<p>Matbutikerna på dagligvarumarknaden befinner sig för närvarande på en mättad marknad och slåss om sina kunder och vill inte bli passerade av någon konkurrent. Därför är det viktigt för aktörerna på marknaden att veta vad som skapar nöjdhet för kunden och vilka faktorer det är som styr värdeuppfattningen hos konsumenten.</p><p>I den här uppsatsen har en jämförelse gjorts mellan ICA Maxi och Citygross, med syftet att se vilka faktorer som påverkar uppfattningen av värde och vad som skapar kundtillfredsställelse. För att ge läsaren en djupare förståelse har faktorer som berör värdeuppfattning och kundtillfredsställelse diskuterats.</p><p>Den empiriska informationen samlades in genom en enkätundersökning som genomfördes på ICA Maxi och Citygross i Stockholm.</p><p>Resultatet från undersökningen visade att skillnaderna mellan ICA Maxi och Citygross är ganska små, det som sticker ut är uppfattningen av pris hos ICA Maxi, som bildar en konkurrensfördel. Enligt undersökningen påverkas ICA Maxi´s konsumenter mer av priset än konsumenterna hos Citygross. Det gällde både som värdefaktor och som kundtillfredsställare. Citygross konkurrensfördelar är ett bra varuutbud och en bra service.</p><p>För att få nöjda kunder ska ICA Maxi arbeta vidare med priset då det har en stor påverkan på konsumenten. För Citygross del ska de arbeta vidare med att fokusera på varuutbudet då det finns fördelar inom det här området.</p>

Matbutikerna på dagligvarumarknaden befinner sig för närvarande på en mättad marknad och slåss om sina kunder och vill inte bli passerade av någon konkurrent. Därför är det viktigt för aktörerna på marknaden att veta vad som skapar nöjdhet för kunden och vilka faktorer det är som styr värdeuppfattningen hos konsumenten. I den här uppsatsen har en jämförelse gjorts mellan ICA Maxi och Citygross, med syftet att se vilka faktorer som påverkar uppfattningen av värde och vad som skapar kundtillfredsställelse. För att ge läsaren en djupare förståelse har faktorer som berör värdeuppfattning och kundtillfredsställelse diskuterats. Den empiriska informationen samlades in genom en enkätundersökning som genomfördes på ICA Maxi och Citygross i Stockholm. Resultatet från undersökningen visade att skillnaderna mellan ICA Maxi och Citygross är ganska små, det som sticker ut är uppfattningen av pris hos ICA Maxi, som bildar en konkurrensfördel. Enligt undersökningen påverkas ICA Maxi´s konsumenter mer av priset än konsumenterna hos Citygross. Det gällde både som värdefaktor och som kundtillfredsställare. Citygross konkurrensfördelar är ett bra varuutbud och en bra service. För att få nöjda kunder ska ICA Maxi arbeta vidare med priset då det har en stor påverkan på konsumenten. För Citygross del ska de arbeta vidare med att fokusera på varuutbudet då det finns fördelar inom det här området.

Syftet med examensarbetet är att göra en marknadsjämförelse mellan logistikfastigheter och andra industrifastigheter sett utifrån investeringsrisk, belåningsgrad, avkastningskrav, hyreskontrakt och betydelsen av lokalisering. Intervjuer genomfördes med representanter från sex segment som är logistikfastighetsägande bolag/investerare, fastighetsägande bolag av industrilager &amp; industriproduktion, värderingsinstitut/banker, mäklarbyråer, logistikföretag samt branschorganisationer/markberedare. Intervjuerna genomfördes mellan 17 april – 8 maj år 2015. Logistikfastigheter ses generellt som en bättre och säkrare investering än andra industrifastigheter i bankens synvinkel, då andra industrifastigheter kan vara så mycket olika slags fastigheter som däcklager, sågverk, industriproduktion som är osäkrare och har en sämre alternativanvändning än vad logistikfastigheter har, även om industrilager och logistikfastigheter inte skiljer sig jättemycket åt. Belåningsgraden ligger generellt lite lägre för andra industrifastigheter än logistikfastigheter och avkastningskravet ligger lite högre vilket tyder på att den generella risken är lite högre för andra industrifastigheter än för logistikfastigheter. Den generella åsikten hos fastighetsbolag med ägande av industrifastigheter och mäklarbyråer är att bankerna ställer höga krav på eget kapital. Förutom att ställa krav på eget kapital så vill bankerna gärna inte belåna till mer är 60 % av fastighetsvärdet och ofta inte mer än 50 %. Bankerna belånar ut till lägre belåningsgrad idag än den belåningsgraden som erbjöds för 7-8 år sedan. Logistikmarknaden är annars het och det är många aktörer som vill in på marknaden och nå logistikfastigheter med bra läge. Logistikfastigheter byggs numera på spekulation i Sverige, vilket i kombination med den låga räntan gör det förmånligt att investera i fastigheter som i längden kan öka konkurrensen. Det finns p.g.a. att logistikfastigheter byggs på spekulation risk för överetableringar av logistikfastigheter på olika platser i Sverige. De mest värdepåverkande faktorerna för logistikfastigheter är läget, hyreskontraktet och kassaflödet. / The aim of this dissertation is to do a market comparison between logistic and other industrial property from the perspective of investment risk, mortgage rate, yield, leases and the importance of location. Interviews were carried out with representatives from six segments which are logistic property owning logistic companies/investors, companies owning property of industrial- warehouse or production, assessment institutes/banks, property brokers, logistic companies and logistic development organization/property developers. The interviews were conducted between the 17 of April and the 8 of May 2015. Logistic property is in general seen as a better and safer investment than other industrial property in the banks point of view. Other industrial property can be many other kinds of property such as tire storage, sawmill, industrial production which can be high risk investment and have worse alternative usage than logistic property, although logistic property and industrial warehouses does not differ very much compared to industrial production property. The mortgage rate is lower for industrial property than it is for logistic property and the yield is higher which suggests that the general risk is higher for industrial property compared to logistic property. The general opinion of companies who own property for industrial warehouses and production and property brokers is that the banks have high requirements on equity. The banks do not want to mortgage more than 60 % of the property value and often not more than 50 %. The banks do not mortgage to same mortgage rate that they used to do for 7-8 years ago. The market for logistic property is otherwise hot and there are many players who want to enter the market and get logistic property in good locations. Logistic property are now being built on speculation, which combined with low interest rates making it advantageous to invest in property that may lead to increased competition. Due to logistic property is being built on speculation there is a risk of too high rate of establishment in some places in Sweden. The most value-influencing factors of logistics property is location, the lease, and cash flow.

The purpose of the study is to compare the valuation process and the selection of value-influencing factors for single-unit residentials properties between Spain and Sweden in a sales context, and to examine how the process is influenced by data availability about comparable properties. This to provide a basis for increased understanding, well-informed purchasing decisions and lessons learned between the markets. The study was conducted through interviews with nine real estate agents, distributed over Spain and Sweden, and the results were put in relation to previous research on the subject. The results were analyzed in the perspective of Resource Dependence Theory and Efficient Market Hypothesis.  It was found that the processes are largely similar, both anchored in comparable properties. The choices of value-influencing factors proved to be relatively similar. A major difference emerged: Spanish real estate agents have access to lower quality and quantity of data on comparable properties, particularly in terms of sales prices, and therefore rely more on listing prices that do not necessarily reflect actual market values. It was found that Swedish real estate agents rely on data and are more dependent on it compared to their Spanish counterparts. With this dependence, it was also found that external actors exert greater control over the Swedish real estate agents' processes. As it was established that the Spanish real estate market is less transparent than the Swedish one, a lower degree of market efficiency was found to prevail in the Spanish real estate market compared to the Swedish market. / Studiens syfte är att jämföra mäklares värderingsprocess och val av värdepåverkande faktorer hos småhus med bostadsändamål i försäljningssyfte mellan Spanien och Sverige, och undersöka hur processen influeras av datatillgång om jämförelseobjekt. Detta för att ge utrymme för ökad förståelse, välinformerade köpbeslut och lärdomar marknaderna emellan. Studien genomfördes via intervjuer med nio mäklare, fördelade över Spanien och Sverige, och resultaten ställdes i relation till den tidigare forskningen i ämnet. Resultaten analyserades ur perspektivet av Resource Dependence Theory och Efficient Market Hypothesis.  Det kan fastslås att värderingsprocesserna liknar varandra i sin helhet, båda sker med stöd av jämförelseobjekt. Valen av värdepåverkande faktorer visade sig vara relativt lika. En stor skillnad uppdagades, att spanskverkande mäklare har tillgång till sämre kvalitet på och lägre kvantitet av data om jämförelseobjekten, framförallt i form av försäljningspriser, och därför i högre grad använder sig av utropspriser som inte nödvändigtvis reflekterar ett faktiskt marknadsvärde. Det kan konstateras att de svenskverkande mäklarna förlitar sig på data och är beroende av den i större omfattning än de spanska. Med denna beroendeställning kan det även konstateras att externa aktörer besitter större kontroll över de svenskverkande mäklarnas process. Då det konstaterades att den spanska fastighetsmarknaden var mindre transparent än den svenska kunde en lägre grad av effektiv marknad fastställas råda på den spanska fastighetsmarknaden än på den svenska.