År 2010 beslutade Europaparlamentet att från år 2021 ska alla nya byggnadervara nära-nollenergibyggnader (NNE). I linje med förslaget fick myndigheten Boverket i uppdrag av regeringen att skapa Sveriges definition på NNE-byggnaderoch ta fram riktlinjer som är kopplade till energikraven. Första steget enligtKyoto-pyramiden för att effektivisera en byggnads energianvändning är att minskadess värmebehov där primära åtgärden är att förbättra byggnadens klimatskärm. En egenskap som påverkar klimatskärmens prestanda är köldbryggor som kan uppstå vid komponentanslutningar. Idag kan olika metoder och dimensionsval användas för att beräkna köldbryggor och utslaget kan variera kraftigt beroende dessa val. Enligt Boverket ska köldbryggor beräknas enligt standard ISO 13789:2017. Standarden hänvisar dock till två andra beräkningstandarder nämligen förenklad (ISO 14683) eller detaljerad beräkning (ISO 10211). Förutom detta kan beräkningen göras utifrån tre olika dimensionsval. Målet med denna studie var att utföra detaljerade tvådimensionella beräkningar enligt standard ISO 10211:2017 med köldbryggeberäkningsprogrammet Flixo. Detta med syfte att försöka reda ut den oklarhet som kan uppstå vid beräkning av köldbryggor samt belysa osäkerheten kring val av metod. Rapporten ska även fungera som ett beräkningsunderlag för ett antal köldbryggedetaljer som Veidekke Entreprenad i Stockholm kan nyttja vid behov. Simuleringar har utförts enligt standard ISO 10211:2017 för tre vanligt förekommande köldbryggor kopplat till sandwichväggar i betong. Dessa tre detaljer har beräknats för fyra olika prefab-leverantörer som Veidekke Entreprenad samarbetar med, där samtliga har relativt liknande konstruktionslösningar. Utifrån studien har en djupare inblick erhållits gällande köldbryggeproblematiken. Beskrivningar i standard 10211:2017 upplevs kunna förbättras med detaljerade exempel. Simuleringsprogrammet Flixos användarvänlighet och genomgångar bidrog till bättre förståelse. Från studien bedömdes att tre val för dimensioner ger en onödig förvirring där inre dimensioner upplevs mer överflödig än de andra två. Studien visar på i dessa fall märkbart varierade resultat för liknande konstruktionslösningar, vilket ger alarmerande signaler till användning av andra beräkningsmetoder, så som schabloniserade värden.

Stabilitet och vibrationer inom invändiga svarvningsprocesser är ett område som kräver mer forskning. Tidigare studier visar att problem med stabilitet och utböjning är vanligt vid dessa processer och att de orsakar oönskade vibrationer i processen. Vibrationerna har en negativ effekt på bland annat ytjämnheten, som har visat sig vara en viktig parameter vid invändig svarvning. Syftet med den här studien var därför bland annat varit att undersöka utifrån vilka olika skärparametrar en konstruktions stabilitet kan säkerställas för att uppnå kravspecificerad ytjämnhet. Utöver det skapades en rörkonstruktion med 3D-programmet Autodesk Inventor 2017.Studien påbörjades genom att undersöka problematiken inom området, innan beräkningar på skärparametrar påbörjades parallellt med konceptframtagning.Beräkningarna i resultatet visar att utböjningen som uppstår i processen, är högre med den framtagna rörkonstruktionen än utan den. Dessutom krävs optimering av vissa skärdata för att kunna uppnå kravspecificerat värde på ytjämnhet.Beräkningarna fick baseras på en del approximationer vilket innebär att resultatet inte är tillförlitligt och att syftet inte uppnåtts helt.Den framtagna rörkonstruktionen är inte optimalt monterad på svarvmaskinen vilket betyder att monteringssätt måste optimeras. Utöver det är beräkningarna baserade på teori och approximationer och är därför inte lika tillförlitliga som exempelvis fysiska tester hade varit. / Stability and vibrations in internal turning processes is a field that requires more research. Current studies show that stability and deflection is a common problem with these processeses and that they cause unwanted vibrations in the process. The vibrations have a negative impact on the surface roughness, which has shown to be a crucial parameter in internal turning.The purpose of this thesis has therefore been to investigate by which cutting parameters a constructions stability can be ensured to achieve a required surface roughness. Furthermore a construction was designed with the 3D-program Autodesk Inventor 2017.The study started with an information investigation about the problems within the area of internal turning, before calculations and investigations of cutting parameters began. Parallel to the calculations of cutting parameters, a development of a construction began.The calculations in the result show that the deflection that occurs in the process is greater with the developed construction than without it. Besides this, an optimization of some cutting parameters are needed to obtain the required surface roughness.The calculation are had to be based on some approximations which means that the result is not reliable and therefore the purpose is not completely achieved.The designed construction is not optimally placed on the turning machine which indicates that the placement of the construction needs optimization. In addition to this, the calculations are based on theory and approximations and is therefore not as reliable as physical tests would have been.

Arbetet jämför och beskriver skillnaderna mellan tre olika solskyddslösningar, utvändig- och invändig solavskärmning och elektrokroma solskyddsglas. Valet av solskydd är en återkommande fråga i många projekt. Ofta kompromissas det mellan olika parametrar som dagsljus, utblick, glasarea, design och energi vid val av solskydd.  Syftet och målet med arbetet är att skapa en sammanställning som visar för- och nackdelar med de olika solskyddslösningarna. För att komma fram till ett resultat har olika studier analyserats, beräkningar och simuleringar gjorts och intervjufrågor har skickats ut till experter inom området.  Resultatet från beräkningarna och simuleringarna visar att utvändig solavskärmning är mest effektiv mot att blockera solens energi och att elektrokroma solskyddsglas släpper in mest nyttigt och användbart dagsljus in i lokalen beräknat enligt UDI – Useful Daylight Illuminance. Resultatet visar även att den invändiga solavskärmningen tar bort mest av bländningsproblematiken.  En sammanvägning av de analyserade studierna, beräkningarna och simuleringarna samt intervjufrågorna visar att elektrokroma solskyddsglas presterar bäst i sin helhet med hänsyn tagen till energi, solskydd, utsikt och byggnadens utformning. / The study compares and describes the differences between three different solar shading solutions, external and internal awnings, and electrochromic glass. The choice of solar shading is a recurring issue in many projects. It is often compromised between different parameters such as daylight, view, glass area, design and energy when choosing solar shading systems. The purpose and goal of the study is to create a compilation that shows the pros and cons of the various solar shading solutions. To get to a result various studies have been analysed, calculations and simulations have been made and interview questions have been sent out to a group of experts in the glass and solar shading field.   The results from the calculations and simulations show that external awnings are most effective against blocking the sun's energy and that the electrochromic glass allows the most useful daylight to enter the room in accordance with UDI - Useful Daylight Illuminance. The results also show that internal awnings are the most effective glare protection solution. A balance of the studies analysed, the calculations and simulations as well as the interview questions show that electrochromic glass performs best when taking energy, solar shading, views, and the design of the building into account. / <p>Presentationen skedde via Zoom från distans pga Corona.</p>

We are facing an important challenge, to reduce the greenhouse gas emissions to make sure that we limit global warming to 2 °C, preferably 1.5 °C. Drastic changes and developing new methods may be our only chance to keep global warming under 1.5 °C. The steel production in Sweden today accounts for 10% of the CO2 emission. The joint venture HYBRIT (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology), between SSAB, LKAB and Vattenfall, aims to reduce the CO2 emission by developing a method that reduces iron ore pellets with hydrogen gas, leaving only water as off-gas. From simple thermodynamic calculations, it is evident that the reduction of iron ore using hydrogen gas is an endothermic reaction, requiring heat. Based on the calculated energy requirement, the temperature at the center of the pellet should not be the same as the temperature at the surface of the pellet but instead, decrease as the reduction reaction takes place. This report presents the temperature profile at the surface and in the center of a hematite pellet during hydrogen reduction at temperatures of 600 °C, 700 °C, 800 °C and 900 °C. Ideally, the results can be implemented in a model to better simulate the reduction reaction taking place inside a hematite pellet. The experiment consists of three sub-experiments, the first measures the temperature profile of the unreduced iron ore pellet in an argon gas atmosphere, secondly, the temperature profile and mass loss are measured during reduction, lastly, the temperature profile is measured for the reduced pellet in a hydrogen atmosphere. The mass loss measured during hydrogen reduction is used to calculate the degree of reduction. The results show that the reaction rate increases with increasing temperature and concentration of H2. Additionally, a higher reduction temperature gives the largest temperature decrease inside the pellet during reduction. At 900 °C, the temperature decrease is equal to 39 °C and at 600 °C, it is equal to 3 °C. The results prove that after a certain initial stage, gas diffusion and heat conduction through the product layers play important roles in controlling the reaction rate. There is even a period where a plateau of the reduction is observed, the reaction is mostly controlled by heat transfer. / Idag står vi inför en viktig utmaning, att minska utsläppen av växthusgaser och se till så att vi inte överskrider 2 °C uppvärmning, helst inte 1.5 °C. För att klara detta krävs drastiska förändringar och utvecklingar av nya metoder kan vara vår enda chans att uppnå 1.5-gradersmålet. Ståltillverkningen i Sverige idag står för 10% av CO2 utsläppen och för att bidra till att minska utsläppen av CO2 har företaget HYBRIT, vilket står för Hydrogen Brakethrough Ironmaking Technology, skapats. HYBRIT är en joint venture mellan SSAB, LKAB och Vattenfall som tillsammans vill skapa stål på ett mer miljövänligt sätt. Processen går ut på att reducera järnmalmspellets med hjälp av vätgas för att producera järnsvamp och ge ifrån sig vatten som avgas. Från enkla termodynamiska beräkningar är det lätt att inse att reduktionen med hjälp av vätgas är en endoterm process, som kräver energi. Det är genom denna kunskap som en kan föreställa sig att reduktionen av järnmalmspellets med hjälp av vätgas kommer bidra till en temperaturminskning. I denna rapport har temperaturprofilen inne i och på ytan av en hematitpellet mätts under tiden som den blivit reducerad med vätgas. Idealt kan resultaten implementeras i en modell för att bättre simulera reduktionsreaktionen som äger rum i en hematitpellets. Fyra olika reduktionstemperaturer har undersökts: 600 °C, 700 °C, 800 °C och 900 °C. Experimenten består av tre del-experiment, först mäts temperaturprofilen av den oreducerad hematitpelletsen i en argonatmosfär, sedan mäts viktminskningen och temperaturprofilen av pelleten medan den reduceras i en vätgasatmosfär, slutligen mäts temperaturprofilen av den reducerade pelleten i en argonatmosfär. Viktminskningen under reduktionen används för att beräkna reduktionsgraden under reduktionsförloppet. Resultaten visade att reduktionshastigheten ökade med ökande temperatur och koncentration av H2. Ökad temperatur gav även den största temperaturminskningen inne i pelleten då den reducerats med vätgas. Vid 900 °C uppmätes en temperaturminskning på 39 °C, varav reduktion vid 600 °C gav en temperaturminskning på 3 °C. Resultaten visar att efter en viss tids reduktion, spelar gasdiffusionen och värmeledningen genom produktlagret en viktig roll och är det som begränsar reduktions-hastigheten. Fortsatt, då hematitpelleten reducerades uppstod en platå där temperaturen var konstant och reaktionen till största delen var begränsad av värmeledningen genom produktlagret.