? Vilka kunskaper hade jag behövt för att möta Noel på bästa sätt? Vem ansvarar för Noels skolgång och tillvaro? Vad hade behövts för skapa en hållbar arbetssituation för mig? Essän avslutas med en reflektion kring resultatet som framkommit i essän. Jag har genom denna essä kommit till slutsatsen om att teoretisk kunskap är en viktigt del i arbete med elever med NPF. / The purpose of this essay is to investigate how students with NPF (neuropsychiatric disabilities) can be included in school and at the after-school center, as well as increase knowledge about how teachers should treat students with NPF. This article is written in essay form. In the essay, I share events where dilemmas have arisen from my own professional experience regarding a student with NPF. At the beginning of the essay, by telling a story about my own work with a boy with NPF, I try to involve a readers a wittnes of my work etails. The essay deals with four questions on which the essay is based: How should I include students in need of support in the best way in the after-school center but also in the classroom? What knowledge would I have needed to meet Noel in the best way? Who is responsible for Noel's schooling and existence? What would have been needed to create a sustainable work situation for me? The essay ends with a reflection on the results that have emerged in the essay. Through this essay, I have come to the conclusion that theoretical knowledge is an important part of working with students with NPF.

Förskolans verksamhet är en plats som är till för alla barn, med en rådande omsorgspedagogik och synssätt att alla barn ska bli sedda, stödjas och utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar och behov. Med alla barn menar vi även de barn som på något vis utmanar förskollärare lite extra, genom att avvika från normer, förväntningar och med beteenden eller utbrott som kommer som blixtar från en klar himmel. Barn som har en ADHD-problematik eller en beteendeproblematik som väcker frågor, funderingar, ilska eller hopplöshet hos andra barn och förskollärare i verksamheten genom att gång på gång bryta mot det förväntade. Studiens syfte är att utifrån förskollärares erfarenheter, ta reda på hur de arbetar för att bemöta och stötta barn med ADHD och utmanande beteende samt vilka strategier de använder sig av. Resultatet av studien belyser vikten av att förskollärare har kunskaper om barn med ADHD-problematik och beteendeproblematik, eftersom att det är helt olika saker. Resultatet lyfter även hur förskollärares bemötande och synsätt kan påverka i mötet med barnen och arbetet i förskolans verksamhet. Utifrån analyser av förskollärarnas svar i enkätfrågor har vi strävat efter att styrka deras tankar, strategier, kunskaper och metoder i nyare forskning och litteratur. Slutsatsen av studien menar vi är att det finns kunskaper men också brister om förståelsen för barn med beteendeproblematik, men även att förskollärarna i studien uttrycker en önskan att vilja lära sig mer för att kunna bemöta och stötta dessa barn.