2004 påbörjades ett projekt inom Försvarsmakten, vilket syftade till att ta fram och implementera en gemensam värdegrund för hela organisationen. Ansvariga för projektet blev konsultföretaget Bikupan AB. Under de 6 år som Bikupan var ansvariga för värdegrundsarbetet genomfördes en mängd medarbetarundersökningar och intervjustudier, i syfte att lyfta fram de värderingar och tankar som fanns hos de anställda inom Försvarsmakten. Denna studie lyfter fram vad som egentligen gjordes under värdegrundsarbetet. Detta genom att sätta Bikupans information om hur de tillsammans med personal från Försvarsmakten och fackföreningsorganisationerna arbetade med värdegrunden, i kontrast till John Kotters teori över lyckade förändringsarbeten. Kotter lyfter fram 8 stadier som han anser vara väsentliga i ett arbete där man skall få in nya idéer i en organisation. Empirin delas upp i 5 olika avsnitt, vilka är tematiserade efter olika värdeord, som direkt går att koppla till Kotters teori. Tanken med detta är att studera i vilken utsträckning det går att finna att Bikupan och Försvarsmakten tagit hänsyn till det Kotter anser vara av vikt för att lyckas med ett förändringsarbete. Slutsatserna som tagits är att man, i vissa fall under Försvarsmaktens värdegrundsarbete, lagt mycket tyngd på områden som egentligen inte bär rakt mot målet att implementera en värdegrund. Efter mängder av medarbetarundersökningar och intervjustudier, där det uppdagats att avstånden mellan försvarsgrenarna och mellan förband och Högkvarteret är några av de problem som finns, gjordes ingenting konkret för att försöka minska detta. I vissa fall motarbetades förslag som syftade till minskade avstånd och formandet av en Försvarsmakt, något som dåvarande ÖB Håkan Syrén myntat som ett av målen med införandet av en gemensam värdegrund. Vidare slutsatser som tagits är att kulturen inom myndigheten är så pass komplex och djupt rotad, att det anses som mycket svårt att ändra den utan att ändra själva strukturen inom Försvarsmakten som organisation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva fyra lärares upplevelser och erfarenheter av att möta och bemöta intolerans i religionsämnet inom vuxenutbildningen men också vilka strategier och arbetssätt de använder sig av och vilket stöd de finner i det arbetet. I uppsatsen finns tidigare forskningsresultat redovisade när det gäller begreppet intolerans, vilka typer av intolerans som identifierats på högstadiet och gymnasiet men också hur man kan motverka fenomenet.   Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fenomenologisk hermeneutisk teoretisk utgångspunkt och analysmetod, med det menar man att intervjufrågorna är utformade för att få tillgång till respondentens medvetande och för att få en uppfattning om den personens specifika upplevelser och erfarenheter. I analysen försöker jag sedan genom hermeneutisk analys söka efter eventuella upplevelser eller uppfattningar som inte är tydliga eller uppenbara i det direkt uttalade svaren och kontextualisera dem gentemot, bakgrund, tidigare forskning, syfte och frågeställningar.   Resultatet visar att uppdraget inom vuxenutbildningen tenderar att hamna i bakgrunden och anledningen tycks vara tidsbrist, bristande intresse, kunskap och engagemang hos ledningen och organisatoriska svårigheter. Trots det visar resultatet i denna undersökning att uppdraget, i den mån det bedrivs, genomförs integrerat och genomsyrar undervisningen. Det är ett resultat som inte stämmer överens med tidigare forskning inom grundskolan och gymnasiet genomförd av skolinspektionen. Glädjande anser de tillfrågade i denna undersökning att de har metoder och kunskaper att hantera uppdraget men att det är ett arbete som vilar på varje enskild lärare att både skaffa sig kunskap och kompetens och att sedan genomföra det. Det stöd man har i arbetet är enligt undersökningen helt och hållet kollegiet, vilket i sig är ett nedslående resultat som påtalar en risk för uppdragets genomförande eftersom det ju pekar på nödvändigheten av ett engagerat och kompetent kollegium. Ett så övergripande uppdrag borde enligt min mening inte bero på enskilda engagerade och kompetenta pedagoger, eller på om det finns ett engagerat kollegium men tyvärr överensstämmer resultat i detta fall helt med Skolverkets sammanfattande rapport från 2012, att framgången i uppdraget fortfarande beror på enskilda lärares insatser och specialintresse för området. Detta resultat strider också mot det faktum att det är skolledningen som har det övergripande ansvaret att genom stöd och genom att ge de förutsättningar som krävs se till att pedagogerna kan utföra uppdraget på ett tillfredsställande sätt.

Syftet med denna studie är att synliggöra möjligheter och eventuella hinder med värdegrundsarbetet samt hur lärare anser att värdegrundsarbetet bör bedrivas i skolan. Syftet ska även ge en förståelse för hur man kan synliggöra elevernas kunskaper kring värdegrunden. För att uppnå syftet valdes intervju som metod. Intervjuerna skedde med sju grundskollärare på två olika skolor. Vi utformade en intervjuguide som stod till grund för intervjufrågorna. Resultatet visar att det finns både möjligheter och hinder med värdegrundsarbetet. Huvuddelen av lärarna var eniga om att tid och material var två faktorer som påverkade värdegrundsarbetet. Resultatet visar vidare att alla lärare var överens om att värdegrundsarbetet är en viktig del av skolans uppdrag.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur sex verksamma gymnasielärare, med svenska som undervisningsämne, arbetar med värdegrunds- och kunskapsuppdraget genom litteraturarbete. Detta ska belysa skönlitteraturens potential i värdegrundsarbetet som lärarna bedriver. Undersökningen har fokuserat på de metoder och resultat som framgått under undersökningen. Intervju valdes som metod vid denna studie för att få ett nyanserat och fördjupat resultat. Sex verksamma gymnasielärare intervjuades och ligger till grund för studiens resultat. Dessa resultat analyserades genom läroplans- och värdegrundsteorin för att ge undersökningen en tydlig utgångspunkt utifrån informanternas olika perspektiv och därmed ge ett skildrat resultat. Vad som gick att utläsa från studiens resultat var att dessa gymnasielärare alla såg potential med skönlitteratur som arbetsmetod att använda sig utav vid värdegrundsarbete. Det framgick även att det fanns en problematik som uppstod i samband med ”det dubbla uppdraget” som informanterna framhävde. / This study investigates how six active upper secondary school teachers, with Swedish as an educational subject, work with the knowledge requirements and basic principle through literature. The knowledge requirements and the basic principle is based on the Swedish National Agency for Educations curriculum for upper secondary school. The purpose is to highlight what potential literature has concerning the basic principle, a mission presented by the Swedish National Agency, undertaken by the teachers. The survey has focused on the methods employed by the different teachers and the results of such methods as perceived by the teachers have been identified during the analysis. To get a multifaceted result interview was chosen as a method. Six active upper secondary school teachers were interviewed and were also the basis for the study results. The results, provided by the informants’ interviews, were analyzed through two theories, concerning curriculum requirements and basic principle. This study shows that all the high school teachers saw potential in literature as a tool to use in value-based teaching. It was also found that the informants saw the "double assignment", curriculum requirements and basic principle assignments as two separate missions, as a challenge and possible obstacle in their teaching.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur sju utvalda lärare definierar begreppen demokrati och värdegrund i skolan, samt hur lärarna arbetar med dessa begrepp i undervisningen för att främja elevernas utveckling och lärande. Metoden som används i denna studie är kvalitativoch vi har valt att intervjua sju lärare hurde definierar begreppen demokrati och värdegrund och hur de implementerar dessa i undervisningen. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna hade svårigheter med att definiera begreppet värdegrund. Det framkommer dessutom inte hur vanligt förekommande lärarna arbetar med värdegrunden och demokratiuppdraget i undervisningen. När konflikter uppstår menar lärarna att detskapas möjligheter till samtal och diskussioner om normer och värden. Vidare visar resultatet i studien på att en förutsättning för att ett framgångsrikt värdegrunds- och demokratiarbete ska lyckas i praktiken är ett öppet klassrumsklimat. Detta innebär att ta till vara på elevernas intressen och frågor som uppkommer. Lärarna framhåller dessutom att det inte finns någon given metod att arbeta utifrån med skolans värdegrund- och demokratiuppdrag då alla elever är olika och lär sig på olika sätt.

Utvecklingsarbetet behandlar hur planerade aktiva samtal med elever på fritidshemmet kan engagera elever och motivera till ett förändrat klimat. Syftet är att genomföra strukturerade och planerade samtal för att stärka och öka elevernas egen förmåga att kunna bygga trygga relationer i den egna fritidsgruppen. Orsaken till valt utvecklingsområde var att den aktuella gruppen hade en konfliktfylld vardag på fritidshemmet. Arbetet utgår från Lgr11:s fem grundpelare inom värdegrund, nämligen, Alla människor lika värde, jämställdhet mellan könen, individens frihet och integritet, människolivets okränkbarhet och solidaritet mellan människor. Värdegrundsarbetet har varit en strategi för att förbättra skolans demokratiska praktik. Metoder som har använts för en aktionsinriktad ansats är observationer, samtal och intervjuer, både i grupp men också individuellt. Resultatet visar att genom aktionen har nya relationer skapats på fritidshemmet och eleverna upplever att det är ett tryggare klimat. Eleverna reflekterade under och efter avslutat utvecklingsarbete över hur en bra vän ska vara och försöker att arbeta efter den normen själv. Slutligen resulterade utvecklingsarbetet i att eleverna började fundera över vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt samt en iakttagelse och diskussion om att pojkar ofta tar mer plats vid samlingar än flickor.

Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om muslimska elevers uppfattning att vara muslim i den svenska skolan och att behöva söka ledigt för att fira högtider. Undersökningen är inriktad på elever som går på ett introduktionsprogram och där sju personer har intervjuats. Högtiderna som främst kommer att fokuseras är ’Id al-fitr, ’Id al-adha och ’Id Nouruz, som även är de viktigaste enligt informanterna. Metoden som har valts för denna undersökning är kvalitativ forskningsmetod och intervjuerna som gjorts är kvalitativa och av halvstrukturerad karaktär, arbetsprocessen har skett utifrån Grounded theory. Studiens resultat visar att informanterna önskar studiedagar i samband med de muslimska högtiderna (som nämnts ovan) för att bland annat inte missa undervisning. De som har deltagit i denna undersökning berättar även i intervjuerna om de konflikter de har hamnat i med skolan på grund av sin religionstillhörighet samt vilka anpassningar de har behövt göra. Den data som samlats in har kodats in i kategorier som sedan har diskuterats utifrån begreppen religionsfrihet och skolans värdegrundsarbete samt vilka konflikter som kan uppstå mellan dessa begrepp, men också skyldigheter. Dessa begrepp förklaras i begreppsavsnittet och diskuteras i diskussionsavsnittet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida novellerna ”Goda råd är dyrare än rubiner” (1995) och ”Ingen trolldom till salu” (1964) kan bidra till främjandet av en mångkulturell undervisning. Mer specifikt fokuserar analysen på hur begreppen språk, globalisering och kolonialism kan ses som olika uttryck för makt i novellerna och hur det kan användas i svenskämnets värdegrundsarbete. Materialet som har använts är, förutom de två analyserade novellerna, Ania Loombas postkoloniala teorier och Martha C. Nussbaums utbildningsfilosofiska idéer om världsmedborgaren och narrativ fantasi. Resultatet visar att begreppen är sammankopplade och utgör, i novellerna, exempel på olika maktfaktorer som format dagens samhälle. Novellerna utgör därmed en bra grund för vidare diskussioner om rasism, maktförhållanden och global samverkan, vilket kan kopplas samman med värdegrundsarbetet. Slutligen visar resultatet att det vore fördelaktigt att tillämpa utomeuropeisk litteratur i undervisningen eftersom det ger möjlighet för elever att utveckla narrativ fantasi.

Det här utvecklingsarbete syftar till att skapa en bättre vi-känsla hos eleverna på förskoleklass och fritidshemmet genom att arbeta med drama under fem veckor. Studien genomfördes i två delar, den första är under förskoleklassens olika samlingar och den andra delen är planerade dramapass i fritidshemsverksamheten. Studiens resultat är baserad på observationer och loggboksanteckningar, därtill samtal med elevgruppen och delvis lärarna på skolan. Studiens resultat kan bekräfta tendenser till den tidigare forskningen som menar att väl planerad och genomförd dramaundervisning har en positiv inverkan på elevers utveckling med sig själv och i en gemenskap. Tidigare studier menar också att dramaundervisning kräver kompetens och goda tidsmarginaler för att ge ett positivt resultat vilket den här studien också kan bekräfta.

Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att analysera vad man forskat om närdet gäller arbetet med värdegrunden som ska förmedlas i skolan. Tanken med att göradetta är att få verksamma som blivande lärare att reflektera över och inspireras avvilka värden som förmedlas, liksom hur och varför de förmedlas. Urvalet består avinternationella och nationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar som på ettvarierande sätt behandlar undervisningen om värden och värdegrunden i den svenskaskolan. Texterna har granskats och analyserats med utgångspunkt i följandefrågeställningar: Vilka värden lyfter forskningen fram att lärare undervisar om?Varför väljer lärare att undervisa om dessa värden? Hur undervisar lärarna omvärdegrunden och vilka för-och nackdelar lyfts med dessa metoder? och Närundervisar lärare om värden? Resultatet visar att det finns ett stort fokus pårelationella värderingar. Undervisningen uppges oftast att den sker spontant och denkan både vara medveten och undermedveten. Den mest framträdandeundervisningsmetod som forskningen visar är att lärare är en förebild till eleverna. ISverige undviker lärare att arbeta med värdegrunden på grunda av osäkerhet och litekunskap om uppdraget men i andra länder lägger lärare mycket tid på att undervisa omvärden.