<p>Syftet med detta arbete var att jämföra vad lärare respektive lärarstudenter uppfattar som viktigt när de beskriver läraryrket med betoning på värdegrundsarbete. Studien bygger på en kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer som insamlingsmetod. Resultat blev att både lärare och lärarstudenter framförallt betonade ämneskompetens och den socialt fostrande kompetensen som viktiga i läraryrket. Trots detta uttryckte lärarna en önskan att prioritera ämnesundervisning framför andra uppgifter vilket inte var lika tydligt hos lärarstudenterna. Lärarna vill inte ha den fostrande uppgiften i skolan. Lärarstudenterna ansåg att den uppgiften skulle vara delad med hemmen. Värdegrundsarbete i skolan kännetecknas för både lärare och lärarstudenter som att fostra elever till demokratiska medborgare som har respekt och tolerans mot alla medmänniskor.</p>

<p>Detta examensarbete behandlar lärares sätt att se på och undervisa i etik, samt lärares påverkan på barns etiska och moraliska utveckling. I arbetet kommer det fram att lärarna i min undersökning ser som sin främsta uppgift att stödja barnens utveckling, så att de ska klara av framtida konflikter och problem. Detta sker bl a genom etikundervisning, ofta i form av diskussion eller värderingsövningar. Informanterna anser att deras påverkan på barnens utveckling är väldigt stor, något som styrks av litteraturgenomgången.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur lärare ser på värdegrunden och hur de förankrar den i praktiken i form av ett värdegrundsarbete. Arbetet bygger både på intervjuer med kvalitativ ansats som utförts med åtta olika lärare från sex olika skolor, men även observationer för att tydliggöra några av lärarnas värdegrundsarbete. Resultatet visar att det finns en stor variation i lärarnas syn på värdegrunden och hur viktig de anser den vara, vilket kan vara grunden till varför somliga prioriterar ett värdegrundsarbete och andra inte. Läroplanen beskriver att det är skolans uppgift att forma eleverna till goda och demokratiska samhällsmedborgare, men vissa lärare anser ändå att det inte är deras roll att fostra eleverna. De av lärarna som fokuserat och lagt ner tid på ett värdegrundsarbete har sett en positiv skillnad i elevernas beteende och utveckling samt att det främjat en god skolmiljö.</p>

<p>Syftet med studien var att få ta del av förskollärarens syn på värdegrundsarbetet i förskolan, men även att skapa mig en blid av hur de upplever och tolkar begreppet integritet. Syftet var även att ta reda på vilka faktorer som kan möjliggöra eller hindra förskolläraren i arbetet med att visa respekt för barnets/människans egenområde. För att söka svar på mina frågeställningar valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer samt att observera med videokamera. Det jag fann var att två av förskollärarna arbetade aktivt med att konkretisera värdegrunden. Jag blev även medveten om de problem som kan uppstå i arbetet med de demokratiska värdena och vikten av att förskolärarna får stöd i detta arbete. Förskollärarnas olika beskrivningar av den personliga integriteten kopplades till verkliga situationer och gav en bra bild över vad integritet kan innebära för ett barn. Förskollärarna gav även exempel på förhållanden och faktorer som möjliggör respektive hindrar dem i det respektfulla mötet. Dessa synliggjordes även under videoobservationerna.</p>

Syftet med studien var att få ta del av förskollärarens syn på värdegrundsarbetet i förskolan, men även att skapa mig en blid av hur de upplever och tolkar begreppet integritet. Syftet var även att ta reda på vilka faktorer som kan möjliggöra eller hindra förskolläraren i arbetet med att visa respekt för barnets/människans egenområde. För att söka svar på mina frågeställningar valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer samt att observera med videokamera. Det jag fann var att två av förskollärarna arbetade aktivt med att konkretisera värdegrunden. Jag blev även medveten om de problem som kan uppstå i arbetet med de demokratiska värdena och vikten av att förskolärarna får stöd i detta arbete. Förskollärarnas olika beskrivningar av den personliga integriteten kopplades till verkliga situationer och gav en bra bild över vad integritet kan innebära för ett barn. Förskollärarna gav även exempel på förhållanden och faktorer som möjliggör respektive hindrar dem i det respektfulla mötet. Dessa synliggjordes även under videoobservationerna.

Syftet med detta arbete var att jämföra vad lärare respektive lärarstudenter uppfattar som viktigt när de beskriver läraryrket med betoning på värdegrundsarbete. Studien bygger på en kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer som insamlingsmetod. Resultat blev att både lärare och lärarstudenter framförallt betonade ämneskompetens och den socialt fostrande kompetensen som viktiga i läraryrket. Trots detta uttryckte lärarna en önskan att prioritera ämnesundervisning framför andra uppgifter vilket inte var lika tydligt hos lärarstudenterna. Lärarna vill inte ha den fostrande uppgiften i skolan. Lärarstudenterna ansåg att den uppgiften skulle vara delad med hemmen. Värdegrundsarbete i skolan kännetecknas för både lärare och lärarstudenter som att fostra elever till demokratiska medborgare som har respekt och tolerans mot alla medmänniskor.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur lärare ser på värdegrunden och hur de förankrar den i praktiken i form av ett värdegrundsarbete. Arbetet bygger både på intervjuer med kvalitativ ansats som utförts med åtta olika lärare från sex olika skolor, men även observationer för att tydliggöra några av lärarnas värdegrundsarbete. Resultatet visar att det finns en stor variation i lärarnas syn på värdegrunden och hur viktig de anser den vara, vilket kan vara grunden till varför somliga prioriterar ett värdegrundsarbete och andra inte. Läroplanen beskriver att det är skolans uppgift att forma eleverna till goda och demokratiska samhällsmedborgare, men vissa lärare anser ändå att det inte är deras roll att fostra eleverna. De av lärarna som fokuserat och lagt ner tid på ett värdegrundsarbete har sett en positiv skillnad i elevernas beteende och utveckling samt att det främjat en god skolmiljö.

Detta examensarbete behandlar lärares sätt att se på och undervisa i etik, samt lärares påverkan på barns etiska och moraliska utveckling. I arbetet kommer det fram att lärarna i min undersökning ser som sin främsta uppgift att stödja barnens utveckling, så att de ska klara av framtida konflikter och problem. Detta sker bl a genom etikundervisning, ofta i form av diskussion eller värderingsövningar. Informanterna anser att deras påverkan på barnens utveckling är väldigt stor, något som styrks av litteraturgenomgången.

Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor. Resultatet redovisas utifrån fem förklaringsmodeller; mognad, hemmiljö, gruppen, skolmiljön samt lärarens betydelse. Resultatet som framkommit i studien är att respondenterna ser olika förklaringsmodeller till elevernas handlande. Gruppens och lärarens betydelse är de mest framkomna förklaringsmodellerna. / Our choice of subject is a direct result of our experiences with the utilization of value based education on the primary school level. From our perspective value based education works effectively in classroom environments, however does not effectively prevent conflicts from arising, for example, in the school yard or in the school hallways. The purpose of the study is to examine, utilizing a qualitative study, teachers’ views on the importance of value  education for primary school pupils. The study  analyzes how teachers understand the relationship between value based education and the application the value based education in pupils’ daily lives. The  method is based on individual interviews with six teachers who all work in primary  school. In the study three perspectives on teaching are briefly presented; all of which have been interpreted by the respondents  in the interviews. The final  discussion is based on five models: maturity, home environment, group belonging,  school environment and the importance of the teacher. The result of the study is that the group and the importance of the teacher are the two most prominent explanations for the students’ practical use of value education.

Based on last years events that have taken place, events on the school Lundbergs and the police values of work, has the meaning of having a set of values been questioned. This study aimed to investigate and answer the fundamental values based on the common value basis for the government employees within an organization and how it perceived by employees. The new institutional theory was the framework for this qualitative study conducted with semi-structured interviews. Respondents were employees within the organization. Ethnographic qualitative methodology was the basis for our methodology and we used a thematic model of theme interpretation, communication and knowledge in our analysis. The study shows that there is a lack of communication regarding values and work values within the organization. It’s up to the employees themselves as individuals to become aware of the values and keep their work tied to it. It also emerged in the study that employees had little knowledge of the common core values of the civil service as an employee in the organization should assume in their daily work. The reason for this may be that values are general and can be perceived as self-evident principles, and this is a natural part of their work. Moreover, the study showed that there was a difference between employees who have been employed for quite some time and relative newcomers. Those employees who have been employed for quite some time possessed more knowledge about the values and values work. / Utifrån det senaste årets uppmärksammade händelser på Lundsberg och med polisens värdegrundsarbete, har innebörden av att ha en värdegrund ifrågasatts. Denna studie syftade till att undersöka och besvara hur värdegrundsarbetet utifrån den gemensamma värdegrunden för de statsanställda inom en organisation uppfattas av medarbetarna. Nyinstitutionell teori utgjorde referensram för denna kvalitativa studie som genomförts med semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna var medarbetare inom organisationen. Etnografisk kvalitativ metodik låg som grund för vår studie och vi utgick från en tematisk modell med tema tolkning, förmedling och kännedom i vår analys. I studien framkom att medarbetarna upplever en brist i förmedlingen gällande värdegrunden och arbetet omkring den. Det är mycket upp till medarbetarna själva som individer att ta del av värdegrunden och hålla deras arbete knytet till den. Det framkom även i studien att medarbetarna inte hade någon större kännedom om den gemensamma värdegrunden för de statsanställda som medarbetare inom organisationen ska utgå från i sitt dagliga arbete. Detta kan bero på att värdegrunden är generell och upplevas som självklara principer samt redan är en naturlig del av deras arbete. Vidare visade studien att det fanns en skillnad i kännedomen mellan medarbetare som har varit anställda ett längre tag och relativt nyanställda. De med längre anställningstid hade större kännedom om värdegrunden och värdegrundsarbetet inom organisationen.