Arbetet jämför och beskriver skillnaderna mellan tre olika solskyddslösningar, utvändig- och invändig solavskärmning och elektrokroma solskyddsglas. Valet av solskydd är en återkommande fråga i många projekt. Ofta kompromissas det mellan olika parametrar som dagsljus, utblick, glasarea, design och energi vid val av solskydd.  Syftet och målet med arbetet är att skapa en sammanställning som visar för- och nackdelar med de olika solskyddslösningarna. För att komma fram till ett resultat har olika studier analyserats, beräkningar och simuleringar gjorts och intervjufrågor har skickats ut till experter inom området.  Resultatet från beräkningarna och simuleringarna visar att utvändig solavskärmning är mest effektiv mot att blockera solens energi och att elektrokroma solskyddsglas släpper in mest nyttigt och användbart dagsljus in i lokalen beräknat enligt UDI – Useful Daylight Illuminance. Resultatet visar även att den invändiga solavskärmningen tar bort mest av bländningsproblematiken.  En sammanvägning av de analyserade studierna, beräkningarna och simuleringarna samt intervjufrågorna visar att elektrokroma solskyddsglas presterar bäst i sin helhet med hänsyn tagen till energi, solskydd, utsikt och byggnadens utformning. / The study compares and describes the differences between three different solar shading solutions, external and internal awnings, and electrochromic glass. The choice of solar shading is a recurring issue in many projects. It is often compromised between different parameters such as daylight, view, glass area, design and energy when choosing solar shading systems. The purpose and goal of the study is to create a compilation that shows the pros and cons of the various solar shading solutions. To get to a result various studies have been analysed, calculations and simulations have been made and interview questions have been sent out to a group of experts in the glass and solar shading field.   The results from the calculations and simulations show that external awnings are most effective against blocking the sun's energy and that the electrochromic glass allows the most useful daylight to enter the room in accordance with UDI - Useful Daylight Illuminance. The results also show that internal awnings are the most effective glare protection solution. A balance of the studies analysed, the calculations and simulations as well as the interview questions show that electrochromic glass performs best when taking energy, solar shading, views, and the design of the building into account. / <p>Presentationen skedde via Zoom från distans pga Corona.</p>

År 2010 beslutade Europaparlamentet att från år 2021 ska alla nya byggnadervara nära-nollenergibyggnader (NNE). I linje med förslaget fick myndigheten Boverket i uppdrag av regeringen att skapa Sveriges definition på NNE-byggnaderoch ta fram riktlinjer som är kopplade till energikraven. Första steget enligtKyoto-pyramiden för att effektivisera en byggnads energianvändning är att minskadess värmebehov där primära åtgärden är att förbättra byggnadens klimatskärm. En egenskap som påverkar klimatskärmens prestanda är köldbryggor som kan uppstå vid komponentanslutningar. Idag kan olika metoder och dimensionsval användas för att beräkna köldbryggor och utslaget kan variera kraftigt beroende dessa val. Enligt Boverket ska köldbryggor beräknas enligt standard ISO 13789:2017. Standarden hänvisar dock till två andra beräkningstandarder nämligen förenklad (ISO 14683) eller detaljerad beräkning (ISO 10211). Förutom detta kan beräkningen göras utifrån tre olika dimensionsval. Målet med denna studie var att utföra detaljerade tvådimensionella beräkningar enligt standard ISO 10211:2017 med köldbryggeberäkningsprogrammet Flixo. Detta med syfte att försöka reda ut den oklarhet som kan uppstå vid beräkning av köldbryggor samt belysa osäkerheten kring val av metod. Rapporten ska även fungera som ett beräkningsunderlag för ett antal köldbryggedetaljer som Veidekke Entreprenad i Stockholm kan nyttja vid behov. Simuleringar har utförts enligt standard ISO 10211:2017 för tre vanligt förekommande köldbryggor kopplat till sandwichväggar i betong. Dessa tre detaljer har beräknats för fyra olika prefab-leverantörer som Veidekke Entreprenad samarbetar med, där samtliga har relativt liknande konstruktionslösningar. Utifrån studien har en djupare inblick erhållits gällande köldbryggeproblematiken. Beskrivningar i standard 10211:2017 upplevs kunna förbättras med detaljerade exempel. Simuleringsprogrammet Flixos användarvänlighet och genomgångar bidrog till bättre förståelse. Från studien bedömdes att tre val för dimensioner ger en onödig förvirring där inre dimensioner upplevs mer överflödig än de andra två. Studien visar på i dessa fall märkbart varierade resultat för liknande konstruktionslösningar, vilket ger alarmerande signaler till användning av andra beräkningsmetoder, så som schabloniserade värden.