Lärarutbildningsreformen 2011 införde utbildningsvetenskaplig kärna som ett kunskapsinnehåll för alla de nya lärarprogrammen. Kraven och förväntningarna på vetenskaplighet i lärarutbildning har successivt förstärkts och man kan tala om en vetenskaplig lärarutbildningsdiskurs. Men det är först med denna reform som begreppet utbildningsvetenskap används för att beskriva ett innehåll i utbildningen. Denna läroplansteoretiskt förankrade studie granskar hur begreppet utbildningsvetenskap ges en uttolkning i en kurs inom den utbildningsvetenskapliga kärnan på grundlärarprogrammet årskurs 4-6 vid fem lärosäten i Sverige. Empirin utgörs av de ansökningshandlingar som lärosätena lämnat in för examensrätt till de nya utbildningarna och de föreslagna kursplanerna för en specifik kurs i synnerhet. Med hjälp av diskursanalys analyseras det språk som används i kursplanen för att beskriva kursinnehållet och utbildningsvetenskapen. Även litteraturlistorna för kurserna jämförs med avseende på titlar och vetenskapliga discipliner hos författarna. Resultatet påvisar relativt stor variation i innehållet i kursen. Det är stor spridning på kurslitteraturen, både i titlar och vetenskapliga discipliner. Det tycks bekräfta bilden av utbildningsvetenskap som något som snarare bestäms av sitt kunskapsområde än utifrån en specifik disciplin. För varje kurs redovisas i analysen ett signalord som utgör ett begrepp eller ord som har stor betydelse för uttolkningen av den kursens utbildningsvetenskapliga syfte. Diskursivt visas hur två av lärosätena i sin uttolkning tycks vara mer influerade av den s.k. evidensrörelsen, vilket också kan beskrivas som att man i högre grad är påverkad av det Unemar Öst (2009) kallar globaliseringsdiskursen om högre utbildning. Andra lärosäten är mer förankrade i den klassiska akademiska diskursen. Sammantaget visar studien att en kärna av innehåll tycks vara svår att uppvisa och att en diskursiv kamp om uttolkningen av utbildningsvetenskap är för handen. Studien kan bidra till diskussionen om det vetenskapliga innehållet i lärarutbildningens professionsinriktade delar.

Disputats, Uppsala universitet, 2008.

Syftet med studien var att undersöka 6-8-åringars uppfattningar om hur den fysiska miljön i klassrummet påverkar deras lust och motivation till skriftspråket. Med fokus på frågeställningarna, vilka element i den fysiska miljön barn upplever skapar lust och motivation till skriftspråket, vilka uppfattningar barn har om lekens betydelse för skriftspråket. Samt vilka möjligheter barn har att leka och att leka med skriftspråket i klassrummet. Metoden som valts för insamling av data är kvalitativa intervjuer, vilka har genomförts i klassrummen på tre skolor i både förskoleklass och i år 1. Totalt har 20 barn intervjuats i studien. Resultaten i studien visar att nästan alla barnen upplever lust och motivation i varierande skriftspråkliga situationer. Lugna och sköna platser föredras av majoriteten av barnen för att få lust till skriftspråket. Läseböcker är främst det föremål som upplevs ge lust och motivation till att vilja läsa och skriva. Samtliga barn i förskoleklass uppfattar att de leker i klassrummet och att lekarna kan innehålla olika skriftspråkliga aktiviteter, medan endast få barn i år 1 uppfattar att de leker och då främst lekar med koppling till matematiken. Nästan hälften av barnen uppfattar att skriftspråket kan läras genom leken, medan en fjärdedel menar att de inte lär sig skriftspråket genom leken.

No description available.

Uppsatsen är ett självständigt arbete i utbildningsvetenskap om 15 hp. Arbetet är tillika ett examensarbete inom lärarutbildningen 330 hp. Syftet med texten är att undersöka hur media beskriver lärarutbildningen och lärarstudenter under två olika urvalsperioder. Materialet kommer från tre mediekällor med stora nationella läsekretsar. Materialet har bearbetats med diskursanalys. Den första urvalsperioden är 1991 till 1994. Den andra perioden är 2011 till 2014. Syftet med att utgå från två olika perioder är att jämföra hur det förändrade rekryteringsunderlaget påverkat bilden av lärarutbildningen och studenterna i media. Tidigare forskning visar att rekryteringsunderlaget till lärarutbildningen förändrats. Andelen tidigare studenter med starka studiemeriter och medelklassbakgrund har minskat från urvalet från 1990-talet jämfört med urvalet från 2000-talet. Dessa har istället ersatts av studenter med arbetarklassbakgrund och mindre studiemeriter. Undersökningen visar att media också förändrat sitt sätt att beskriva utbildningen och studenterna mellan de två perioderna. Under den första perioden används utbildningen främst som ett slagträ för politiker att kritisera politiska motståndare. Studenterna förekommer i princip inte i det första urvalet. Under den andra perioden är utbildningen och studenterna båda omskrivna ämnen. Lärarstudenterna konstrueras som en enad grupp och tillskrivs olika negativa egenskaper. Lärarutbildningen beskrivs som en utbildning och kvalitén förutsätts vara dålig oavsett lärosäte. Vidare beskriver materialet att lärarutbildningen och yrket är oattraktivt för presumtiva studenteter. Detta trots att lärarutbildningen sett enbart till numerären har flest antal förstahandssökande jämfört med alla andra högskoleutbildningar.

<p>Syftet med studien var att undersöka 6-8-åringars uppfattningar om hur den fysiska miljön i klassrummet påverkar deras lust och motivation till skriftspråket. Med fokus på frågeställningarna, vilka element i den fysiska miljön barn upplever skapar lust och motivation till skriftspråket, vilka uppfattningar barn har om lekens betydelse för skriftspråket. Samt vilka möjligheter barn har att leka och att leka med skriftspråket i klassrummet. Metoden som valts för insamling av data är kvalitativa intervjuer, vilka har genomförts i klassrummen på tre skolor i både förskoleklass och i år 1. Totalt har 20 barn intervjuats i studien. Resultaten i studien visar att nästan alla barnen upplever lust och motivation i varierande skriftspråkliga situationer. Lugna och sköna platser föredras av majoriteten av barnen för att få lust till skriftspråket. Läseböcker är främst det föremål som upplevs ge lust och motivation till att vilja läsa och skriva. Samtliga barn i förskoleklass uppfattar att de leker i klassrummet och att lekarna kan innehålla olika skriftspråkliga aktiviteter, medan endast få barn i år 1 uppfattar att de leker och då främst lekar med koppling till matematiken. Nästan hälften av barnen uppfattar att skriftspråket kan läras genom leken, medan en fjärdedel menar att de inte lär sig skriftspråket genom leken.</p>

The purpose of the survey is to find out what material for programming as a teacher uses in technology education in grades 4-6. Another aim is to investigate how the problem solving ability are trained in these teachers' teachings, and why the teachers use these materials. In order to answer the purpose and the questions, interviews and observations were used as methods. In this study, I came from the theories of computational thinking, constructivism and constructionism that the theorists believe are important mindset and skills for success in programming. The result shows that teachers use varied materials in the teaching and it turned out that the students practiced problem solving regardless of material. However, the teacher's didactic choice decides if and how much it will do it.

No description available.

No description available.

No description available.