Inköpsorganisationen har varit och är föremål för förändring. Vid sidan av denna förändring har Total Cost of Ownership (TCO) utvecklats. TCO sträcker sig bortom inköpspriset och innefattar enligt Degraeve et al. (2005a) alla kostnader relaterade till anskaffningen och kostnaderna användningen av en vara eller tjänst medför genom ett företags hela värdekedja. Utifrån en tillhandahållen förståelse för kostnaderna ett företag ådrar sig utifrån etablerade leverantörsrelationer kan TCO fördelaktigt användas vid valet av leverantörer och till att utvärdera prestandan av leverantörer. Ett flertal genomförda TCO studier har antagit ett snävt fokus och enbart fokuserat på en specifik produkt eller produktgrupp. Ett behov av att på en mer övergripande nivå granska och identifiera skillnader i kostnaderna ett tillverkande företag ådrar sig mellan olika leverantörer har därmed existerat. I enlighet med detta behov syftade denna uppsats till att övergripande granska skillnader i kostnaderna ett tillverkande företag ådrar sig mellan olika leverantörer utifrån ett TCO perspektiv. Detta uppnåddes via att genomföra en fallstudie av det privatägda tillverkande företaget Enics. Data samlades huvudsakligen in via intervjuer och en introducerad TCO matris används i presentationen och analysen av data. Ett flertal relevanta skillnader i kostnaderna fallföretaget ådrar sig mellan olika leverantörer identifieras och presenteras. Möjligheten att utifrån de identifierade skillnaderna uppnå kostnadsbesparingar samt hur detta inverkar på de identifierade skillnaderna analyseras. De identifierade skillnaderna kan utökas mellan olika leverantörer när företag eftersträvar att uppnå kostnadsbesparingar. Hur 23 traditionella kriterier anknyter till värdekedjan har även analyserats. Varav en del kriterier möjliggör inledandet av leverantörsrelationer är en del mer anpassade för den efterkommande utvärderingen.

Studien syftar till att förstå hur den teknologiska utvecklingen, internets genomslag samt förändrat konsumentbeteende påverkat mindre aktörer inom musikbranschen samt hur de agerat på dessa. Förändringarna har påverkat aktörer inom media-, film- och mjukvarubranschen som musikbranschen genom exempelvis sjunkande produktions- och distributionskostnader. Internet har också möjliggjort en ökad kommunikation mellan olika aktörer i olika branscher samt en ny typ av konsumentbeteende. Tidigare studier och teorier behandlar bland annat digitaliseringens resultat av minskade transaktionskostnader för aktörer i de olika branscherna samt för slutkonsument. Teorierna tar även upp nya förenklade konsumtionssätt till följd av ökad digitalisering. Vidare diskuteras i korthet teorier kring strategier för att hantera förändringar i en modell av Lewin. En del av de branscher vi tittat på har agerat genom att utveckla sina affärsmodeller medan andra, som de stora traditionella skivbolagen inledningsvis försökte ta död på hotet från den nya tekniken genom juridiska åtgärder. För att undersöka hur de mindre aktörerna upplever att de påverkats samt agerat har vi dels använt oss av ekonomiska data sammanställt från urvalets årsredovisningar. Som huvudsaklig datainsamling användes kvantitativ enkätundersökning med slutna samt öppna frågor och för att justera för bortfall på dessa genomfördes även telefonintervjuer med motsvarande underlag för frågor. Urvalet bestod av 28 bolag, identifierade som mindre aktörer inom musikbranschen utifrån givna kriterier. Resultaten visar att mindre aktörer i musikbranschen utvecklats positivt, ekonomiskt, över den senaste tioårsperioden. Både omsättning och kostnader har ökat, dock har omsättningen ökat betydligt mer än kostnaderna vilket innebär en minskning av kostnaderna i relativa mått mätt. Vidare upplever många av de mindre aktörerna att de påverkats av de förändringar som nämnts och agerat utifrån dessa. De främsta åtgärderna de vidtagit handlar om förändrat produkt- och tjänsteerbjudande samt en ökad kommunikation med slutkonsumenter via exempelvis sociala medier.

Idag slängs en stor del av konsumenters använda textilprodukter i soptunnan för att sedan deponeras i stora sopområden, så kallade landfills. Vad många inte känner till är att en stor del av det som slängs egentligen går att återanvända. Genom att ta vara på nyttjade produkter kan företag minska användningen av råmaterial i produktion för att på sikt uppnå en sluten produktlivscykel. Syftet med den här uppsatsen är att, med hjälp av en kvalitativ ansats, undersöka hur textilföretag arbetar med att erhålla nyttjade produkter från konsumenten och återföra de tillbaka in i företaget. Genom att studera tidigare forskning inom området har vi identifierat fem nyckelprocesser i produktens väg från konsumenten tillbaka till företaget. Processerna är följande: Produktinsamling, Returlogistik, Sortering och disponering, Återanvändningsalternativ samt Omdistribution, vilka dessutom är de huvudområden som presenteras i den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen mynnar ut i en syntesmodell som framtagits för att utföra en jämförande analys av empirin. Rapportens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Resultatet av insamlad empiri från intervjuer bör bidra till ett mer uppdaterat synsätt på vilka utmaningar som textila företag, som har implementerat en Closed-loop Supply Chain, står inför. Förhoppningsvis kommer resultatet att frambringa lösningar för textilföretag som önskar förlänga eller stänga sina produktlivscykler. Studien granskar tre svenska textilföretag som idag har implementerat insamlingssystem, antingen internt eller via en tredjepartsorganisation. Det återanvändningsalternativ som används är främst återanvändning men till viss del även återvinning. Studien identifierar att ett problem som försvårar att stänga produktlivscykeln är att motivera konsumenten till att återlämna sina nyttjade plagg istället för att slänga dem. Textilföretagen ser även en svårighet med att få tillgång till teknik som möjliggör materialåtervinning. Ytterligare en aspekt som försvårar återvinningsprocessen är att textilbranschen idag ofta använder sig av heterogena material med fiberblandningar vilket gör det svårt att avgöra textiliernas materialinnehåll. Slutligen visar studien att avsaknaden av miljölagstiftning och direktiv inom textilbranschen leder till att det är svårt att definiera vad Closed-loop Supply Chain är, vilket försvårar hanteringen av textilavfall.

Rådande världsförhållanden riktar ökat fokus på frågor om hållbarhet. Den textila värdekedjans globala utspridning anstränger världens sociala som miljömässiga förhållanden. Därmed blir det allt viktigare för organisationer att engagera sig i ett arbete för att minimera effekterna av dess verksamhet. Företagens ansvarstagande- hållbarhetsaktiviteter benämns vanligen under Corporate Social Responsibility (CSR), begreppet är väletablerat och kritik av detta har givit upphov till nya benämningar. Creating Shared Value (CSV) är ett begrepp som fokuserar på att identifiera, utveckla och expandera kopplingen mellan ekonomisk och samhällelig tillväxt för att skapa simultant värde för likväl samhället som företagen. Syftet med denna studie var att, genom en fallstudie av ett svenskt modeföretag med utvecklat hållbarhetsarbete, undersöka de hållbarhetsaktiviteter som genomförs inom en textil värdekedjan ur ett CSV-perspektiv. Genom en kvalitativ forskningsdesign med deduktiv ansats studerades företaget och dess värdekedja i avsikt att besvara studiens frågeställning och uppnå dess syfte. Studiens empiriska material samlades in via semistrukturerade intervjuer med individer som representerade fallföretagets olika funktioner i värdekedjan. Materialet förklarades och tolkades utifrån det teoretiska ramverk som presenterats. Empirin och analysen visade att de genomförda aktiviteterna även kunde tolkas ur ett CSV-perspektiv under förutsättning att företagets tilläts tillämpa ett långsiktigt förhållningssätt och en identifiering av det delade värdet. Slutsatsen som drogs är att de undersökta hållbarhetsaktiviteterna genererar simultant värde för företag och samhället de verkar i. Aktiviteternas utfall och grad av värde varierade då vissa aktiviteter genererade ett direkt värde med påtagligt resultat för endera miljön eller samarbetspartners som på lång sikt skulle generera värde i konkurrensfördelar för fallföretaget medan andra hade en mer direkt effekt för båda inblandade parter. Generaliserbarheten av studiens resultat är begränsat på grund av den valda fallstudiemetoden men resultaten av denna studie anses likväl vara en intressant kontribution till forskningsdiskussionen om hållbarhetsaktiviteter.

<p>Abstract</p><p>“Understand the customers value in use – A multiple case study of three industrial companies” or ”Förstå kundens bruksvärde – En multipel fallstudie av tre industriella företag” brings out the problem that it is easy to assume, what the value is for the customer.</p><p>The questions asked for this thesis are:</p><p>• How does the companies in focus, gather information about what effects the customers value in use?</p><p>• How do the companies use this information in their business?</p><p>The purpose is to examine how some industrial companies gather information about the customer’s value in use, on the bases from the five activities from Porter and how they can use this information.</p><p>Three semi structured interviews were made for this investigation, with representatives from Atlas Copco Rock Drills, IL Recycling and Johnson Pump.</p><p>The conclusions are that to gather information about the customers value in use, the company must work close with the customer. This information helps the company to improve their products, services and their relationships.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>I ”Förstå kundens bruksvärde – En multipel fallstudie av tre industriella företag” diskuteras begreppet värde, med en uppdelning i bruksvärde och bytesvärde. Bruksvärde är det som uppstår, när kunden nyttjar produkten i sin verksamhet. För att företaget ska kunna erbjuda sina kunder någonting som ger så högt värde som möjligt, krävs att de har kunskap om vad det är kunderna har nytta av i sin verksamhet. Problemet är att det är lätt att anta vilka nyttor och värden kunden söker. Bruksvärdet i en produkt eller tjänst som köps, kan påverka kundens övriga verksamhet. Alla delar i ett företag kan ha påverkan på vad kunden upplever, därför är Porters fem aktiviteter i Värdekedjan, intern logistik, produktion, extern logistik, marknadsföring och försäljning samt service, utgångspunkten i problemet. Företagen som undersökts är Atlas Copco Rock Drills, IL Recycling och Johnson Pump, alla stora B2B-företag, som är verksamma i bland annat Örebro. Frågeställningarna som satts upp är:</p><p>• Hur tar de fokala företagen reda på vad som påverkar kundens bruksvärde, i det som levereras?</p><p>• Hur använder de fokala företagen sig av denna kunskap i sin verksamhet?</p><p>Syftet är att undersöka hur några industriföretag tar reda på vad som påverkar kundens bruksvärde, utifrån Porters fem aktiviteter och hur dessa industriföretag använder sig av denna kunskap i sina egna verksamheter.</p><p>Metoden har sin utgångspunkt i ”The research process onion”, en modell som delar upp metodprocessen fram till själva datainsamlingen. Undersökningen gjordes under en begränsad tid, genom tre intervjuer med personal från varje företag.</p><p>Teorierna inleds med en diskussion om värde och den uppdelning av värde, som görs i undersökningen, bruksvärde och bytesvärde. Undersökningen har sin utgångspunkt i Porters fem aktiviteter i Värdekedjan. Teorier om vad som påverkar kundens uppfattning om bruksvärde, vad företagen behöver veta om kunderna och slutligen teorier om att använda kunskapen om kunderna, presenteras. Dessa teorier mynnar ut i ett analysverktyg, som utgår från just Porters fem aktiviteter.</p><p>För att läsaren ska kunna få en djupare förståelse för undersökningen och de fokala företagen, beskrivs dessa och deras verksamhet kort. Atlas Copco Rock Drills utvecklar och tillverkar bergborrar för underjordsborrning, IL Recycling samlar in och förädlar restmaterial från andra företag och Johnson Pump designar och tillverkar pumpar till bland annat båtar och motorer. Empirin som samlades in i intervjuerna, beskriver respondenterna och deras arbetsuppgifter, kundrelationer och värdeskapandet i verksamheten. Analysen delas upp, företag för företag, med hjälp av analysverktyget.</p><p>Slutsatserna av undersökningen är, att för att ta reda på vad som påverkar kundens bruksvärde, krävs närvaro hos och en dialog med kunderna. Den kunskap de samlat in hjälper dem att förbättra produktion, service och relationer.</p>

Abstract “Understand the customers value in use – A multiple case study of three industrial companies” or ”Förstå kundens bruksvärde – En multipel fallstudie av tre industriella företag” brings out the problem that it is easy to assume, what the value is for the customer. The questions asked for this thesis are: • How does the companies in focus, gather information about what effects the customers value in use? • How do the companies use this information in their business? The purpose is to examine how some industrial companies gather information about the customer’s value in use, on the bases from the five activities from Porter and how they can use this information. Three semi structured interviews were made for this investigation, with representatives from Atlas Copco Rock Drills, IL Recycling and Johnson Pump. The conclusions are that to gather information about the customers value in use, the company must work close with the customer. This information helps the company to improve their products, services and their relationships. / Sammanfattning I ”Förstå kundens bruksvärde – En multipel fallstudie av tre industriella företag” diskuteras begreppet värde, med en uppdelning i bruksvärde och bytesvärde. Bruksvärde är det som uppstår, när kunden nyttjar produkten i sin verksamhet. För att företaget ska kunna erbjuda sina kunder någonting som ger så högt värde som möjligt, krävs att de har kunskap om vad det är kunderna har nytta av i sin verksamhet. Problemet är att det är lätt att anta vilka nyttor och värden kunden söker. Bruksvärdet i en produkt eller tjänst som köps, kan påverka kundens övriga verksamhet. Alla delar i ett företag kan ha påverkan på vad kunden upplever, därför är Porters fem aktiviteter i Värdekedjan, intern logistik, produktion, extern logistik, marknadsföring och försäljning samt service, utgångspunkten i problemet. Företagen som undersökts är Atlas Copco Rock Drills, IL Recycling och Johnson Pump, alla stora B2B-företag, som är verksamma i bland annat Örebro. Frågeställningarna som satts upp är: • Hur tar de fokala företagen reda på vad som påverkar kundens bruksvärde, i det som levereras? • Hur använder de fokala företagen sig av denna kunskap i sin verksamhet? Syftet är att undersöka hur några industriföretag tar reda på vad som påverkar kundens bruksvärde, utifrån Porters fem aktiviteter och hur dessa industriföretag använder sig av denna kunskap i sina egna verksamheter. Metoden har sin utgångspunkt i ”The research process onion”, en modell som delar upp metodprocessen fram till själva datainsamlingen. Undersökningen gjordes under en begränsad tid, genom tre intervjuer med personal från varje företag. Teorierna inleds med en diskussion om värde och den uppdelning av värde, som görs i undersökningen, bruksvärde och bytesvärde. Undersökningen har sin utgångspunkt i Porters fem aktiviteter i Värdekedjan. Teorier om vad som påverkar kundens uppfattning om bruksvärde, vad företagen behöver veta om kunderna och slutligen teorier om att använda kunskapen om kunderna, presenteras. Dessa teorier mynnar ut i ett analysverktyg, som utgår från just Porters fem aktiviteter. För att läsaren ska kunna få en djupare förståelse för undersökningen och de fokala företagen, beskrivs dessa och deras verksamhet kort. Atlas Copco Rock Drills utvecklar och tillverkar bergborrar för underjordsborrning, IL Recycling samlar in och förädlar restmaterial från andra företag och Johnson Pump designar och tillverkar pumpar till bland annat båtar och motorer. Empirin som samlades in i intervjuerna, beskriver respondenterna och deras arbetsuppgifter, kundrelationer och värdeskapandet i verksamheten. Analysen delas upp, företag för företag, med hjälp av analysverktyget. Slutsatserna av undersökningen är, att för att ta reda på vad som påverkar kundens bruksvärde, krävs närvaro hos och en dialog med kunderna. Den kunskap de samlat in hjälper dem att förbättra produktion, service och relationer.

In modern society globalisation is a fact within all industries, the textile industry included. Due to improvement in areas such as logistics and communication international trade have developed fast. As changes occur rapidly on the global market and companies must adjust and revise their processes in order to stay competitive.Because of the global price reduction consumers around the world expect low-price products, which mean that the companies have to find new ways to produce in a cost-efficient way. To maximize profit most of the textile production is situated in low-cost countries due to its labour-intensive character. It is crucial for fashion companies to allocate their activities in their value-chain effectively in order to reduce lead-times. Companies must co-operate within the value chain in order to be competitive on the market.Due to the fact that most textile companies produce in geographical distant countries problems occur. The distance makes it more difficult to shorten lead-times and it is also more difficult to control the suppliers. An alternative for the companies is to find a country close-by to produce in.Consumers used to base their purchasing decision on price and quality but today they are more well-informed and have other demands, amongst them ethical production. Because of this many companies have begun to implement CSR in their organisation which is an ethical and environmental way of conducting business.In our thesis we ask how a textile company organize their value chain with a ethical- and environmental perspective, what they may gain from it and how northern Africa is as a productioarea for southern Europe.We have had a hermeneutic approach throughout our essay. The aim is to understand the textile value-chain seen from an ethical and environmental perspective. A qualitative method of research has been applied since we made a case-study at a company called Mango. Secondary data has been obtained from literature and reports. A large part of our empirics has been gathered through interviews and our own experiences from visits in Spain and Morocco.The most distinct conclusion in our thesis is that companies who work with CSR have to implement it throughout the entire value chain. To make CSR efficient the company must have a ethical foundation based upon a well-defined code-of-conduct. Companies who practice an ethical production can gain competitive advantages but they must make their stakeholders aware of it. If they chose to produce in a country close-by they can receive other advantages within the Iethical and environmental area, such as shorter transports. What can be ascertained from our thesis is that there are more advantages than disadvantages for companies to produce in an ethical and environmental correct way. / <p>Program: Textilekonomutbildningen</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

I en globaliserad värld, där multinationella företag uppkommer dagligen, blir det allt viktigare för företag att vara sociala medborgare. Den ökande globaliseringen, samt ett utvecklat informationssamhälle, medför att företag blivit alltmer transparenta för omvärlden. Forskning har visat att företags sociala ansvar, kommer att ha ännu större inverkan på verksamheten i framtiden. Därmed är det viktigt att företag har väl fungerande rutiner, för hur de skall hantera den här typen av arbete. I nuläget använder sig många organisationer av CSR som ett slags skydd mot allmänhetens missnöje, och utnyttjar inte konceptet till dess fulla potential. Det framgår i vår undersökning av Kappahl, att CSR-arbete kan skapa synergieffekter längs med värdekedjan. Med stöd av erkända teorier kan vi i vår forskning påvisa att så är fallet inom mode/textilbranschen. Vi kan då med största säkerhet påstå att CSR- konceptet har potential att bli ekonomiskt lönsamt om det hanteras på ett korrekt sätt. Vår forskning har påvisat att det är väldigt viktigt att inledningsvis implementera CSR centralt i organisationen, och först därefter låta det grena ut i resten av värdekedjan. Vi har genom vår forskning utvecklat en modell för att åskådligöra sambandet, genom att med Kappahl som exempel illustrera det. Resultatet av vår forskning visar att CSR måste tas på allvar av företag världen över. En orsak till att det ännu inte har skett, är att begreppet fortfarande är för stort och omfattande. Vi vill se att framtida forskning skall se över möjligheten att utveckla branschspecifika recept, såsom vi försökt med mode/textilbranschen.

Outsourcing är en trend som präglar logistikområdet idag. Det har öppnat upp möjligheter för verksamheter som tredjeparts– och fjärdepartslogistiker att ta plats på marknaden. Därför ämnar vi studera 3PL-verksamhet och hur den kan relateras till ett perspektiv. Vi kommer alltså betrakta en 3PL som en del i uppdragsgivarens värdekedja och vi kommer att prata om inter- och multiorganisatoriska perspektiv på att bedriva affärer. Vi ser alltså denna form av verksamhet som exempel på distribuerat värdeskapande. Något som anses vara ett allt vanligare IT-stöd för logistik är affärssystem. Dock finns det de som menar att affärssystem kväver utvecklingen av den logistiska försörjningskedjan. Systemet stödjer alltså inte samarbetet mellan parterna i kedjan. Ur detta resonemang har vårt problem växt fram.Först ville vi ta reda på vad som karaktäriserar dagens/morgondagens 3PL-verksamhet, i form av trender, och tog därför hjälp av dokumentstudier för att utveckla kunskap om ämnet. Därefter sammanställde vi frågor inför kvalitativa intervjuer med representanter från logistikföretag och systemleverantörer av affärssystem. Vi ville alltså ta reda på vad de ansåg om trenderna och det systemstöd som krävs i sammanhanget. Med det som bakgrund, lade vi fokus på att sammanställa krav på affärssystem för tredjepartslogistik. Vi tog även hjälp av litteraturen där vi kunde sammanställa ett antal generella och specifika krav på affärssystem.Genom dessa olika datakällor kunde vi ta reda på vilka krav på affärssystem som tredjepartslogistik ställer, som exempel på distribuerat värdeskapande. / Program: Kandidatutbildning i informatik

Detta är ett examensarbete inom textil produktutveckling som har sin grund hos uppdragsgivaren Bellaobastian. Syftet med rapporten är att ge en inblick i miljöarbetet i värdekedjan hos mindre konfektionsföretag, vilka svårigheter som kan förekomma och hur den hållbara utvecklingen kan effektiviseras. Vi vill ge mindre svenska konfektionsföretag råd och förslag om hur de kan uppnå en tillfredställande nivå på deras miljöarbete utan tillgång till enorma resurser.Vi har utfört intervjuer, litteraturstudier samt jämförelseanalyser mellan företagen H&amp;M, ACNE och Lindex. Vid diskussion och analysarbetet var det tydligt att miljöarbete i värdekedjan är en komplex process och att det är flera aspekter som spelar in.Vi har kunnat identifiera åtgärder som företagen kan utföra i hopp om att uppnå en mer hållbar utveckling, både specifika som tex, materialval men även mer övergripande som att ändra sitt synsätt. Åtgärderna vi kunde påvisa kretsar kring:- Minska överkonsumtion och effektivisera resurssparandet- Minska koldioxidutsläppen- Använd miljöledningssystem och märkningar- Ändra företagets synsättEn av slutsatserna vi kunnat konstatera genom våra undersökningar är att det inte räcker med att åtgärda problemen. Företagen måste tex utöver detta även ha en kommunikation med konsumenterna kring deras hållbara utveckling annars får kunden svårt att göra medvetna val. Anledningen till att man vill ha en renare värdekedja spelar även in och ska baseras på rätt grunder och inte för att företaget vill erhålla nya marknadsandelar då detta lyser igenom och gör så att företaget tappar trovärdighet. En hållbar värdekedja är ett omfattande arbete och en svår utmaning för mindre företag, dock är det ingen omöjlighet. Oavsett storlek kan alla företag bidra till en hållbar utveckling.This is a degree project in Textile Technology involving collaboration with the Swedish fashion company Bellaobastian. The report aims to provide insight to the environmental activities surrounding the supply chain in small clothing companies, what difficulties that can occur and how the quest for more sustainable development can be more efficient. We want to give advice and suggestions to smaller Swedish clothing companies on how to reach a satisfactory level of their environmental work without access to huge resources. We have done interviews, literature studies and comparison assessments between companies such as H&amp;M, ACNE and Lindex. In the discussions and assessments it was clear that environmental work in the supply chain is a complex process and that there is more than one aspect taking part. We managed to identify measures that the companies can carry out to achieve a more solid development, both specific choices like material as well as a more comprehensive choice like changing point on view. The measures we detected were: - Reduce excessive consumption and gets an effect from resource saving. - Reduce carbon dioxide emissions - Use environmental guide systems and labels - Change the companies&apos; point of view on environmental efficiency One of the conclusions we stated through our research was that it isn&apos;t enough to &quot;fix the problem&quot;. For example, they have to communicate with the customer and inform him/her about the commitment they have towards a sustainable development. Otherwise the customer can&apos;t make any conscious choices. The thought behind wanting a greener company should be based on the right grounds, not that the company itself wants market shares as this shines through and lowers their credibility. This is a difficult task for small companies but not impossibility. Everyone can contribute to a sustainable development no matter what size a company has. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning