Bakgrund och Problematisering: I och med att internationella redovisningsregler blev tvingande för europeiska börsbolag 2005 förändrades svensk redovisning. Vad gäller redovisningen av forskning och utvecklingskostnader öppnades för en större andel subjektiva bedömningar. Denna subjektivitet kan leda till att företagsledningar tar redovisningsbeslut för att genom de i näringslivet vanliga bonussystemen gynna sig själva, bedriver earnings management. Om detta är fallet innebär det att det kan ifrågasättas om bonussystemen fungerar som det är tänkt. Det är därför relevant att studera om företagsledningar verkligen använder forsknings och utvecklingskostnaderna för att bedriva earnings management. Syfte och frågeställning: Syftet är att undersöka om de möjligheter till subjektiva bedömningar som ges av IAS 38 leder till earnings management. Ur detta syfte kommer frågeställningen om hur det eventuella sambandet mellan incitament att bedriva earnings management och kostnaderna för forskning och utveckling. Metod: Studien har en kvantitativ metod med hypotetiskt deduktiv ansats. Ur agentteorin har hypoteser deducerats som prövas i en undersökning av redovisningsdata. Prövningen använder regressionsanalys för att godta hypoteserna. Slutsats: Studien visar på positivt samband mellan incitament att bedriva earnings management i form av big bath och income smoothing och kostnaderna för forskning och utveckling vilket innebär att företagsledningar synes utnyttja forsknings och utvecklingskostnaderna för att reglera resultatet.

No description available.

I studien har jag med hjälp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lärandeprocessen i årskurs två i ett tema-arbete för hållbar utveckling. Jag har använt aktionsforskning som metod och syftet har varit att både dokumentera och förbättra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen där jag själv och en kollega är lärare. Resultatet av studien visar att eleverna blev bättre på att framföra sina åsikter och lyssna på varandra. Eleverna har fått övning i, och kan använda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gång har elevernas texter utvecklats och de har lärt sig att använda inhämtade kunskaper för att förbättra sina texter. Resultatet visar att eleverna har kunnat ta någon annans perspektiv och att deras vyer har vidgats. Genom enskilda samtal med eleverna har lärarna fått erfara hur viktigt det är att veta elevernas förkunskaper för att kunna ge eleverna kunskaper och utmaningar som ligger i elevens proximala utvecklingszon.

Denna uppsats undersöker kommungemensam översiktsplanerings funktion som ett verktyg för regional utveckling. Traditionell översiktsplanering sker inom en kommuns gränser för att peka ut önskad samhällsutveckling inom kommunen, men det finns idag exempel på kommuner som i ett försök att greppa komplexa kommunöverskridande frågor genomför delar av sin översiktsplanering tillsammans med närliggande funktionellt sammankopplade kommuner. Först i landet med denna typ av plansamarbete var Linköpings och Norrköpings kommun i Östergötland genom sin plan Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping som vann laga kraft 2010. Utifrån exemplet Linköping och Norrköping diskuteras i uppsatsen kommungemensam översiktsplanering i förhållande till omkringliggande kommuner, dagens regionala- och kommunala planeringssystem och analyserna ställs mot teorier kring bland annat regionalisering samt storstäders betydelse för samhällsutveckling i en globaliserad värld.Genom textanalys av Linköping och Norrköpings gemensamma översiktsplan, samt intervjuer med nyckelpersoner inom översiktsplanering i de två kommunerna och regionförbundet Östsam har en kärnproblematik belysts i att regionala grepp tas inom kommunal planering för större geografisk yta än vad kommunerna har rådighet över. Den gemensamma planen upplevs få en regional betydelse genom en statusökning gentemot traditionella översiktsplaner och kan tolkas styra den regionala utvecklingen genom att greppa frågor kring samhällsutveckling kopplat till städernas arbetsmarknadsregioner.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning uppmärksammade vi att eleverna i årskurs 4-6 uppvisade kunskapsluckor i användandet av olika representationsformer. Den representationsform som eleverna föredrog att arbeta med var symboler. Det väcktes ett intresse att undersöka varför eleverna i huvudsak valde att använda en representationsform vid beräkningar. Litteraturstudiens syfte är dels att öka förståelse för elevers och lärares arbete med olika representationsformer, dels att belysa på vilka sätt de olika formerna av representationer kan vara till nytta för elever i årskurserna 4-6 i matematikundervisningen. Studien fokuserar även på att synliggöra eventuella problem som kan uppstå vid användandet av representationsformer och hur lärare på ett effektivt sätt kan motivera elever att använda olika representationsformer. Arbetet baseras på vetenskapliga artiklar samt litteratur som hittats via informationssökningar. Resultatet av litteraturstudien visar att med hjälp av representationsformer kan elever öka sin matematiska förståelse samt utveckla sitt matematiska tänkande. Forskningen redovisade att elever ofta upplever svårigheter gällande växlingen mellan representationsformer men poängterade även att lärare upplever svårigheter med representationsformer på grund av bristande kunskap. Vidare visar resultatet att läraren har en viktig uppgift i att skapa och upprätthålla en positiv inställning till arbetet med representationer. Centralt i matematikundervisningen måste också vara att kommunikation mellan elev-lärare och elev-elev kring representationsformer sker för att gemensamt utveckla och befästa kunskaperna.

Med hjälp av en kvalitativ ansats undersöker detta arbete en mindre kommuns möjlighet att introducera bästa praxis av användarmedverkan inom utvecklingen av deras offentliga E-tjänster. Genom användandet av intervjuer erhålls först en förståelse för kommunens nuvarande situation gällande deras utvecklingsprocess och utmaningar de stött på. Med hjälp av forskningslitteratur undersöks ett antal nyckelprinciper kring användarmedverkan, vilket i sin tur lägger grunden för en omformad utvecklingsprocess. Denna utvecklingsprocess itereras sedan tillsammans med kommunen för att bättre ta hänsyn till de utmaningar de står inför. Resultatet från arbetet visar att den kommunala verksamheten möter flera utmaningar i utvecklandet av offentliga E- tjänster samt att användarmedverkan kan introduceras inom processen, men i en mycket begränsad omfattning. Dessa fynd hoppas kunna öka förståelsen för användarmedverkan kring kommunkontexten och hjälpa kommunen med deras framtida E-tjänsteutveckling, samt kunna fungera som en resurs för kommuner av liknande storlek att applicera en högre grad av användarmedverkan.

Hållbar utveckling och miljöfrågor är ett högst aktuellt tema, inom designområdet har man länge jobbat med dessa frågor, inom konsten händer inte lika mycket. Hur kan man arbeta med hållbarhetsfrågor inom bildämnet? Ett av gymnasieskolans mål handlar om att varje elev ska visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Hur kan det målet bearbetas och tolkas ur ett bildpedagogiskt perspektiv? Vilka strategier, metoder och material användbara för bildämnet blir resultatet när målet används som utgångspunkt i undersökningen? Utifrån ett lärarperspektiv skaffar jag mig genom undersökningen kunskaper som möjliggör det för mig och andra bildlärare att bidra till att det målet går att uppfylla. I arbetet används målet som utgångspunkt när material, metoder och strategier undersöks ur konstnärligt och miljömässigt perspektiv. Empirin i form av den praktiska och konstnärliga undersökningen, samt en studiecirkel där hållbarhetsfrågor kopplat till konstnärligt arbete diskuteras, analyseras med hjälp av hållbarhetsteorier. Utöver att analyseras i uppsatsen så visas också den praktiska och konstnärliga undersökningens resultat på Konstfacks vårutställning. Föremålen som visas är resultatet av destrategier, metoder och material som har undersökts. Jag har bland annat tillverkat och arbetat med biologiskt nedbrytbara material som trolldeg och återvunna material som pappier maché gjort av papper från skräpinsamlingen på Konstfack. Jag har undersökt strategier för att minska material och jobbat med återanvänt material som till exempel uttjänta strumpbyxor, men också med material som är möjligt att återanvända om och om igen som vax. Flera av de objekt som visas i utställningen är sammanfogade på så sätt att de är möjliga att plocka isär och använda på andra sätt eller återvinna, också det en hållbarhetsstrategi. Själva utställningsformen är ett försök till effektivt materialanvändande på så sätt att ett stort utrymme tas i anspråk genom användande av relativt lite material. Omsorg om miljön har varit genomgående i arbetet, i undersökning och gestaltning men även genom valet att skriva uppsatsen i ett typsnitt som använder lite trycksvärta. Syftet är att undersökningens resultat ska inspirera och bidra med kunskap om hur man kanarbeta med och tänka kring bild- och designundervisning utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

No description available.

I den här fallstudien jämförs nybyggda förskolor och förskolor i äldre lokaler i syfte att belysa den fysiska inomhusmiljön som en förutsättning för förskolans verksamhet. Studiens syfte innefattar att synliggöra pedagogiska perspektiv och tankar som kan ligga bakom förskollärares arbete med inomhusmiljön. Datainsamling har skett genom intervjuer och observationer på fyra olika förskolor inom en kommun. Resultaten visar att förskolornas verksamheter får olika förutsättningar i förhållande till den fysiska inomhusmiljön. I äldre förskolor efterfrågades ”ateljé” och bättre insyn i olika rum. Förskolorna i äldre lokaler hade tillgång till större ytor; de nybyggda förskolorna var mer estetiskt än praktiskt byggda: ej vinkelräta väggar, få rum som saknade möjlighet att stängas av samt att hög ljudvolym tenderade att uppstå i lokalerna med öppna ytor och hög takhöjd. En slutsats som dras är att den fysiska inomhusmiljön bidrar till bättre möjligheter till barns lärande och utveckling om barngruppen är åldersindelad.

Studien behandlar utomhusundervisningenss förhållande till ekologisk hållbar utveckling medinriktning på förhållningssättet hos elever i grundskolans tidiga år. Studien utgår från denpragmatiska lärteorin.Syftet med arbetet är att undersöka hur elever i grundskolans tidiga år upplever attundervisning utomhus påverkar deras förhållningssätt till ekologisk hållbar utveckling.Studien behandlar undervisning i de naturorienterande ämnena.I studien användes den kvalitativa metoden intervju med semistrukureade intervjufrågor föratt svara mot studiens syfte. Urvalet bestod av åtta elever i grundskolans tidiga år från enskola i västra Sverige.Eleverna är positiva till att vistas i utomhusmiljöer och framförallt i skogsmiljöer.Undervisning utomhus är någonting de vill ha mer utav och de anser att det är positivt närinnehållet handlar om fenomen som finns i utomhusmiljöer. De redogör för att det kanpåverka deras intresse men att väderleken spelar roll. Respondenterna anger framföralltartkunskap som en utkomst av undervisning utomhus men att de även får kunskap från tv,radio, film och litteratur. Utifrån dessa källor når de även kunskap om vad de kan göra förnaturen. Respondenterna redogör för vad som påverkar dem till att genomföra handlingar somär positiva för miljön och förmedlar hur medvetna de är gällande klimatförändringar bådelokalt och globalt. Eleverna upplever att utomhusundervisning i de naturorienterande ämnenapåverkar deras lärande om naturmiljöer genom att de får en positiv känsla för naturen ochkunskaper om växter och djur. De upplever även att utomhusundervisning påverkar deras viljaatt bevara naturmiljöer. De främsta orsakerna om varför de ville bevara naturmiljöer som deredogjorde för var att naturen är vacker, djurliv och klimatpåverkan.