Bakgrund. Den svenska arbetsmarknaden har historiskt sett präglats av låg arbetslöshet och hög sysselsättningsgrad, men i samband med ekonomiska nedgångar har traditionen av låg arbetslöshet förändrats. Till följd av ökad arbetslöshet ökade kommuners kostnader för bland annat socialbidrag, vilket lett till ökat krav på såväl statliga som kommunala aktiveringsåtgärder av arbetslösa. Genom att erbjuda arbetsmarknadspolitiska åtgärder vill den undersökta kommunen skapa möjligheter för arbetslösa individer att nå genförsörjning. Syfte. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka deltagares och ansvarigas upplevelser av de arbetsmarknadsåtgärder som erbjuds inom ramen av kommunal verksamhet. Vidare ämnar uppsatsen att försöka förstå arbetsmarknadsåtgärder utifrån faktisk anställningsbarhet, anställningsbarhet som diskurs samt utvecklingen av välfärdsstaten. Metod. En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer har använts för att framställa empiriskt material. Urvalet representeras av sju respondenter, varav fyra är ansvariga för kommunens arbetsmarknadsåtgärder och tre är eller har varit deltagare i någon av kommunens åtgärder. Resultat. Resultatet visar att både deltagare och ansvariga har en samstämmig bild av insatsernas utformning och deltagarnas upplevelser av åtgärderna är generellt sett positiva. De ansvariga belyser vid flertalet tillfällen vikten av individens egen vilja och ansvar i att delta i åtgärden. Vidare ses också motivation som en viktig del i genomförandet av åtgärden. Att målet med åtgärden är att uppnå anställningsbarhet är inte direkt uttalat men kännetecken finns för att påstå att detta är en viktig del i arbetet arbetsmarknadsenheten genomför. Gällande välfärdsstaten och nya liberala inslag, kan vi se att det råder ett ökat ansvarstagande angående individens eget ansvar i att skaffa ett arbete. / Background. The Swedish labour market has historically been characterized by low unemployment and high employment rates but during economic downturns, the tradition of low unemployment has changed. As a result of increased unemployment public costs enhanced including social assistance, which put increased demands on the government as well as public activation programs of the unemployed. By offering labour market programs the investigated municipality in this study wants to create opportunities for unemployed individuals to achieve self-sufficiency. Purpose. The purpose of this paper is to examine participants' and supervisors' perceptions of the labour market measures offered in the studied municipality. Furthermore, the paper intends to try to understand the labour market based on employability and welfare states. Method. A qualitative approach in the form of semi-structured interviews was used to produce empirical material in this study. Seven respondents, four of which are responsible for the public labour market processes, and three are or have been participants in one of the municipality's actions. Results. The results show that both participants and managers have a consistent picture of the interventions design and participants' perceptions of the measures are generally positive. Those responsible highlights on several occasion the importance of the individual's own will and responsibility to participate in the action. Further, also seen motivation as an important part of the implementation of the action. The objective of the measure is to achieve employability is not directly stated, but the characteristics are claiming that this is an important part of the social unit performs. Regarding the welfare state and the new liberal elements, we can see that there is a greater responsibility regarding individual responsibility in providing employment.

Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands välfärdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgång till välfärdstjänster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat välfärdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgången till och kvaliteten på välfärdstjänstområdena ”sjukvård”; ”inkomsttrygghet – arbetslöshets- och sjukförsäkring”; ”utbildning” samt ”ålderdom – pensionsförsäkring och vård” undersöktes, med fokus på utbildning. Samt hur individerna själva ansåg att det borde vara. Sex individer ifrån Sverige, Tyskland och USA; två från respektive land, intervjuades. Resultaten visade att den ena svenska respondenten är nöjd med det svenska välfärdssystemet då det inte finns klasskillnader, enligt honom. Den andra respondenten från Sverige är mer kritisk. Även den ena intervjupartnern från Tyskland var kritisk mot det tyska välfärdssystemet, men samtidigt tyckte den att mycket, inom till exempel sjukvården och med bidrag, fungerar bra. Den andra tyska respondenten ställde sig mycket positiv till det tyska välfärdssystemets och ansåg att alla medborgare har samma möjligheter. Respondenterna från USA är dock negativa till ländernas välfärdssystem och kritiserar sjukvården, utbildningen och bidragssystemets bristande förmåga att erbjuda likvärdig tillgänglighet och kvalitet. Den statliga välfärdstjänst som respondenterna var mest positiva till var utbildning. Alla respondenter var för att staten skulle erbjuda likvärdiga utbildningsmöjligheter till alla. Mest misstänksamma var man mot bidrag och arbetslöshetsersättning som de flesta misstänkte att det förekom fusk med. Dessa resultat stämmer väl överens med tidigare forskning av mer kvantitativ karaktär och erbjuder en djupare insyn i individens resonemang i de olika frågorna.

Self- employed have often been portrayed as the heroes of our generation and the hope for the future. Most of the job opportunities today exist within small and medium sized companies. However, self-employed face hardships accessing the welfare insurances according with their job situation and lifestyle. It is to some degree impossible for the self-employed to match the insurances with their level of lifestyle to the same extent as regular salary employed. Thus, how dependent of welfare transfers can self-employed be, and do they have to find other solutions for their security elsewhere rather from the welfare state? Against this background as well as leaning on previous research and theory of welfare capitalism, this study investigates the relationship between self-employment and transfer-dependency, while also controlling for some characteristics within the category self-employed. Our hypothesis is that self- employed is less transfer- dependent than regular salary employed, even after we have taken absence from work, age, gender, household- income into account. We use data from “Employment, material resources, and political preferences” (EMRAPP) with some variables from administrative registers to conduct this thesis. We find that self-employed indeed are less transfer- dependent than regular salary employed, at least if we only see to the selfemployed compared with employees. But after all the variables have been controlled for, the differences even out and we find that there are no longer any statistically significant differences between self- employed and regular salary employed.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur människor upplever de nya lagarna angående utförsäkring. Där vi vill undersöka hur försäkringskassan, arbetsförmedlingen och de utförsäkrade beskriver situationen.<strong> </strong></p><p>Metoden som vi har valt att utföra vår C-uppsats på, är kvalitativundersökning. Där vi valt att intervjua individer på de olika områden som vi är intresserade av. Vi har intervjuat två personer från försäkringskassan, två personer från arbetsförmedlingen och fyra personer som är utförsäkrade. Sammanlagt har vi utfört åtta intervjuer. Reglerna kring de utförsäkrade har dem olika parterna beskrivit olika. Vi har belyst vårt problemområde med hjälp av några relevanta teorier och begrepp, viktiga begrepp är empowerment, makt, emotioner, stigma, risksamhället och kasam.</p><p>Vi kom fram till att både försäkringskassan och arbetsförmedlingen har det tuffare arbetsmässigt sen de nya reglerna kom. De nya reglerna upplevs som positiva både av försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Bland annat för att många får en ny chans till att börja jobba. Däremot kom vi fram till att de personer som hade blivit utförsäkrade tyckte inte att de blev rätt behandlade, på grund av att deras arbetsförmåga var begränsad och för att det inte fanns något passande jobb för dem.</p><p> </p>

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur människor upplever de nya lagarna angående utförsäkring. Där vi vill undersöka hur försäkringskassan, arbetsförmedlingen och de utförsäkrade beskriver situationen.  Metoden som vi har valt att utföra vår C-uppsats på, är kvalitativundersökning. Där vi valt att intervjua individer på de olika områden som vi är intresserade av. Vi har intervjuat två personer från försäkringskassan, två personer från arbetsförmedlingen och fyra personer som är utförsäkrade. Sammanlagt har vi utfört åtta intervjuer. Reglerna kring de utförsäkrade har dem olika parterna beskrivit olika. Vi har belyst vårt problemområde med hjälp av några relevanta teorier och begrepp, viktiga begrepp är empowerment, makt, emotioner, stigma, risksamhället och kasam. Vi kom fram till att både försäkringskassan och arbetsförmedlingen har det tuffare arbetsmässigt sen de nya reglerna kom. De nya reglerna upplevs som positiva både av försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Bland annat för att många får en ny chans till att börja jobba. Däremot kom vi fram till att de personer som hade blivit utförsäkrade tyckte inte att de blev rätt behandlade, på grund av att deras arbetsförmåga var begränsad och för att det inte fanns något passande jobb för dem.

Syftet med studien är att belysa frivillighetsorganisationers arbete med hemlöshet i Sverige, Polen och Kanada genom att, utföra en komparativ analys av deras tillvägagångsätt och metoder i relation till olika välfärdskontexter. Studien insamling av primärdata är gjord genom semistrukturerade intervjuer med tre nyckelrespondenter från respektive land. Intervjufrågorna är framtagna utifrån det syfte och frågeställningar som genomsyrar studien och för att få fram frivillighetsorganisationernas egna upplevelser om relationen till hemlöshet och välfärdsstaten. Materialet analyserades därefter utifrån en historisk och traditionell komparation av organisationernas ökade utrymme i den tillbakadragande välfärdsstaten. Slutsatsen i denna studie är att frivillighetsorganisationerna bör kräva mer utrymme i samhället, främst i Sverige och Polen. Utifrån välfärdsstatens tillbakadragande bör kommunikation och samarbete öka mellan frivillighetsorganisationer och den offentliga och privata sektorn inom arbetet med hemlöshet i respektive land. / <p>2015-06-19</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka papperslösas rätt till sjukvård, ur ett mänskligrättighets perspektiv. Genomförandet av uppsatsen har gjorts genom en samhällsvetenskaplig metod, där har jag använt mig av en kvalitativ undersökning. Det material som jag har använt mig av i uppsatsen, är intervjuer med människor som arbetar med frågor som berör papperslösa. Det tillsammans med litteratur och internetkällor som berör ämnet samt olika lagar. Resultatet av min undersökning blev att papperslösa inte har någon rätt till sjukvård i praktiken men rättsligt sett har dem det. Slutsatser kring min uppsats är att en tydligare lagstiftning bör stiftas och att sjukvårdspersonal ska kunna utgå efter vårdbehov och inte efter legal status och betalningsförmåga. Vårdpersonal behöver få bättre utbildning vad gäller papperslösas rätt till sjukvård och om sekretesslagen. Regering och riksdag ska ta sitt ansvar för papperslösa och erbjuda dem sjukvård på lika villkor som övrig befolkning och en subventionerad vård. Alla människor har rätt att få sitt grundläggande vårdbehov tillgodosett. / The aim with my essay is to find out if illegal migrant`s have the right to medical care. My material consists of interviews together with literature, and internet sources. They are main sources. The result of my study is that illegal migrant´s doesn’t have the right to medical care in practice, but they have so legally. Conclusions in my essay are: that people who work with medical care, must be able to give their patient medical care according to medical rules. The rules are that those who are in need of medical care should be given medical care. The criteria should not depend on whether a patient can pay or if they stay in the country legally. The people, who work with medical care, must be educated in illegal migrant’s right to medical care, and about how to act according to different rules, when illegal migrant´s visit a hospital. The Swedish council and government are responsible for illegal migrant´s medical care. They must take their responsibility and give them the right to medical care on the same conditions as those who stay in Sweden legally, and even pay for their medical care. Every person has the right to basic medical care needs, and to have them fulfilled.

Sammanfattning     Syftet med denna studie har varit att se hur ett antal församlingsdiakoner i en storstad ser på sin roll i det svenska välfärdssamhället och om de anser att det diakonala arbetet har påverkats av förändringar som pågått sedan 1990-talet. Avseende förändringar inom socialpolitiken men också förändringar i organisationen kring välfärdsaktörer i samhället. Metoden har varit kvalitativ med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Studiens resultat visar på att diakonerna fyller en roll och funktion, som länk, kritiker, komplement och kanske även ibland ersättare. Vidare visar resultatet på att diakoners förhållningssätt i sitt arbete syftar till att tillvarata människors egna resurser. Diakonerna i studien uppfattar att förändringar i samhället i form av nedskärningar i den offentliga sektorn och förändringar i socialförsäkringssystemet har påverkat det diakonala arbetet. Samt att även förändringar när det gäller Svenska kyrkans status i samhället har påverkat deras arbete. Det har dock varit svårt att med denna studies undersökningsmetod visa på i vilken omfattning dessa förändringar har påverkat det diakonala arbetet. Resultatet har analyserats utifrån teorier om empowerment, Blennbergers (2008) modell som avser ideella organisationers roller och Esping Andersens (1990,1994) välfärdsteori.

Tillkomsten av den kommunala hemtjänsten har beskrivits som en valfrihetsrevolution, inte enbart för äldre med omsorgsbehov utan även för kvinnor med omsorgsbehövande föräldrar. För första gången i historien kunde äldre i alla samhällsskikt bo kvar hemma, utan att vara helt beroende av de vuxna barnen, i praktiken de medelålders döttrarnas insatser. Antalet vårdtagare ökade dramatiskt mellan 1960 och slutet av 1970-talet, då nästan en fjärdedel av Sveriges äldre hade tillgång till hemtjänst. Efter det har antalet äldre med beviljad hemtjänst minskat samtidigt som antalet 80 år och äldre har tredubblats sedan 1960. År 1992 introducerades Ädelreformen, vilket innebar att kommunerna övertog ansvaret för äldreomsorgen från landstingen. Ädelreformen och dess efterföljare har lagt över såväl ansvaret som kostnaderna för omsorgen på kommunerna men utan att dessa i motsvarande takt fått ekonomiskt stöd för att kunna behålla verksamheterna i oförändrat skick. I denna uppsats jämförs äldreomsorgens utveckling i två svenska kommuner, Luleå och Skellefteå, från 1998 till 2014. Undersökningen visar att antalet beviljade platser i särskilt boende har minskat i de båda kommunerna sedan 1998 samt att kvaliteten på utförandet av äldreomsorgen kan variera mellan de svenska kommunerna idag. I dagens Sverige pågår en mycket tydlig förskjutning av omsorgsansvar från det offentliga till familjen. Hjälptilldelningen har blivit mer restriktiv, den har oftare utgått från tillgängliga resurser istället för från befintliga behov och en ökad andel vårduppgifter har förts över på anhöriga och andra närstående. Under åren då den offentliga hemtjänsten expanderade, fram till 1980-talet, sågs familjen främst som ett komplement till den offentliga äldrevården. Nu ter det sig snarare som att familjen har fått fylla gapet mellan äldres behov och de resurser som finns tillgängliga för vård och omsorg. Denna studie visar att arbetskontraktet inte är en garant för välfärd. Välfärdsstaten har dragit sig tillbaka och samhällets engagemang minskat vilket inte innebär att behoven upphört, istället har en förskjutning mot alltmer informella insatser ägt rum. De anhöriga som står för dessa insatser är ofta kvinnor, äldre makar och medelålders döttrar.

This master’s thesis examines the motives behind the establishment of the child and adolescent psychiatry in Sweden as a public health institution during the 1940’s and 1950’s. Children’s welfare was an ongoing question during this period of time and a political matter often discussed. The political perspective used in the thesis has managed to illuminate results of a more political nature in relation to previous research which has been focusing more on the medical reasons behind the institution’s development. The results from my analysis show that the development of the child and adolescent psychiatry can be explained through Kathleen Thelen’s models of explanations including an utilitarian-funcionalistic explanation and a cultural-sociological one, explaining that an institution develops both due to more specific problems with the goal to benefit as many as possible. An institution also develops due to a cultural surrounding where it exists commonly known believes about which solutions are the most moral, legitimate or even the only ways to act. My results show that the establishment was founded on a basis of the Swedish welfare society where certain political goals demanded certain political solutions, the establishment of the Swedish child and adolescent psychiatry being one of the solutions. A range ofmotivesthathasbeenuncovered inthestudycanallberelatedtofeaturesoftheSwedish welfare state, such as universalism, social order, centralisation, state control and state tending. In this political landscape the institution child and adolescent psychiatry became a tool for investing in the future, aiming at sustaining certain achievements and to reach certain goals.