Bakgrund: Läsning handlar inte bara om att klara av att läsa en skönlitterär bok. Läsningen har en viktig roll inom alla skolans ämnen och är en viktig del genom hela livet för att kunna delta och fungera väl i vårt samhälle. Debatter runt barns läsning och läsvanor är ständigt återkommande. För att skapa ett läsintresse hos elever och bygga upp en läsvana hos dem krävs en noggrann undervisning inom ämnet med engagerade lärare. Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv genomföra en jämförelse av Vart tog slukarbarnen vägen? 9-12-åringars biblioteks-, läs- och fritidsvanor i en mindre västsvensk kommun av Andolf-Johannesson (1997) med en motsvarande studie gjord idag, för att kunna se om det skett någon förändring i deras läsvanor. Vi vill också se om fritidsintressena har förändrats och om de i så fall har en inverkan på en eventuell förändring av läsvanor och läsintresse. Metod: För att kunna uppnå vårt syfte med undersökningen valde vi att göra en kvantitativ undersökning med elever i årskurs fyra till sex med hjälp av enkäter. Den tidigare studien (1997) var genomförd med hjälp av enkäter med barn i mellanåren och för att vi skulle få ett jämförbart material genomfördes därför vår studie på samma sätt. Resultat: Resultatet av barns läsvanor idag jämfört med 1997 visar att läsningen inte har minskat men att det har skett en förändring i vad de läser, t.ex. har bokläsandet minskat bland flickorna men ökat hos pojkarna. En tydlig ökning kan vi se på läsandet av veckotidningar. PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) är en av de mest omfattande undersökningar gjord år 2001 på elever i tio års ålder och deras förmåga att läsa. Undersökningen visar att de svenska skolornas resultat har försämrats när det gäller läsförståelse och läshastighet. Det är något som vi kan finna en förklaring till genom vår studie som visar att eleverna själva upplever att de läser färre böcker ju äldre de blir. I takt med att man läser färre böcker, tappar man också både läsförståelse och läshastighet. Elevernas fritidsintressen har förändrats så att läsa böcker har försvunnit som ett av de populäraste fritidsintressena. De förändringar som skett är också att flickor i årskurs fem och sex tappat intresset för läsning. Vi kan med vår undersökning visa att ”bokslukaråldern” inte längre finns kvar i den ålder den tidigare gjort utan att vi kan se att den avtar i elvaårsåldern. Ytterligare en förändring vad det gäller fritidsintressen är viljan att utöva sport är mest populär hos alla utom pojkar i årskurs sex.

This is a study of the way power relationships change when women start to play candombe in Montevideo, Uruguay. Candombe is a type of music, which is traditionally played by men within the black minority in the country. This study has been done with an intersectional point of view, taking the social categories gender, class and ethnicity in account. The method used was participatory observation in a field study made in Montevideo between November 2008 and February 2009. This study’s main conclusions are that the power relationships change with the participation of women in candombe in several important ways: The women legitimize an alternative way to be a woman when they take the men’s role as a drum player. Hegemonic relationships are made visible. The men’s privileged position within candombe is questioned. Hegemonic ideas of ethnicity and class are in some way challenged since candombe is a space where categories with low status may gain respect from society. However, there is a risk that “the social norm” outlines a framework for what is accepted and approved within candombe, and what is not. It is therefore crucial that the players in candombe define its meaning themselves.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig. Modellen innebär att skolans vardag ska fungera som en stödjande och hälsofrämjande miljö för fysisk, psykisk samt social hälsa. Inom Bunkelfoprojektet genomfördes en delstudie som visade positiva effekter som bättre motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer av ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan. Syftet med den här studien var att studera vilka effekter utökad fysisk aktivitet och motorikträning i skolan har för barn och om dessa effekter fått betydelse för skolklimatet. Jag har valt att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden där intervjun ses central för intervjupersonerna livsvärld och hur hon förhåller sig till den. Utifrån mitt syfte och min frågeställning har jag på så sätt försökt klarlägga vilka effekter den utökade fysiska aktiviteten fått för skolan. Studiens urval består av två klasslärare samt speciallärare som samtliga varit anställda vid den aktuella skolan sedan införandet av den utökade fysisk aktiviteten.Studien visade en rad positiva effekter av utökad fysisk aktivitet.

No description available.

Denna studie undersöker vilka miljödiskurser, sätt att tala om och förstå, miljöproblematik som finns i läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet. Syftet är att undersöka detta och sätta det i relation till läroplanen Lpf94. Detta inbegriper att undersöka den diskursordning som läromedlen skapar, vilket är summan av de miljöproblematiksdiskurserna vilka finns i läroböckerna. De läroböcker som undersökts är Zigma ABC, Reflex ABC, Samhälle.nu BC, Forum ABC, Nya Millennium ABC och Exposé AB. Undersökningen har skett genom en diskursanalys baserad på Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis och John S. Dryzeks miljöproblematiksdiskurser. Genom att undersöka förekomsten av diskursernas grundbeståndsdelar i läroböckerna har fem stycken diskurser påträffats. Dessa är administrativ pragmatism, grön medvetenhet, prometheanism, survivalism och hållbar utveckling. Hållbar utveckling är den vanligast förekommande diskursen och utgör den främsta diskursen i fyra av sex läromedel. Survivalism är den näst vanligaste och förekommer i tre stycken läroböcker. Diskursordningen är relativt stor då flera olika diskurser återfinns i läroböckerna och varierar mellan en och tre stycken diskurser per lärobok. I Lpf94 hittades enbart diskursen hållbar utveckling. Studien tolkar hållbar utveckling som en officiell miljöproblematiksdiskurs vilken i läromedlen möter de övriga inofficiella miljöproblematiksdiskurserna.

SammanfattningTitel: Torsbergsandan – Kultur och motivationNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Suleyman Alp och Ronnie HuangHandledare: Lars EkstrandDatum: April 2013Syfte: Med denna studie vill vi få en ökad förståelse för hur ledare kan motivera sinamedarbetare för att skapa en starkare organisationskultur.Metod: De tre metoder som vi har använt oss av i vår uppsats är kvalitativ metod,hermeneutisk metod samt deduktiv metod. Den kvalitativa metoden har vi valt eftersom dentill största delen inte kräver några beräkningar eller siffror utan snarare förståelse förmänniskors handlingar. Hermeneutiken lämpar sig väl i vårt arbete. Vårt ämne handlar omledarskap och kräver många tolkningar vilket är en del av hermeneutiken. Slutligen har videduktiv metod. Anledningen till att vi har valt oss av den deduktiva metoden är att uppsatsenblir mer trovärdig för läsaren då texten blir kopplad till tidigare välkända teorier.Resultat och slutsats:För att skapa motivation hos personal på Torsbergsgymnasiet behöver rektorerna framför alltvisa sina medarbetare mer uppskattning. Det kan rektorerna göra genom att göra fler besökhos medarbetarna i deras klassrum. Vi har även kommit fram till att rektorerna måste jobbahårdare med det pedagogiska arbetet. Vi menar att rektorerna måste lägga mer fokus på sinamedarbetares välmående. Det kan de bland annat göra genom att lyssna mer på vadmedarbetarna har att säga, lära sig mer om deras arbetssituation för att ge dem stöd när detbehövs samt berömma dem för att de ska känna sig uppskattade.Förslag till fortsatt forskning:För att få ett bredare perspektiv och bättre förståelse av organisationskultur och motivation ärett förslag att jämföra Torsbergsgymnasiet med en annan gymnasieskola.Uppsatsens bidrag:Denna studie ska förhoppningsvis bidra till en ökad förståelse för organisationskulturen iTorsbergsgymnasiet samt hur ledningen motiverar sina medarbetare. Under studiens gångframför vi idéer om hur ledningen på Torsbergsgymnasiet kan öka motivationen hos sinamedarbetare för att utveckla kulturen.Nyckelord: Organisationskultur, ledarskap, motivation, utveckling och mål.

Titel: Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling – Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012. Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras föreställningar om användningen av estetiska uttrycksformer. Forskningsfrågor som behandlats är Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lärande, samt På vilka sätt och i vilka sammanhang använder de estetiska uttrycksmedel i barnens lärande och utveckling? Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lärande Författare: Nafisa Rahman Bonna, 2012ht Titel: Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling – Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012. Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras föreställningar om användningen av estetiska uttrycksformer. Forskningsfrågor som behandlats är Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lärande, samt På vilka sätt och i vilka sammanhang använder de estetiska uttrycksmedel i barnens lärande och utveckling? Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lärande Författare: Nafisa Rahman Bonna, 2012ht

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur förskollärare motiverar leken pedagogiskt och vilken betydelse de tror att leken har på barns lärande och utveckling samt undersöka i vilken utsträckning några av de största lekteorierna kommer till uttryck hos praktiserande pedagoger. Uppsatsen är en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med 10 förskollärare. I resultatet framgår det att förskollärarna tycker att leken är grunden till barns lärande och utveckling. Pedagogerna menar att det är i leken som barn utvecklar sitt lärande. De slutsatser vi har kommit fram till är att leken har en stor inverkan på barns lärande och utveckling idag, förskollärarens förhållningssätt har en betydande roll för barnens lärande och utveckling, lek och lärande bör ses som två förenade komponenter, förskollärarna är inte alltid medvetna om hur olika teoretiker har påverkat deras pedagogiska grundsyn samt att det råder bristande kunskap kring lekens betydelse i samhället.

Denna studie inriktar sig på att undersöka på vilket sätt läromedlen i filosofi på gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hållbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofiläroböcker granskats. Från detta följer två frågeställningar som behandlas i studiens analys och diskussion: Är läromedlens behandling av hållbar utvecklings dimensioner heltäckande? Vilka delar av hållbar utveckling behandlas av filosofiläromedlen och vilka delar utelämnas? Påverkar styrdokumentens inställning till utbildning för hållbar utveckling innehållet i läroböckerna i enlighet med ett läroplansteoretiskt perspektiv?  Fokus ligger på ämnes- och undervisningsinnehållet, snarare än på undervisningsmetoder i utbildning för hållbar utveckling. Vidare innehåller studien ett tidsperspektiv som sträcker sig från 70-talet fram till år 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och läromedlens inställning till utbildning för hållbar utveckling förändras under den här tidsperioden. Studiens resultat visar att det i filosofiläroböcker på gymnasienivå går att hitta relativt mycket innehåll som kan kopplas till någon av hållbar utvecklings tre dimensioner. Det är dock även uppenbart att en del av hållbar utvecklings beståndsdelar inte behandlas av läromedlen till samma grad som andra, trots att styrdokumenten uppmanat till detta. Filosofiämnet uppvisar dock goda förutsättningar för att ännu bättre lämpas till att bedriva utbildning för hållbar utveckling och därmed göra denna aktivitet vanligare inom undervisning i humaniora.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur verkligheten ser ut i Uganda utifrån FN:s millenniemål nummer 7- säkra en hållbar utveckling. Syftet är också att ta reda på om det skett några klimatförändringar och hur dessa i så fall påverkar landets hållbara utveckling. Med millenniemål nummer 7 avgränsas uppsatsen till några utvalda indikatorer. Begreppet hållbar utveckling förklaras ur ett holistiskt perspektiv. Konsekvenser av klimatförändringar riktar sig mot nederbörd och temperatur kopplat till jordbruk.   För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer under en resa till Uganda i februari 2012. Med ytterligare teoretiska studier inhämtades kunskaper för att beskriva och förstå hur verkligheten ser ut i Uganda utifrån olika parametrar och perspektiv.   Resultatet visar att många trender i Uganda går mot det bättre. Det gäller speciellt frågor om dricksvatten. Andra trender går åt det motsatta hållet där andelen skog kontinuerligt minskar. Koldioxidutsläppen ökar vilket utifrån helhetsbegreppet hållbar utveckling med sitt generationsperspektiv är en dålig trend, även då ökningen i Uganda sker från en låg nivå.   Med FN:s millenniemål sker ett övergripande internationellt arbete för att världens fattiga ska få det bättre. Utifrån åtta mål, varav ett av dem gäller att säkra en hållbar utveckling görs insatser både på global och lokal nivå. Detta för att försöka uppnå en generell hållbar utveckling som leder till att människor får det bättre. En av uppgifterna är att försöka reducera de antropogena utsläppen av koldioxid. Målet gäller utsläppsminskningar, samt en anpassning till de rådande klimatförändringarna. Med förändringar i klimatet följer åtskilliga utmaningar varav försvårad matproduktion är en. I Uganda har undersökningspopulationen upplevt ett förändrat klimat sett till både nederbörd och temperatur. Majoriteten tycker att förändringarna lett till sämre möjligheter för landets jordbrukare och samhället i stort. Med hjälporganisationer som VI-skogen kan utvecklingen snabbare gå åt rätt håll. Finansieringen av VI-skogen sker via Sida och ideella insatser. Genom olika insatser har människor möjlighet att både på ett globalt och nationellt, men även lokalt plan göra skillnad.