Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka lärares tankar och uppfattningar av värdegrundsarbetet i årskurserna F-3. Insamlandet av data har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i olika årskurser mellan F-3. Intervjuerna transkriberades och genom en tematisk analys har data sedan bearbetats och kodats.  Resultatet av studien visar att lärarnas uppfattning av värdegrundsbegreppet är vitt och brett men att samtliga lärare är enade om att det i grund och botten handlar om hur man behandlar varandra. Värdegrundsarbetet i de klasser där lärarna arbetar visar sig främst spontant i situationer som uppstår, där det kräver att värdegrunden behöver påminnas om. Men flera lärare uttrycker att de gärna ser mer struktur och förebyggande arbete. Arbetet med etik och moral upplevs tätt sammanflätat i det övriga värdegrundsarbetet. I flera fall upplevs tidsbrist vid värdegrundsarbetet. Lärarna upplever att de skulle behöva mer tid till planerade värdegrundsarbeten utan att “stjäla” undervisningstid från övriga ämnen. Resultatet visar också att flera lärare önskar ett tätare samarbete mellan kollegor där det även finns möjlighet till att diskutera värdegrundsfrågor mellan pedagoger.

Denna kunskapsöversikt syftar till att belysa vilka positiva effekter som kan uppstå när en lärare använder sig av ungdomslitteratur i sin undervisning för högstadiet. För kunskapsöversikten utformade vi en frågeställning som består av två frågor: 1. Vilken positiv påverkan har ungdomslitteratur på elever som läsare? 2. Hur kan en lärare använda sig av ungdomslitteratur för att få eleverna mer engagerade i skollivet och värdegrundsarbetet? För att få svar på dessa frågor har vi granskat och valt ut tio vetenskapliga källor som vi har lagt som grunden för vårt arbete. Källorna har granskats efter urvalskriterier såsom relevans för högstadiet och målgruppen och vetenskaplig styrka. I resultatet presenteras dessa källor. Vi har delat in dem i tre grupper beroende på vilken fördel källan syftar på. Vidare granskar vi resultatet till förhållande till vår frågeställning och slutligen diskuterar vi resultatet och drar slutsatser. Kunskapsöversikten kommer fram i sitt resultat att läsning av ungdomslitteratur hjälper eleverna att utveckla sociala förmågor som konsekvenstänkande, att kunna tänka ur olika perspektiv och ökad empati. Dessutom visar resultatet att många av ungdomsböcker behandlar ämnen och teman som ger en lärare många ingångar och möjligheter för att arbeta med värdegrunden i svenska skolor. Forskningen presenterade olika stoff och uppgifter som en lärare kan använda sig av i sin undervisning i arbetet med ungdomslitteratur.

Det problemområde som ligger till grund för denna studie är att barns filosofiska förmågor har ifrågasatts och kritiserats. Kritikerna menar att barn inte bör utsättas för oro som kan orsakas av dilemman och frågor utan tydliga svar. Barnkonventionen säger att barn har rätt till yttrandefrihet, och att barns röster behöver göras hörda genom att vuxna ger möjlighet till detta. Ett sätt att skapa dessa möjligheter i skolan är genom sokratiska samtal. Syftet med studien är att undersöka hur elevernas medvetenhet kring värdegrundsfrågor kan utvecklas med sokratiska samtal som metod på fritidshemmet. Frågeställningarna är: Hur kan sokratiska samtal bidra till att utveckla elevernas förståelse och empati för andra människors livssituationer? Utvecklas elevernas resonemang kring andra människors livssituationer när de får bearbeta dessa i sokratiska samtal, i så fall hur? Studien är kvalitativ och sokratiska samtal har genomförts med nio elever i årskurs 3.Resultatet visar att eleverna som deltagit i de sokratiska samtalen visade medvetenhet kring och god förmåga till empati och förståelse för andra människors livssituationer. Vissa elever upplevdes utveckla sina resonemang i någon mån under samtalens genomförande genom att de motiverade sina ståndpunkter och visade på viss förmåga att analysera och problematisera de olika perspektiv som framkom under samtalen. Från det första till det tredje samtalet upplevdes elevernas resonemang vara något mer innehållsrika och utförliga, vilket kan tyda på en viss utveckling i deras förmåga att resonera kring människors livssituationer. För att tydliggöra denna utveckling och bevisa effekterna av sokratiska samtal krävs större studier där samtal genomförs kontinuerligt under en längre tidsperiod.

Många företag idag erbjuder kunskapsintensiva produkter och tjänster på en global marknad. De företag som lyckas attrahera de bästa talangerna, har enklare att nå ledande positioner där kompetens, innovation och engagemang har stor betydelse. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur företag genom värdegrundsarbete arbetar aktivt för att attrahera och behålla personal samt vilka utmaningar inom värdeförändringar de ställs inför. Studien utgår från åtta kvalitativa intervjuer med anställda på olika hierarkiska nivåer inom telekombolaget Ericsson. Resultatet visar att förutsättningen för ett fungerande värdegrundsarbete kräver stora resurser, effektiv dialog och ständigt engagemang; främst från ledningens sida samt via chefer respektive stöttande HR-personal. De anställda upprätthåller värdegrunden genom socialisering i organisationskulturen. I anslutning till anställningsprocessen visade studien att de största utmaningarna är kvinnors värderingar i samband med ingenjörsyrket, överföring av företagets värderingar via distansarbete, samt svårigheten att tillgodose ungdomars behov av självutveckling.

Syftet med examensarbetet är att beskriva och problematisera elevers och lärares upplevelser av ett pågående skolprojekt om värdegrunden i relation till undervisning. Skolprojektet är utformat så att elever från årskurs fyra, fem och sex själva får planera, leda och genomföra fysiska aktiviteter för äldre på ett närliggande äldreboende. Undersökningen har sökt svar på tre frågeställningar, hur elever och lärare ser på att delta i skolprojektet, hur elever och lärare upplever skolprojektet, och hur förändrar skolprojektet skolans verksamhet. Detta har vi gjort genom att använda oss av kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer, fokusgruppsintervjuer och fallstudie. Fallstudier är en forskningsstrategi där det sker en undersökning (Johannessen & Tufte, 2003), i vårt fall om en grupp elever, lärare och äldre människor. Insamlingen av empirin sker exempelvis från observationer eller intervjuer. I fallstudier sker det en djup redogörelse för fallet, och en avgränsning om vad som hamnar innanför och utanför fallet (Johannessen & Tufte,2003). Vi har skapat oss en djupare förståelse av fältet vi undersökt med hjälp av vår fallstudie, visserligen enbart via digitalt material på grund av den rådande pandemin. Empirin som samlats in har analyserats och diskuterats med stöd av Bourdieus teoretiska referensram där särskilt fokus läggs på begreppen habitus, fält och kapital. Dessa begrepp kan användas för att analysera och förstå människors inställningar, attityder och handlingar. Även vad som är reglerat för skolans värdegrund samt nationell och internationell forskning om värdegrundsarbete har använts för att kunna analysera projektet. Resultatet som presenteras påvisar att elever och lärare till en början inte kunde se meningen med skolprojektet, men nu enbart har positivt att säga om det. Elevernas upplevelse av skolprojektet är att det bidrar med en förståelse för äldre och medmänniskor, samt att mötet med dessa har avdramatiserats. Skolprojektet har även bidragit till att eleverna blivit mer aktiva på och utanför skolan, fått en social mognad och ett livslångt perspektiv på fysisk aktivitet. Slutsatserna av våra resultat kan var tillämpliga i andra sammanhang och är möjligt att anta utifrån vad som framkommit på den undersökta skolan, men vi kan inte definitivt säga att resultaten är överförbara till någon annan kontext eller allmänt giltiga.

Att föreställa sig andra som komplexa kan vara svårt men det är viktigt i värdegrundsarbetet i grundskolans svenskämne. En text som Pappersstäder (2008) kan vara behjälplig i ett sådant arbete eftersom författaren John Green tog sig an uppgiften att skriva den med detta tema i åtanke. Det är därför syftet i detta examensarbete att utforska hur John Greens Pappersstäder kan användas i värdegrundsarbetet i grundskolans svenskämne. Detta görs genom att beskriva värdegrundsarbetet, hur det kan kopplas till litteratur och hur litteratursamtal kan göras i undervisningen. Med hjälp av socialpsykologiska teorier som beskriver hur identiteter skapas i samspel med andra människor, med hjälp av signifikanta och generaliserade andra och hur de roller som kan antas kan upplevas som masker beskrivs Margo och Quentin som huvudkaraktärer. Margo föraktar den mask hon bär inför andra och därigenom även sig själv. Quentin är så fokuserad på Margo att han tappar bort sig själv. Med hjälp av narratologiska teorier som beskriver hur en berättare ordnar en berättelse och hur tid kan hanteras i ordningen beskrivs Quentins resa i att förstå Margo som en människa lika komplex men helt annorlunda från honom själv. Genom att föreställa sig andra komplext kan fientlighet motarbetas, detta kopplar Pappersstäder till värdegrundsarbetet. Genom att läsa texten och arbeta med den tillsammans kan eleverna öva sig i att se andra som komplexa människor.

I denna studie ville vi undersöka skolhundars medverkan i pedagogisk verksamhet. Vi riktar oss främst till förskolan, men i avsaknaden av forskning på området har vi även lyft in grundskolan i studien. Detta då arbetet med grundskolans yngsta barn kan tänkas gälla även för barn i förskoleåldern. Vi har intagit ett relationellt perspektiv utifrån Aspelin och Persson (2011), Aspelin (2013) samt Aspelin och Johansson (2017) perspektiv på relationell pedagogik. Syftet var att förstå hur skolhundspedagoger uppfattar hur skolhundar kan användas som en resurs i förskolans värdegrundsarbete, och då särskilt när det gäller arbetet med att utveckla barns empatiska förmågor. Vi intervjuade sju pedagoger som ligger till grund för denna studie, såväl förskollärare som grundskollärare. Vi har använt oss av begreppet mellanrum för bearbetning och analys av det insamlade materialet. I resultatet uttrycker skolhundspedagogerna att skolhundar kan skapa relationer till barn och pedagoger i en pedagogisk verksamhet. Det har också visat sig att skolhundspedagogerna delar uppfattning om att skolhundens närvaro kan främja utvecklandet av barns empati. I diskussionen diskuterar vi vilka effekter det har visat sig ge med en skolhund i pedagogisk verksamhet. Vi lyfter också aspekter så som pälsdjursallergi som kan tänkas tala emot skolhundar i förskola och skola. Studiens slutsatser säger att skolhundens förhållningssätt upplevs vara ett framgångsrikt verktyg för att främja relationer som, sett ur ett relationellt perspektiv, i sin tur skapar ett lärande. Skolhunden har vidare visat sig ha positiva effekter på barns empatiska förmåga enligt de skolhundspedagoger som medverkat i studien. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

Flera studier visar på brister i skolans implementering av värdegrundsarbete. Samtidigt påvisar studier att det finns ett stort behov av att diskutera ämnen som samtycke, pornografi och hedersrelaterat våld med eleverna. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om de nya delarna i Lgr22 som rör värdegrunden. Som metod valdes fenomenografisk intervju av verksamma ämneslärare i bild, ur ett normkritiskt perspektiv. Intervjuerna transkriberades och tematiserades i linje med en fenomenografisk analysmodell för att därefter analyseras samt analyserades utifrån normkritiska begrepp. Resultatet i studien överensstämmer till viss del med tidigare forskning. Studiens resultat visar på att lärarna uppfattar olika delar av värdegrunden som viktigare än andra. Lärarna väljer ut arbetsområden utifrån värdegrunden på olika sätt, likheten är att lärarna i denna studie till stor del berör den normkritiska undervisningen genom diskussioner med eleverna. Samtliga lärare arbetar även med digital bearbetning av bilder för att arbeta med maktrelationer mellan kön. Slutsatsen som kan dras av studiens resultat och analys är att det är viktigt att behandla maktrelationer i undervisningen även om det bitvis är komplext område.

Den svenska skolan har sedan länge vilat på en demokratisk värdegrund. Demokrati- och värdegrundsfrågor ska genomsyra all undervisning i skolan och bidra till att fostra demokratiska medborgare. Historiskt sätt har svenskämnet haft en viktig roll i detta demokratiska uppdrag. Värdegrunden och demokratiaspekten ska genomsyra svenskämnet och fungera vägledande för lärares möjlighet att verka bland annat in-kluderande och likvärdigt samt att samhälleliga värden ska förmedlas och gestaltas (Gy.11). Syftet med föreliggande litteraturstudie är därför att genom sammanställ-ning och diskussion av tidigare forskning undersöka hur kunskaper och färdigheter kopplade till demokrati och värdegrund integreras i läs- och skrivundervisningen i svenskämnet på gymnasiet. Latent innehållsanalys har använts för att analysera de 15 studier som är inkluderade i denna studie.  I resultatet framkommer möjligheter att integrera demokrati- och värdegrundsupp-draget i svenskämnesundervisningen både genom skönlitterär läsning och skrivun-dervisning. Resultatet visar att det även finns svårigheter med värdegrundsuppdra-get med särskilt fokus på demokrati i svenskämnet. Framför allt är det två framträ-dande resultat som identifierats. Det ena är hur fokus på mätbarhet i nationella och internationella mätningar präglar dagens skola, vilket bland annat speglar sig i att mätbara kunskaper fått en mer framträdande roll i kursplanerna, framför allt i be-tygskriterierna. Det andra är att både forskare och yrkesverksamma lärare upplever svårigheter med hur demokratiuppdraget ska integreras i svenskämnet eftersom det inte står framskrivet i bland annat kursplanens centrala innehåll eller betygskriterier. I resultatet framgår det framför allt att lärare tolkar uppdraget på två olika sätt. Detta beskrivs i uppsatsen som två parallella led där en del lärare ser demokratiaspekten som en omedveten handling som integreras i svenskämnet i all typ av undervisning och andra lärare uppfattar demokratiuppdraget som något som medvetet behöver planeras i undervisningen för att det ska uppfyllas.  I den avslutande diskussionen lyfts hur möjligheterna att integrera demokrati- och värdegrundsfrågor i svenskämnet är stora i teorin men att det uppstår problem att genomföra det i praktiken utifrån de utmaningar som framkommit i resultatet. Dis-kussionen tydliggör också för- och nackdelar med att revidera läroplanen och låta demokrati- och värdegrundsuppdraget få en tydlig plats även i det centrala innehållet och betygskriterierna för svenskämnet. Slutligen presenteras också två förslag på vidare forskning. Resultatet visar att det saknas forskning som tar in elevernas per-spektiv på hur de får möta demokrati- och värdegrundsfrågor i svenskämnet. Dess-utom saknas också forskning kring ett av de övergripande läroplansmålen i skolans värdegrund som avser hur sexualitet, samtycke och relationer, som numera ska be-handlas ämnesövergripande, får plats i svenskämnet.

Denna studie undersöker hur verksamma svensklärare använder sig av ungdomslitteratur i sin undervisningspraktik samt om de upplever att ungdomslitteraturen har gynnat eleverna på ett utbildningsmässigt samt personligt plan. Detta sker genom en diskussion av enkätsvar från verksamma svensklärare. Studien är kvalitativ och använder sig av en webbenkät som har genomförts med sammanlagt 29 svensklärare runt om i hela Sverige. Teoretiskt ramverk i studien består huvudsakligen av litteraturdidaktik samt receptionsteorier där bland annat Felskis läsupplevelser (2008), McCormicks (1994) repertoarteori samt Malmgrens (1986) erfarenhetspedagogik. Studiens resultat har uppnåtts genom en tematisk innehållsanalys. Resultaten visar att majoriteten av svensklärare gärna använder sig av ungdomslitteratur i sin undervisning och att det vanligaste arbetsområdet för ungdomslitteratur är värdegrundsarbetet. Man kan även se att de flesta lärarna själva tycker det är roligt med ungdomslitteratur och de anser att det finns många användningsområden. Resultaten indikerar också att elevernas läsförståelse och navigeringsförmåga inom läsning har ökat efter arbetet med ungdomslitteratur i klassrummet.  Studiens frågeställningar är följande: Hur använder sig svensklärare av ungdomslitteratur i sin undervisningspraktik? Hur bedömer svensklärare att ungdomslitteratur har gynnat eleverna?