Studien syftade till att få en inblick i vilka utmaningar som lärare i idrott och hälsa anser finns när det kommer till betyg och bedömning. Frågeställningarna var hur lärare beskriver aspekter av formativ- och summativ bedömning i sin undervisning, hur lärare beskriver olika utmaningar vid betyg och bedömning och hur lärare resonerar kring dokumentation. Metoden som användes för att få svar på frågeställningarna var en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Sex lärare i idrott i hälsa intervjuades och resultatet visade att de använder sig av formativ bedömning kontinuerligt men att svårigheterna ligger i att kommunicera till eleverna vad det är som bedöms och i vilken situation. Det fanns också utmaningar kring otydligheterna i kunskapskraven och att hinna med den formativa bedömningen. Dessutom visade resultatet att lärarna anser att dokumentation är viktigt även om den kan ske på olika sätt. / This study aimed to get an insight on the challenges that might occur among teachers in physical education concerning grading and assessment. The research questions were how teachers describe aspects of formative and summative assessment in their teaching, how teachers describe different challenges in grading and assessment, and how teachers are reasoning regarding documentation. The method that was used to get answers to the questions was a qualitative approach, a so called semi-structured interview. Six teachers in physical education were interviewed and the result showed that they use formative assessment continuously, but the difficulties are to communicate to the students what is being assessed and in which situation. There were also difficulties concerning the challenges of the knowledge requirements and to be able to catch up with the formative assessment. In addition, the result showed that the teachers think that documentation is important, but it may take place in different forms.

I dagens skola förväntas elevers olika språkliga repertoarer och erfarenheter inkluderas i undervisningen vilket ställer höga krav på lärarens roll. Syftet med denna litteraturstudie är därför att undersöka vad befintlig forskning säger om hur lärare kan arbeta för att skapa inkludering i ett flerspråkigt klassrum. De forskningsfrågor som ligger till grund för studien behandlar vilka utmaningar läraren upplever samt vilka undervisningsmetoder som anses främja inkludering. Den forskning som litteraturstudien vilar på är åtta artiklar och en avhandling som funnits genom systematiska sökningar på Educational Resources Information Center (ERIC) EBSCO och Swepub. Även manuella sökningar har genomförts. Analys av forskningen har genomförts genom en tematisk analys som genererat två huvudteman. Dessa två huvudteman behandlar de utmaningar som lärare möter i det flerspråkiga klassrummet samt lärares undervisningsmetoder i det flerspråkiga klassrummet i relation till inkludering. Resultatet utifrån den forskning som behandlats, visar att lärare möter flera olika typer av utmaningar i det flerspråkiga klassrummet och att dessa främst tar sin grund i lärares oro för att exotifiera flerspråkiga elever samt bristande tilltro till den egna språkliga förmågan. Vidare visar resultatet bland annat att transspråkande och multimodalt arbetssätt skulle kunna verka som inkluderingsfrämjande undervisningsmetoder i flerspråkiga klassrum. Slutsatsen av denna litteraturstudie visar på att lärare, i det flerspråkiga klassrummet möter flertal olika utmaningar. Även flertalet möjliga undervisningsmetoder som skulle kunna fungera gynnsamt för att främja inkludering i ett flerspråkigt klassrum, uppmärksammas i denna litteraturstudie. Dock kan vare sig de utmaningar eller undervisningsmetoder som beskrivs appliceras i alla flerspråkiga klassrum. Detta då den forskning som behandlats endast representerar de deltagande lärarnas utsagor.

Föreliggande studie syftar till att belysa lärares tankar angående deras skrivundervisning i årskurs F-3. Bilden av lärarnas perspektiv klargjordes genom en undersökning som utgick ifrån (1) vilka metoder och arbetssätt lärare uppger att de använder i den tidiga skrivundervisningen (2) vilka utmaningar lärare beskriver att de stöter på under skrivundervisningen samt (3) vilka resurser lärare uppger att de behöver för att möta utmaningar. De teoretiska utgångspunkterna för studien utgörs av Borgs (2015, 2017) redogörelse av lärarkognition och Vygotskijs (1978) beskrivning av stöttning. Denna studie vilar på en kvalitativ ansats (Braun & Clarke 2006) vars datainsamlande skedde genom sex semistrukturerade intervjuer. Sex lågstadielärare med olika erfarenheter från olika kommuner intervjuades. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av varierande modeller och uppgifter inom skrivundervisningen för att tillmötesgå elevernas behov. Vidare visar resultatet att de största utmaningarna som lärarna ställs inför är individanpassning och resursbrist. Lärarna upplever att de är ensamma till antal i att möta elevernas svårigheter i klassrummet. Även behovet av mer tid åt att erbjuda stöd till eleverna för att stötta dem på deras väg till att erövra skriftspråket efterfrågas avlärarna. Avslutningsvis mynnar resultatet ut i en diskussion där metoder, arbetssätt, utmaningar samtresurser för att klara av utmaningarna i skrivundervisningen behandlas.

Detta examensarbete berör området dyslexi och syftet vi bygger arbetet kring är att skapa endjupare förståelse för vilka hjälpmedel som finns för att underlätta för elever med dyslexi,men även att skapa en förståelse för vad dyslexi innebär. Detta gör vi för att öka förståelsenför hur en lärare lättare kan inkludera elever med dyslexi i klassrummet I detta examensarbeteundersöker vi samarbetet mellan lärare och logopeder.De frågeställningar vi baserar undersökningen på är:• Hur samarbetar lärare och logoped för att underlätta för elever med dyslexi?• Vilka svårigheter möter lärarna i arbetet med barn som har dyslexi och hur försöker deangripa dessa problem?• Hur kan man, enligt de intervjuade personerna, anpassa undervisningen så att elevermed dyslexi blir inkluderade i klassrummet och vilka hjälpmedel finns?I teorikapitlet använder vi oss av underrubriker som ger bakgrund till vad dyslexi är samtvilka tecken som kan tyda på dyslexi och vilka hjälpmedel som kan användas iklassrumsundervisningen. I kapitlet presenterar vi även de forskare som vi funnit intressantaför vår undersökning. Metoden vi använder oss av i studien är intervjuer och de personer viintervjuat är fyra logopeder, en lärare och två specialpedagoger.I analyskapitlet presenterar vi resultatet av undersökningen. I avsnitt 4.6 beskriver vi deslutsatser vi har kommit fram till under arbetets gång. I det femte och avslutande kapitletbesvarar vi huvudfrågorna samt blickar framåt och diskuterar hur vi vill arbeta när det gällerelever med dyslexi.

Kooperativt lärande är en arbetsform där samarbetet mellan elever står i fokus, vilket bland annat innebär att eleverna stöttar och uppmuntrar varandra till lärande och tar ansvar för varandras lärande. Det är ett gemensamt lärande som ska utveckla kunskapsmässiga och sociala förmågor där läraren strukturerar och organiserar hur interaktionen ska fullbordas.  Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad kooperativt lärande har för effekt på elevers inlärning i svenskundervisningen och vilka faktorer som är framgångsrika och utmanande med arbetssättet, samt vilka för- och nackdelar som beskrivs med det. En kvalitativ innehållsanalys är utförd där intervjuer har genomförts med fyra lågstadielärare. Resultatet visar att kooperativt lärande utvecklar elevernas samarbetsförmågor, stärker dem i att framföra åsikter samt främjar språkutvecklingen. Eleverna utvecklar även ett ansvar för sin egen inlärning och klasskamraternas, när arbetssättet bygger på ett gemensamt lärande med den sociokulturella teorin som grund. De utmaningar som framhävs är när eleverna har samarbetssvårigheter och när par- och gruppindelningar blir för ojämna. Kooperativt lärande används genomgående i undervisningen då man anser att detta arbetssätt utvecklar elevernas förmågor bland annat genom ökat ansvar, delaktighet, utvecklande av samarbetsförmågor och förhöjd elevaktivitet. Lärarens viktiga roll i det kooperativa klassrummet är även något som visar sig spela en avgörande roll för om arbetssättet är framgångsrikt eller inte.

Det finns ett stort behov i Sverige att satsa på matematik i skolan, det visar både PISA och TIMSS-undersökningar. Nationella proven visar även att många elever presterar sämre på uppgifter som bearbetar problemlösningsförmågan. Enligt flera forskare främjar problemlösning elevers matematiska kunskaper och enligt ämnesplanerna ska elever även kunna använda denna förmåga i sitt vardagliga liv efter skoltiden. Syftet med studien är att tillhanda djupare förståelse inom matematisk problemlösning genom studiens frågeställning: Vilka utmaningar finns det i problemlösning för gymnasielever utifrån Polyas lösningsstrategier? För att undersöka detta har en systematisk litteraturstudie tillämpats. Urvalet hämtades från artiklar som fokuserar på problemlösning för high school elever med fokus på Polyas problemlösningsstrategier. En tematisk analys applicerades vid bearbetningen av empirin och resultatet kunde kategoriseras i olika teman. Resultatet visade att de främsta utmaningarna för eleverna var att kunna förstå problemet, att kunna omvandla ett problem i vardagen till matematik, att kunna bearbeta problemlösningsuppgifter på ett korrekt sätt och slutligen att kunna reflektera över svaret. Elever tenderar att arbeta med procedurförmågan i större utsträckning än problemlösning vilket hämmar elevers problemlösningsförmåga då inte tränas i den. Elever kan gynnas av att lära sig om hur man löser problemlösning vilket kan bidra till att eleverna strukturerar sina lösningar och tänkande. Denna studie är relevant för lärare inom matematik eftersom det finns brister i elevers problemlösningsförmåga enligt internationella och nationella undersökningar. Det är ett relevant bidrag till matematikdidaktiken och kan användas i lektionsplanering.

Syftet med studien var att bidra med fördjupad kunskap om vad verksamma grundskollärare, behöver för att vilja stanna kvar i sitt yrke, samt vad som motverkar deras motivation. Med hjälp av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har material samlats in. Sju grundskollärare deltog, både digitalt och fysiskt. Med stöd av Dörnyei och Ushioda relationella och integrerade teori om lärares motivation visade resultatet att lärare främst motiveras av att kunna göra skillnad. Att göra skillnad innebär att bidra med lärande och kunskapsutveckling hos eleverna. Teamkänsla och stöd från både kollegor och ledning var andra faktorer som motiverade lärare. Det lärarna upplevde mest utmanande inom yrket var tids- och resursbrist och dess konsekvenser för att kunna fullfölja sitt pedagogiska uppdrag. De slutsatser som kan dras från resultatet är att läraryrket behöver stöd från både ledning, kollegor och vårdnadshavare. Utökade resurser och mer handlingsutrymme för att kunna göra skillnad för sina elever och känna sig motiverade att vilja stanna kvar i skolan.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka hur förskollärare arbetar för att främja barns modersmål samt vilka utmaningar det finns i arbetet kring flerspråkighet. I studien har åtta förskollärare intervjuats i en mellanstor stad i Sverige. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att få fram vårt resultat. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet för att analysera resultatet. Det framgick i resultatet att förskollärarna har samma förhållningssätt till alla barn oavsett språk. Förskollärarna använder olika verktyg exempelvis bildstöd och digitala verktyg för att främja barnens alla språk. De utmaningar som visades var kommunikationen till vårdnadshavarna men ibland även till barnen. Slutsatsen som kunde dras var att förskollärare har svårt att utmana barnen i ett språk de själva inte pratar.

Syftet med studien var att öka kunskapen om förskollärares kommunikativa strategier i mötet med vårdnadshavare. Studien strävade även efter att få en ökad förståelse för utmaningar som kan uppstå och hur förskollärare kan använda kommunikativa strategier för att förebygga. Studien utgår från en kommunikationsteori och två kommunikationsmodeller: filter- och brusmodellen samt sändare-mottagarmodellen. Metodval för studien är semistrukturerade intervjuer där åtta förskollärare har delgett sina upplevelser och erfarenheter kring mötet med vårdnadshavare. Resultatet presenteras utifrån tre teman. Ur resultatet går det att utläsa att förskollärarna anser att kommunikationen är en bärande grundsten i mötet med vårdnadshavare. Det beskrivs som att det är genom erfarenhet och upplevelser förskollärare kan utveckla kommunikativa strategier. Utmaningar i mötet med vårdnadshavare upplevs därmed som mindre tuffa desto mer erfarenheter med vårdnadshavare som förskolläraren har.

Kooperativt lärande är ett arbetssätt som syftar till att elever arbetar i mindregrupper, tilldelas olika roller samt lär sig av varandra. Syftet med den härsystematiska litteraturstudien är att ta reda på vilka utmaningar och möjligheter detfinns med det kooperativa lärandet i matematikämnet, i årskurs 1–6. Resultatetbygger på resultat från 20 olika vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyseratsoch sammanställts för att kunna besvara litteraturstudiens frågeställningar.Resultatet i litteraturstudien visar att det både finns möjligheter och utmaningar medett kooperativt lärande i matematik. Det har visat sig utifrån de tvåhuvudkategorierna möjligheter och utmaningar. Under huvudkategorin möjligheterhar resultatet utgått från följande underkategorier: matematiska förmågor, ökadeprestationer inom matematik, sociala förmågor samt lågpresterande elever. Underutmaningar är det följande underkategorier: svårigheter med gruppkonstruktioner,begränsat matematiskt tänkande samt begränsade matematiska förmågor, somresultatet utgår från. Flertalet artiklar visar på möjligheter med kooperativt lärande imatematik. Den möjlighet som flest artiklar nämner är ökade prestationer inommatematik hos elever tack vare kooperativt lärande. Artiklarna indikerar även på attdet finns ett antal utmaningar med kooperativt lärande i matematik.Gruppkonstruktioner är den aspekt som flest artiklar lyfter som en utmaning. Detgäller när lärare ska konstruera grupper i det kooperativa matematikklassrummet.