No description available.

Bakgrund: Olika författningar och lagar reglerar vården. Hemsjukvården tar över efter utskrivning från sjukhuset. För en bra utskrivningsprocess är det viktigt med en god kommunikation mellan dessa två organisationer. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation mellan den somatiska vården och hemsjukvården vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie. Databassökning har gjorts i PubMed och Cinahl. Sju artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Resultat: Tre teman framträdde; kommunikation, organisation och kulturella skillnader. Slutsats: För att främja god kommunikation mellan sjuksköterskorna inom kommun och landsting var det av vikt att de hade en god förståelse för varandras arbetssituationer.

<p>Bakgrund: Olika författningar och lagar reglerar vården. Hemsjukvården tar över efter utskrivning från sjukhuset. För en bra utskrivningsprocess är det viktigt med en god kommunikation mellan dessa två organisationer. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation mellan den somatiska vården och hemsjukvården vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie. Databassökning har gjorts i PubMed och Cinahl. Sju artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Resultat: Tre teman framträdde; kommunikation, organisation och kulturella skillnader. Slutsats: För att främja god kommunikation mellan sjuksköterskorna inom kommun och landsting var det av vikt att de hade en god förståelse för varandras arbetssituationer.</p>

För patienterna är det viktigt att övergången mellan olika vårdgivare sker på ett tryggt och säkert sätt som underlättar den fortsatta vården. Forskning visar att patienternas delaktighet i förberedelser inför utskrivning från sjukhus ofta brister. Sjuksköterskorna på vårdavdelningen upplevde att arbetet inför utskrivning var stressigt.   Syftet med förbättringsarbetet var att identifiera och implementera åtgärder som möjliggör en välfungerande och trygg utskrivningsprocess. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att identifiera faktorer av betydelse för implementeringen av förbättringsåtgärder på en vårdavdelning.Metoden för genomförande av förbättringsarbetet följde principerna för förbättringsrampen. Studien av förbättringsarbetet var en fallstudie med explorativ ansats. Data om personalens erfarenheter av förbättringsarbetet inhämtades med intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Resultatet av förbättringsarbetet visade inte någon mätbar förbättring av utskrivningsprocessen. Resultatet av studien visade att vårdpersonalen ändå upplevde förbättringar och att motivation och praktiska förutsättningar för att delta var viktiga för resultatet.   Slutsatsen var att förbättringsarbetet var värdefullt och medförde ett lärande, även om mätbara mål inte uppnåddes. Ledningsens engagemang var viktigt för att skapa möjligheter för personalen att delta i förbättringsarbete. Valet av förbättringsområde hade stor betydelse för resultatet då det påverkade de medverkandes motivation. / "It feels great when you can improve things for the patients" Safe hospital discharge, a case study of an improvement work   An important aspect of health care, from the patient’s perspective, is to achieve smooth and efficient transitions between different health care providers. Current research shows that the patient’s involvement in discharge planning before leaving the hospital is often deficient. Furthermore, nurses at the hospital ward experience discharge planning as stressful work.   The aim of the improvement work was to identify and implement measures for improving discharge process. The method underlying this improvement work is referred to as “the improvement ramp”, and an exploratory case study was carried out. Data was collected, by interviewing health professionals, and analysed using qualitative content analysis.   The results of the implemented measures show no measurable improvements in the discharge process. However, the interviews indicate that health professionals experienced improvements in their daily routines. The conclusion was that the improvement work was valuable and resulted in a developed learning although the measurements didn’t capture all results. The choice of area for improvement was of great importance because it affected the participants' motivation.

Sammanfattning Bakgrund: Enligt Svenskt intensivvårdsregister är förflyttningar av patienter en risk, särskilt hög säkerhetsrisk har de som flyttas från en intensivvårdsavdelning till allmän avdelning. Då det stora gapet i vårdnivå kan leda till komplikationer och risk för återinskrivningar är utskrivningsprocess från en intensivvårdsavdelning ofta komplicerad och underskattad. Intensivvårdsavdelningen i Malmö beslöt sig för att genom ett förbättringsarbete förändra sin utskrivningsprocess.   Syfte: Syftet med detta förbättringsarbete är att skapa förutsättningar för en optimal överflyttning från intensiven till allmän vårdavdelning.   Syftet med studien av förbättringsarbetet var att undersöka de olika mikrosystemens medarbetares erfarenheter av förbättringsprojektet med den nya rollen samvårdsjuksköterska.   Metod: Metoden för förbättringsarbetet var Nolans förbättringsmodell                Studien var en fallstudie med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Förbättringsarbetet nådde inte upp i önskvärda mätvärdena återinskrivning, nattliga utskrivningar och en ökning av utskrivningar innan klockan tolv uteblev. Fler patienter skrevs ut med genomgången checklista och en samvårdssjuksköterska som stödde processen före, efter och under överflyttning. Studien visade att erfarenheterna av samvårdssjuksköterskan var hens professionella förhållningssätt som visades genom hennes yrkesskicklighet, förmåga till lärande och delaktighet   Slutsats: Förbättringsprojektets huvudsakliga syfte att skapa optimala förutsättningar för en säker patientflytt från intensiven till en allmän avdelning kan ses som delvis uppfyllt, samvårdssjuksköterskan stärker processen före, under och efter överflyttningen. / Summary From the ICU to a general ward- Employees experience off a liason nurse function associated with an improvement work for creating patient secured transmissions   Background: Displacement of patients is, according to Swedish intensive care register, a risk – a particularly high security risk for those who move from an intensive care unit to a general ward. Since the great gap in level of care can lead to complications and risk of reentry, the discharge process from an ICU is often complicated and underestimated. ICU in Malmö decided to, through an improvement procedure, change their discharge process.   Purpose: The purpose of this improvement is to create conditions for an ideal transfer from ICU to general wards.   The purpose of the study of the improvement is to investigate the different micro systems’ coworkers’ experience of the improvement procedure as in the new role of being a liaison.   Method:  The Method used in the improvement procedure is Nolan’s improvement model. The study is a case study with qualitative contain analysis.   Results: The improvement procedure did not reach desirable readings – reduction of reentries, nocturnal discharges and an increase of discharges before twelve o’clock failed to appear.   Additional patients were discharged with accomplished checklists together with a liaison who supported the process, before, after and during the transfer.   The study showed that the experience of the liaison was his/her professionalism, ability of learning and participation.   Conclusion: The improvement procedure’s main cause to create ideal conditions for a secure displacement of patients from ICU to general wards is partly accomplished; the liaison reinforces the process before, after and during the transfer.

No description available.

Bakgrund: Utskrivning från en intensivvårdsavdelning (IVA) till vårdavdelning kan vara ett kritiskt moment för patienten och involverad personal då det är mycket som kan gå fel i utskrivningsprocessen. Att bibehålla patientsäkerheten i samband med utskrivning ses idag som en utmaning då det är flera olika aktörer som är med i vårdkedjan, vilket ställer höga krav på samarbetet sinsemellan. Brister i utskrivningsprocessen ökar risken för återinläggningar till intensivvården vilket är förknippat med ökad mortalitet. Syfte: Att undersöka vårdpersonalens upplevelse kring vad som påverkarpatientsäkerheten i utskrivningsprocessen från IVA till vårdavdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på analys av kvalitativ data utifrån Bettany-Saltikov och McSherry metod (2016). Resultat: Vårdpersonalen upplevde en skillnad i vårdnivå mellan IVA och vårdavdelning, vilket påverkade patientsäkerheten då det orsakade glapp ivårdkedjan vid utskrivning. En nivå mellan IVA och vårdavdelning upplevdes som fördelaktigt - men existerade sällan. Vårdavdelningen kunde upplevas som en sårbar destination på grund av mindre resurser och kompetens. Brister i informationsöverföringen i samband med utskrivning upplevdes äventyra patientsäkerheten. Planering och uppföljning i samband med utskrivningsprocessen upplevdes betydelsefullt för att minska glappet i vårdkedjan. Slutsats: Utskrivning från IVA till vårdavdelning innefattar ett glapp i vårdkedjan vilket upplevs äventyra patientsäkerheten då det kan leda till vårdskador i samband med utskrivning. Utifrån systemteorin så hade mycket kunnat undvikas genom att se över den organisatoriska strukturen i sjukvården. Utskrivningsprocessen är komplex och alla delar i systemet påverkar varandra cirkulärt. Ingen (vård)kedja är starkare än sin svagaste länk. / Background: Discharge from intensive care unit (ICU) to a general ward might be a critical moment for both the patients and staff involved and there’s a lot that can go wrong in the discharge process. To maintain patient safety in the connection of discharge is a great challenge because the numbers of actors involved. This requires a high ability to cooperate. Deficiencies in the discharge process increases the risk for readmissions which is associated with increased mortality. Aim: To investigate healthcare personnel experience about what affects patient safety in the discharge process from ICU to ward. Method: A systematic review based on analysis of qualitative data after Bettany-Saltikov and McSherry (2016) method. Result: The ward personnel experienced a difference in the level of care between ICU and ward, which caused a gap that affected patient safety in the discharge process. An in-between level of care could reduce the gap, but seldom existing. The ward could be experienced as vulnerable, because lack of resources and competence. Shortcomings in the information transfer occurred during the discharge process, which was experienced to jeopardize patient safety. Planning and follow-upservice were experienced as important to avoid a gap in the care of chain. Conclusion: Discharge from ICU to ward comprises a gap in the care of chain which is experienced to jeopardize patient safety. This could lead to adverse events.The framework of system theory shows that much could be avoided by overlooking the organizational structures in healthcare, which often is the underlying cause to failure in patient safety. The discharge process is complex and all the parts affects each other circularly. No care of chain is stronger than the weakest link.

såväl vårdens lagstiftning som i utveckling av vården får patienten allt mer central ställning och roll. Ur ett patientperspektiv pekar dock uppföljningar av lagstiftning som reglerar samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård på bristande kunskapsläge på nationell nivå. Syftet med denna studie var att genom patientens egen berättelse söka insikter om upplevelser av utskrivningsprocessen från somatisk sluten hälso- och sjukvård och tiden efter, där behov funnits av fortsatt vård och omsorg efter utskrivning. Syftet var också att söka förståelse för huruvida Appreciative Inquiry kan bidra till insikter till ständiga förbättringar ur ett patientperspektiv. Med kvalitativ design och narrativ ansats genomfördes nio värdeskapande intervjuer med vuxna personer som vårdats på sjukhus 1 januari 2018. Dessa personer hade även behov av vård och/eller omsorg efter utskrivning. Intervjuguiden innehöll två huvudfrågor; “Berätta din berättelse om när du senast låg inne på sjukhus och tiden efter när du kom hem” och “Kan du berätta om en situation eller händelse som sticker ut som fungerade riktigt bra?”. Släktskapsdiagram grupperade och sorterade intervjuernas innehåll varvid fem indikatorer identifierades som viktiga i utskrivningsprocessen; Bemötande, att bli Lyssnad på, vara Informerad, uppleva att det Klaffar och upplevelse av Delaktighet. Ålder, allvarlighetsgrad på sjukdom eller behovsnivå av kommunal vård och omsorg efter utskrivning verkar inte vara faktorer som påverkar vad som är viktigt i samband med utskrivning från sluten vård. Befintlig lagstiftad process harmoniserar delvis med patientens uttryckta behov av vad som är viktigt. Patientens egen berättelse ingår i personcentrerat förhållningssätt där Appreciative Inquirys grundfilosofi såväl som värdeskapande verktyg kan bidra till processutveckling. / In both healthcare legislation and in the development of healthcare, the role of the patient is obtaining an increasingly central position. However, from a patient perspective, there appears to be a lack of knowledge at the national level about what is important during the discharge process from the hospital. The study aimed to gain insights through the patient's own story about experiences of the discharge process from closed somatic health care, including the time following discharge when additional care was needed. The purpose was also to develop understanding about in what ways the Appreciative Inquiry method can contribute to insights about the patients perspective that could serve continuous improvements. With qualitative design, and a narrative approach based on appreciative inquiry, nine interviews were conducted with adults who had been hospitalized after January 1th 2018. These individuals were also in need for care after discharge. The interview guide contained two main questions; “Tell me your story of when you were last hospitalized and the time after when you came home” and “ Can you tell me about a certain situation or event which stands out, that worked really well?”. The content from the interviews was sorted and categorized using a relationship diagram that identified five indicators as important to the discharge process; Empathetic response, being listened to, being informed, experiencing flow and experience of participation. Age, severity of illness or level of need for municipal care after discharge does not appear to be factors of importance in context of the discharge process from hospitalized care. Existing legislative process are partially in harmony with the needs expressed by patients about what is important. The patient’s own story is part of the person-centered approach where Appreciative Inquiry’s philosophy, as well as its value-creating tools, can contribute to process development. / <p>2020-06-26</p>

The aim of this qualitative study was to explore hospital-counselors view on collaboration in thedischarge-process from inpatient psychiatric care regarding individuals with comorbidity in form ofserious mental illness and substance abuse. Six hospital-counselors from different psychiatric in-patient wards in Stockholms county participated in the study. All participants had a degree in socialwork and five of them had earlier experience working in the municipality as social workers. Theresearch process was conducted using qualitative interviews, further applying a systemic view oncollaboration which consisted of three levels: structural-, organizational- and individual, which wasbased on the core concepts of integrated care and person-centered care. The results showed that thehospital-counselors acted as a “link” between the health care, municipality, and patient duringcollaboration. Collaboration itself was described as a process involving different actors andorganizations within the two main principal sectors. The complexity of the differences in economicinterests, view on support needs and responsibilities regarding treatment and further care seemed to becentral aspects influencing collaboration. Although the results largely confirm previous research, it hasbrought attention to specific claims on what facilitates collaboration and what undermines it.