Samtidigt som fattigdomen runt om i världen stadigt minskar så växer sig remitteringsflödena allt större. I denna uppsats undersöks om remitteringar kan anses vara en bidragande faktor till detta. För att kunna undersöka vår frågeställning har vi genomfört en regressionsanalys på ett dataset vi sammanställt bestående av olika mått på fattigdom och andra variabler som rimligen kan antas ha en effekt på fattigdom från 83 utvecklingsländer. Resultaten från vår studie tyder på att viss diskrepans råder inom forskningsområdet då vi inte har lyckats finna något statistiskt signifikant samband mellan remitteringar och minskad fattigdom. Det är tvärtemot vad tidigare forskning har kommit fram till. Vi vill dock understryka att det finns behov av mer omfattande studier av än större dataset för att minimera risken för bias i resultaten. / While poverty around the globe is decreasing steadily, the flow of remittances grows continuously. The outline for this paper is to examine whether or not there is a statistically significant relationship between poverty and remittances. To be able to examine our research question we have conducted a regression analysis on a new set of data which we have compiled. The data consists of two different measures of poverty and other variables which reasonably may have an effect on poverty, from 83 developing countries. The result from our study indicates a discrepancy in this field of research since we were not able to find any statistically significant relationship between poverty and remittances, which is contrary to what prior research has concluded. We want to emphasize, however, that more extensive research is required on yet bigger sets of data to minimize the risk of bias in the results.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka feedback och dess inverkan på elevers lärande och utveckling. Hur påverkas elevernas lärande av feedback? Hur varierar den motoriska utvecklingen beroende på vilken av följande tre återkopplingar som eleven får: positiv-, konstruktiv- och videofeedback? Finns det någon skillnad mellan könen? Metod Studien hade en kvantitativ ansats samt en positivistisk syn. Direkt observation användes i denna studie. Ett bestämt moment observerades och statistik fördes ner. Elevernas frivolter observerades och antalet lyckade samt misslyckade försök fördes ner i statistiken. Samtliga elever utförde två tester, en i början och en i slutet av studien, för att se progressionen. Mellan testerna fick de fyra tillfällen att öva och få feedback på. Studien gjordes på tre klasser, varav varje klass fick en form av feedback; positiv-, konstruktiv- eller videofeedback. Resultat Resultatet visade att feedback ger en positiv effekt på elevers utveckling. Någon skillnad mellan de olika formerna av feedback, kunde dock inte säkerställas statistiskt. Slutsats Genom att studera resultaten kan slutsatsen dras att feedback har en positiv påverkan på inlärning, dock kan inget sägas om hur olika former av feedback påverkar utvecklingen. Det var heller ingen signifikant skillnad mellan könen. / Aim The purpose of the study is to examine the feedback and its impact on pupils' learning and development. How does feedback impact students' learning? How does the motor development varies depending on which of the following three feedbacks which the student will get: positive, constructive and video feedback? Is there any difference between the genders? Method The study was quantitative approach and a positivist approach. Direct observation has been used in this study. A certain moment will be observed and statistics will be brought down. Tumbles will be observed, and the number of successful and unsuccessful tumbles will be written down in the statistics. All the students go through two tests, one at the beginning and one at the end of the study, to see the progression. Between the tests they will have four opportunities to practice and get feedback on. The study was done on three classes, of which each class gets a kind of feedback; positive-, constructive or video feedback. Results The results showed that feedback provides a positive effect on pupils' progress. Any difference between the various forms of feedback, however, it could not be ensured statistically. Conclusions By studying the results it can be concluded that feedback has a positive impact on learning, however nothing can be said about how different forms of feedback influences the development. There was either no significant difference between the genders. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2013</p>

Syftet med denna studie är att få en vidgad syn på barns samlärande och hur det bidrar till deras utveckling och lärande. Detta är en kvalitativ studie där observationer av barngrupper och intervjuer med personal inom förskolan har utförts. Studiens resultat visar på hur samlärande kan bidra till barns utveckling och lärande. Det visar även på vikten av samlärande och lyfter frågan om alla barn kan nyttja samlärande. Slutsatsen visar på att samlärande kan vara viktigt för barn i förskolan men visar även på att samlärande inte alltid är positivt. Vidare belyser slutsatsen hur barns kompetens inom samlärande i förskolans verksamhet kan tolkas som en naturlig egenskap hos barnen.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en värld där beslutsfattare alltmer strävar efter ekonomisk tillväxt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som krävs i en fungerande demokrati bäst tränas inom ramen för humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till förmån för ämnen som på ett till synes mer mätbart sätt främjar den ekonomiska tillväxten. Denna studie gör en kvalitativ textanalys av debattartiklar ur Dagens Nyheter, med syftet att avgöra vilken syn på utbildning – utbildning för ekonomisk tillväxt eller utbildning för demokrati – som dominerar i den utbildningspolitiska debatten. Studien analyserar även artiklarna utifrån dess politiska avsändare för att kunna utläsa eventuella mönster mellan parti- eller blocktillhörighet och utbildningssyn. Resultaten visar att det ekonomiska perspektivet på utbildning dominerar kraftigt överlag. Vad gäller de parti- och blockspecifika resultaten kan vissa mönster urskiljas mellan politisk tillhörighet och utbildningssyn.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares syn på konflikter och vilket förhållningssätt de använder i konfliktsituationer mellan barn i förskolan. I studien har 12 yrkesverksamma förskollärare från fyra olika förskolor deltagit i form av kvalitativa intervjuer. Det har framkommit i resultatet att konflikter är oundvikliga och kan ses som både positiva och negativa. Studiens informanter skildrar att konflikter är ett tillfälle för lärande och utveckling om de hanteras på ett bra sätt men om de inte hanteras på ett bra sett kan de få destruktiva konsekvenser för barnet i sin utveckling och sitt lärande. Konflikter kan se väldigt olika ut beroende på situation, ålder och innehåll. Konflikters variation påverkar hur konflikthanteringen kan se ut och vilket förhållningssätt som ska användas. En slutsats är att förskollärarna vill möjliggöra ett stöttande och en vägledning för barnen i deras konflikter och att det behövs ett öppet förhållningssätt i situationen. Detta för att ge barnen verktyg att själva få möjlighet att möta och lära sig hantera olika situationer. Barnen i förskolan ska få möjlighetoch uppmuntras till att möta varandras åsikter, behov och se till olika perspektiv.

Syftet med den här fallstudien är att visahur arbetetpå en förskolakan görasför att lyfta barns olika kulturerpå ett sätt som utmanar och utvecklar barns tankar om sin egen såväl som andras kulturer. I studien ses inte bara olika utländska kulturella bakgrunder som betydande utan även sociala och ekonomiska förutsättningar som finns i samhället.Arbetet har utgått från Vygotskijs sociokulturella teori där barn lär i samspel med andraoch utvecklas framåt genom detta.Iresultatet har det kommit framatt det handlar mycket om vilken inställningoch respektlärare har för både barn, föräldrar och de olika kulturersom de möter i förskolan.Det här har också kopplats till Banduras sociala inlärningsteori eftersom det innebär att ”barn gör som du gör”.Studien visar också hur förskolans miljö kan användas för att bemöta olika kulturer. Genom att skapa mötesplatser för barnen i den vardagliga miljön skapas även förutsättningar för till exempel språkutvecklingen hos barnen samt möjligheten att ta tillvara på varandras kunskaper och erfarenheter.Resultatet visar ocksåhurman kan arbeta inom förskolan med modersmålsstödutan stöd av utbildade modersmålsstödjare.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Licentiatavhandling Karlskrona : Blekinge tekniska högskola, 2008.

Lic.-avh. Västerås : Mälardalens högskola, 2008. / S. 80-90: Bibliografi.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Tekniska högskolan, 2002. / Härtill 6 uppsatser + 3 appendix.