Forskning visar på att alla delar av samhället behöver ta ett större hållbarhetsansvar om vi ska kunna gå en hållbar framtid tillmötes. Då fastighetsbranschen dras med missgynnsamma arbetsförhållanden och stor miljöpåverkan är branschen ett område med stor utvecklingspotential. Studiens syfte har varit att utvärdera hur svenska företag inom fastighetsbranschen arbetar med hållbara värdekedjor för att främja ett hållbart värdeskapande där fokus har legat på fastighetsbolagens samverkan med dess leverantörer. Studien bygger på en kvalitativ undersökning av tre olika fastighetsbolag, Atrium Ljungberg, BESQAB och Hufvudstaden. Genom en applicering av Sustainable Value Creation (D’heur, 2015) har företagens hållbarhetsåtaganden identifierats tillsammans med styrkor och utvecklingsmöjligheter inom verksamheten. Studien visar på att det idag finns ett genomgående hållbarhetstänk inom fastighetsbranschen men att det även finns stora förbättringsmöjligheter. Tydliga krav, långsiktighetstänk och stort socialt ansvar var de prominenta styrkorna som identifierades. I framtiden kan fastighetsbranschen utveckla sitt hållbarhetsarbete genom att fokusera på att konsekvent följa satta hållbarhetsriktlinjer och främja ett ökat samarbete genom leverantörsnätverk.

<p>Bakgrund: Utvecklingen inom redovisningssystem går mot att använda alltfler kompletterande icke finansiella styrmått. Genom att koppla ihop det tankar som finns inom Balanced Scorecard konceptet med ett värdekedjetänkande som finns inom Supply Chain Management kan en horisontell styrning skapas.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur företag kan utveckla lönsamhetsrelaterade mått för kompetens och prestationer samt att ge förslag på en process- och värdekedjeanpassning av Balanced Scorecard modellen.Avgränsningar: Uppsatsen behandlas utifrån Balanced Scorecard och Supply Chain Management teorin där fokusering framför allt sker på måttframtagningen. De personer som intervjuats är verksamma inom Svedala Industri i Sverige, Tyskland och Frankrike. </p><p>Genomförande: Uppsatsen bedrevs som en fallstudie där intervjuerna skedde på med personer på divisionsnivå, marknadsnivå samt försäljarnivå med återkommande intervjuer vid behov. Intervjuresultaten användes för att testa den egna modellen i verkligheten.</p><p>Resultat: Uppsatsen visar att incitament föreligger för användning av kompletterande styrnyckeltal för att förbättra företaget. Vidare har vi fått stöd för vår utvecklade modell där värdekedjans fördel med ett flödestänkande kombineras med balanserade styrnyckeltals förmåga ge en bra inblick i företag.</p>

<p>Bakgrund: Dagens näringsliv präglas av hög förändringstakt och krav på att företagen snabbt kan anpassa sig till kundens och omvärldens behov. Det bildas nya grupperingar som samarbetar och konkurrerar på samma gång och företag inser de fördelar ett samarbete med både horisontella och vertikala aktörer ger. </p><p>Syfte: Det här uppsatsarbetet syftar till att utreda begreppet co-opetition samt att visa på dess tillämpning i praktiken genom att undersöka var i företagens värdekedja man väljer att samarbeta alternativt konkurrera. Avgränsningar: Undersökningen syftar inte till att utreda och behandla de juridiska aspekterna av fenomenet co-opetition. </p><p>Genomförande: För att få en bild över hur co-opetition ter sig i verkligheten har vi genomfört intervjuer på fyra olika företag inom olika två branscher; affärssystemleverantörer samt pappersproducenter. De fallföretag vi studerat är IFS, Intentia, Holmen Paper samt SCA. </p><p>Resultat: Vi har kunnat konstatera att co-opetition som fenomen inte existerar i den unga affärssystembranschen, där istället vertikala samarbeten är mer brukligt. Inom den traditionella pappersindustrin förekommer co-opetitiva förhållanden i stor utsträckning. Här har företagen valt att samarbeta inom aktiviteter som ligger långt ifrån kärnverksamheten i företagets värdekedja.</p>

Bakgrund: Dagens näringsliv präglas av hög förändringstakt och krav på att företagen snabbt kan anpassa sig till kundens och omvärldens behov. Det bildas nya grupperingar som samarbetar och konkurrerar på samma gång och företag inser de fördelar ett samarbete med både horisontella och vertikala aktörer ger. Syfte: Det här uppsatsarbetet syftar till att utreda begreppet co-opetition samt att visa på dess tillämpning i praktiken genom att undersöka var i företagens värdekedja man väljer att samarbeta alternativt konkurrera. Avgränsningar: Undersökningen syftar inte till att utreda och behandla de juridiska aspekterna av fenomenet co-opetition. Genomförande: För att få en bild över hur co-opetition ter sig i verkligheten har vi genomfört intervjuer på fyra olika företag inom olika två branscher; affärssystemleverantörer samt pappersproducenter. De fallföretag vi studerat är IFS, Intentia, Holmen Paper samt SCA. Resultat: Vi har kunnat konstatera att co-opetition som fenomen inte existerar i den unga affärssystembranschen, där istället vertikala samarbeten är mer brukligt. Inom den traditionella pappersindustrin förekommer co-opetitiva förhållanden i stor utsträckning. Här har företagen valt att samarbeta inom aktiviteter som ligger långt ifrån kärnverksamheten i företagets värdekedja.

Bakgrund: Utvecklingen inom redovisningssystem går mot att använda alltfler kompletterande icke finansiella styrmått. Genom att koppla ihop det tankar som finns inom Balanced Scorecard konceptet med ett värdekedjetänkande som finns inom Supply Chain Management kan en horisontell styrning skapas. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur företag kan utveckla lönsamhetsrelaterade mått för kompetens och prestationer samt att ge förslag på en process- och värdekedjeanpassning av Balanced Scorecard modellen.Avgränsningar: Uppsatsen behandlas utifrån Balanced Scorecard och Supply Chain Management teorin där fokusering framför allt sker på måttframtagningen. De personer som intervjuats är verksamma inom Svedala Industri i Sverige, Tyskland och Frankrike. Genomförande: Uppsatsen bedrevs som en fallstudie där intervjuerna skedde på med personer på divisionsnivå, marknadsnivå samt försäljarnivå med återkommande intervjuer vid behov. Intervjuresultaten användes för att testa den egna modellen i verkligheten. Resultat: Uppsatsen visar att incitament föreligger för användning av kompletterande styrnyckeltal för att förbättra företaget. Vidare har vi fått stöd för vår utvecklade modell där värdekedjans fördel med ett flödestänkande kombineras med balanserade styrnyckeltals förmåga ge en bra inblick i företag.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330:2, VT 2006 Författare: : Jörgen Emanuelsson, Benjamin Kibebe och Lena Svensson Handledare: Elin Funck Titel: Prestationsmätning En studie av nyckeltal för inre effektivitet inom butikskedjan XY Bakgrund: De icke-finansiella prestationsmåtten har idag kommit att öka i betydelse, detta till följd av att företaget ständigt måste öka sin effektivitet på grund av den ökade konkurrensen på marknaden. I dagsläget så har XY bra kontroll och uppföljning på sina finansiella prestationer men har en del problem när det gäller att kontrollera och följa upp sina icke-finansiella prestationer. Vid mätning av icke-finansiella prestationer så är det många aspekter man måste ta hänsyn till och i vår studie så ska vi bl. a belysa viktiga delar man måste ta hänsyn till samt komma med förslag till nyckeltal för prestationsmätning. Det här fallet handlar om hur viktigt det är att välja rätt prestationsmått och hur viktigt det är att dessa mått verkligen stödjer företagets strategi och vision. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur ett företaget som är verksamt inom modebranschen går tillväga för att mäta prestationer. Vi kommer även att ge förbättringsförslag till de nuvarande nyckeltalen för att man på ett bättre sätt ska kunna uppnå sina visioner och målsättningar. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till de interna processerna inom design och produktavdelningen på XY. Metod: Vi har genomfört en fallstudie på företaget XY. För att kunna besvara uppsatsens frågeställning så har vi intervjuat personer med olika befattningar inom koncept och produktutvecklingsavdelningen. Den empiriska datan har vi lagt upp i samma struktur som teoridelen för att man lättare ska kunna jämföra dem mot varandra. Huvudpunkterna här är ekonomistyrning och prestationsmätning. Uppsatsens resultat och slutsatser har vi fått fram genom analysen vi har gjort av teori kontra empiridelen. Resultat, slutsatser: Efter att ha gjort vår undersökning så har det visat sig att företaget i fråga har en bra kontroll och uppföljning inom sina finansiella prestationer som också är väl relaterade till företagets vision och strategi. När det gäller de icke-finansiella prestationerna så finns det mycket mer att jobba med. Brister ligger främst i att man inte har lagt tillräcklig energi på denna punkt. Vi anser att företag behöver jobba mer med att identifiera kritiska aktiviteter inom företag och därefter utveckla fler nyckeltal som stödjer företaget vision och strategi. Förslag till fortsatt forskning: En jämförande studie mellan XY och andra företag inom samma bransch, samt mellan flera olika företag inom olika branscher för att se om det finns likheter eller skillnader i sättet man mäter sina prestationer och var man lägger sitt fokus. Nyckelord: Prestationsmätning, ekonomistyrning, icke-finansiella nyckeltal, processer, värdekedja, vision och strategi.

<p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330:2, VT 2006</p><p>Författare: : Jörgen Emanuelsson, Benjamin Kibebe och Lena Svensson</p><p>Handledare: Elin Funck</p><p>Titel: Prestationsmätning</p><p>En studie av nyckeltal för inre effektivitet inom butikskedjan XY</p><p>Bakgrund: De icke-finansiella prestationsmåtten har idag kommit att öka i betydelse, detta till följd av att företaget ständigt måste öka sin effektivitet på grund av den ökade konkurrensen på marknaden. I dagsläget så har XY bra kontroll och uppföljning på sina finansiella prestationer men har en del problem när det gäller att kontrollera och följa upp sina icke-finansiella prestationer. Vid mätning av icke-finansiella prestationer så är det många aspekter man måste ta hänsyn till och i vår studie så ska vi bl. a belysa viktiga delar man måste ta hänsyn till samt komma med förslag till nyckeltal för prestationsmätning. Det här fallet handlar om hur viktigt det är att välja rätt prestationsmått och hur viktigt det är att dessa mått verkligen stödjer företagets strategi och vision.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur ett företaget som är verksamt inom modebranschen går tillväga för att mäta prestationer. Vi kommer även att ge förbättringsförslag till de nuvarande nyckeltalen för att man på ett bättre sätt ska kunna uppnå sina visioner och målsättningar.</p><p>Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till de interna processerna inom design och produktavdelningen på XY.</p><p>Metod: Vi har genomfört en fallstudie på företaget XY. För att kunna besvara uppsatsens frågeställning så har vi intervjuat personer med olika befattningar inom koncept och produktutvecklingsavdelningen. Den empiriska datan har vi lagt upp i samma struktur som teoridelen för att man lättare ska kunna jämföra dem mot varandra. Huvudpunkterna här är ekonomistyrning och prestationsmätning. Uppsatsens resultat och slutsatser har vi fått fram genom analysen vi har gjort av teori kontra empiridelen.</p><p>Resultat, slutsatser: Efter att ha gjort vår undersökning så har det visat sig att företaget i fråga har en bra kontroll och uppföljning inom sina finansiella prestationer som också är väl relaterade till företagets vision och strategi. När det gäller de icke-finansiella prestationerna så finns det mycket mer att jobba med. Brister ligger främst i att man inte har lagt tillräcklig energi på denna punkt. Vi anser att företag behöver jobba mer med att identifiera kritiska aktiviteter inom företag och därefter utveckla fler nyckeltal som stödjer företaget vision och strategi.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: En jämförande studie mellan XY och andra företag inom samma bransch, samt mellan flera olika företag inom olika branscher för att se om det finns likheter eller skillnader i sättet man mäter sina prestationer och var man lägger sitt fokus.</p><p>Nyckelord: Prestationsmätning, ekonomistyrning, icke-finansiella nyckeltal, processer, värdekedja, vision och strategi.</p>

Ridsporten är en av de största sporterna i Sverige. Ändå har den halkat efter i utvecklingen mot en hållbar framtid. Forskning visar dock att det finns en hel del strategier för hur man kan implementera hållbarhet i sin textila värdekedja, vilket ridsportföretagen också skulle kunna dra nytta av.   Syftet med denna studie har varit att kartlägga några av de svenska produktutvecklande varumärkena inom ridsportindustrin, för att se hur de arbetar med hållbarhet, samt vilka utmaningar och hinder som finns i och med detta arbete. En kvalitativ metod användes i undersökningen, där intervjuer genomfördes med svenska företag som tillverkar produkter avsedd för ridsport. Produktionen sker uteslutande utomlands.   Undersökningens resultat visar att de fyra deltagande företagen, jobbar på olika sätt med hållbarhet. Trots att de två framträdande och mest etablerade företagen är någorlunda lika till sin utformning och till sin vision om hållbarhetsarbetet, har man tagit olika vägar för att uppnå dessa. Avgörande faktorer verkar vara möjligheter att avsätta resurser till ett aktivt hållbarhetsarbete, och engagemang från anställda och företagsledning, men även traditionella faktorer spelar in. Där det äldre företaget arbetar mer konservativt med väl inarbetade strategier, såsom code of conducts och långa leverantörsrelationer för att skapa stabila förbindelser, tar det mer nyetablerade företaget en annan väg, där innovationer och forskning står i fokus.   Likheter med hur konventionella företag inom konfektion arbetar har utkristalliserats, vad gäller leverantörsstyrning och arbetet med code of conducts avseende arbetsrättsliga frågor. / Equestrian sport is one of the largest sports in Sweden. Despite this, it has lagged behind in the development towards a sustainable future. However, according to research, there are a lot of strategies for implementing sustainability in the textile value chain, which the equestrian companies could benefit from.   The purpose of this study has been to map some of the Swedish product development brands in the equestrian industry, to see how they work with sustainability and what kind of obstacles and challenges they face within this work. A qualitative method was used in the study, where interviews were conducted with Swedish companies that manufacture products for horses and riders. Production takes place exclusively abroad.   The results of the study show that the four participating companies work differently with sustainability. Although the two most prominent and most established companies are reasonably similar in their design and in their vision of sustainability, different measures have been taken to achieve these. Crucial factors seem to be the ability to allocate resources to active sustainability work, and commitment from employees and management, but also traditional factors weigh in. Where the older company works more conservatively with well-implemented strategies, such as code of conducts and long-term supplier relationships to create stable relationships, while the more newly established company takes another path, where innovation and research are the main focus. Similarities to how conventional clothing companies work has been identified, in terms of supplier management and managing code of conduct's regarding labor issues.

Globaliseringen är något som påverkat världen på många sätt, bland annat genom en ökad levnadsstandard. Tyvärr har detta skett på bekostnad av miljömässiga och sociala förhållanden. För att motverka att fortsatt utveckling sker på bekostnad av miljömässiga och sociala förhållanden har allt fler företag inkluderat hållbarhet i sin verksamhet. Samtidigt är en sådan implementering kostsam, vilket skapar ett problematiskt ställningstagande för företag i och med att ett företags huvudsyfte är lönsamhet och konkurrenskraft. Samtidigt finns det positiva följder av hållbarhet såsom en förbättrad relation, ökad tillit och förtroende mellan företaget och dess kunder. För att skapa incitament till att fler företag ska bli hållbara krävs en förståelse för hur företag kan vara både hållbara och konkurrenskraftiga, något som denna studie syftar till. Detta görs inom kontexten för palmolja. Studien är genomförd i formatet av en fallstudie där fyra världsledande multinationella palmoljeproducenter studerades. Datainsamlingen bestod av sex semistrukturerade intervjuer. För att analysera fallföretagens hållbarhet används modellen triple bottom line. Resultaten visar att det är av stor vikt att ta i beaktning alla delar av värdekedjan samt att fokusera på både miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbarhet. Detta kan bland annat innebära avståndstagande mot skövling av regnskog samt att arbetsförhållandena på plantagen är acceptabla. För att uppnå detta krävs samarbete inom sektorn. Genom att agera hållbart är det möjligt att differentiera sig mot konkurrenter och på så sätt uppnå konkurrenskraft på sikt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför elever inte klarar av att genomförautbildningen till flygstridsledare i Försvarsmakten. En resurskrävande utbildning med testade elever, bra tekniska förutsättningar, och en hög lärartäthet. Trots detta avskiljs upp mot 38%av eleverna under olika skeden i utbildningen.Försvarsmakten och Flygvapnet står med hänsyn till det försämrade omvärldsläget inför en expansiv framtid där behovet av flygstridsledare bedöms öka. Framtiden kan betecknas,utifrån dagens allvarliga brister i numerär och oförmåga att reproducera funktionen, som bekymmersam. Brist på flygstridsledare riskerar Flygvapnets bibehållande och utveckling avseende både människor och materiel. Vi har intervjuat individer ur de yrkesgrupper som genomför urval och utbildning av flygstridsledare. Genom en kvalitativ studie med induktiv ansats, har vi sökt kunskap omvarför elever avskiljs från utbildningen.I vår analys har vi beskrivit relationer och beroenden mellan resurser i syfte att påvisa vad som skapar effektivitet utifrån tillgången på resurser för utbildningen. Resultatet visar att det föreligger resursbrister i hela kedjan rekrytering, urval och utbildning vilket påverkar utbildningen negativt. Utifrån ett resursbaserat perspektiv med effektivitetsfokus och utifrån framkomna brister, har vi analyserat och dragit slutsatsen att lärarkåren bör prioriteras för att öka effektiviteten i utbildningen i närtid.Utifrån vår analys tror vi oss kunna visa hur förändrade resurser utifrån dagens situation påverkar effektiviteten i utbildningen och utbildningsresultatet. Med ökade resurser inom rekrytering, urval och inom utbildningen så skulle med största sannolikhet den höga avskiljningsprocenten minska betydligt.