Housing preferences are unique to each individual. Nevertheless, there are certain similarities between the residential needs within the same demographic groups. This research will focus on the students’ housing preferences. The aim is to understand the factors affecting the decision-making process regarding the choice of housing by students in Lublin, Poland. The findings provide guidelines for the future student housing (re)development in the local area. The theoretical concepts used are The Theory of Basic Human Values and The Means-End Chain Theory. They assume that when making decision, the consumer is affected by his/her core values. The research strategy uses qualitative approach. It consists of both primary and secondary data. The first includes conducting interviews with 15 students. The second is based on the literature review and the official documents available at the official local government’s website. The limitations of the research are the bias of authors’ interpretation and exclusion of the students attending smaller, private universities, which may give an inadequate picture for the generalisation of the population. The findings are that the location, finance, privacy continue to be the key determinants in students’ housing choices. Moreover, students value the ability to personalise their rooms and having no noise distractions. They are also attracted to the attributes that improve their sleeping quality. The new generations of students value happiness and have high expectations. Thus, people responsible for the future (re)developments should keep those in mind, when designing the accommodation for students. The implications and guidelines are at the end of each section of data analysis. / Bostadspreferenser är unika för varje individ. Dock, finns det vissa likheter i bostadsbehov inom samma demografiska grupper. Denna studie fokuserar på studenternas boendepreferenser. Syftet är att förstå de faktorer som påverkar beslutsprocessen kring val av bostad för studenter i Lublin, Polen. Resultaten ger ett förslag till framtidsutvecklingen för studentboende i lokalområdet. De teoretiska begreppen som används är Theorin av grundläggande mänskliga värderingar och The Means-End Värdekedja. De innebär att när beslut fattas då påverkas konsumenten av sina grundläggande värden. Forskningsstrategin är baserad på kvalitativ metodologi. Den använder både primär och sekundär data. Den första inkluderar intervjuer med 15 studenter. Den andra baseras på litteraturöversikten och de officiella dokumenten som finns på den offentliga kommunens hemsida. Forskningsbegränsningarna här bias som kommer ifrån författarnas tolkning och resultatet är begränsat med syn på eleverna som går på privata universitet, vilket kan ge inte tillräcklig bild för generaliseringen från den statistiska populationen. Slutsatser är att lokaliseringen, finansieringen och integriteten fortsätter att vara de viktigaste determinanterna i studenternas bostadsval. Dessutom värderar eleverna förmågan att anpassa sina rum på individnivå och inte ha bullerstörningar. De lockas också till de attributen som förbättrar deras sömnkvalitet. De nya studentgenerationerna uppskattar lyckan och har höga förväntningar. Således bör personer som är ansvariga för framtidsutvecklingen tillämpa dem när de utveckla studentboende. Slutsatser och förslaget på de nya riktlinjerna finns i slutet av varje dataanalyskapitel.

Denna avhandling analyserar värdet av planhet hos stålindustrins kunder utifrån ett tid- och kostnadsbaserat perspektiv. Med hjälp av värdekedjor och processanalyser kvantifieras värdet på planhet beroende av bearbetningsprocess liksom ståltyp. Utifrån informationen i denna rapport kan kvaliteten på olika stålprodukter bättre marknadsanpassas till dess användningsområde med en lägre bearbetningskostnad för stålanvändaren. Rapporten visar att kostnader för oplanhet förekommer i grovplåtsbearbetning liksom tunnplåtsbearbetning där materialets form från stålverket behålls intakt till de första bearbetningsprocesserna. De stora kostnaderna för oplanhet uppkommer då bearbetningshastigheten sänks i förebyggande syfte under längre tid, på grund av ojämn kvalitet i den behandlade plåten. Likaså involverar stillestånd i maskiner på grund av oplanhet i vissa fall mycket höga kostnader.

Den indiska marknaden har länge varit attraktivt för svenska koncerner. En strategi för internationell expansion är etableringen av dotterbolag, vilket flera svenska multinationella koncerner implementerat. Uppsatsens syfte är att undersöka svenska multinationella företags expansionsresa till Indien, samt vilken strategisk roll indiska dotterbolag har för koncerner idag. Teorierna som uppsatsen utgår ifrån är den reviderade Uppsalamodellen av Johanson och Vahlne (2009) samt Rugman, Verbeke och Yuans omkonceptualisering (2011) av Bartlett och Ghoshals klassificering av internationella dotterbolagsroller för multinationella företag. Studien grundar sig på en kvalitativ metod, baserat på semistrukturerade intervjuer med tre svenska multinationella företag. Företags expansionsresor till den indiska marknaden är inte nödvändigtvis stegvisa processer. Däremot tenderar företag i början av sina internationaliseringsprocesser att expandera till geografiskt närbelägna marknader. De lokala fördelar som företag identifierar på den indiska marknaden är främst kopplade till kostnadseffektivitet, teknisk kompetens, samt en signifikant kundbas. Uppsatsens slutsats visar att företag inte nödvändigtvis följer ett visst mönster i sina etableringsprocesser på den indiska marknaden, samt att dotterbolagen är av hög strategisk betydelse.

Digitala produktpasset (DPP) har föreslagits i en kommande EU-förordning och planeras attomfatta produkter i textilindustrin för att främja ökad spårbarhet, transparens och cirkulärekonomi. Med tanke på modeindustrins begränsade digitala kompetens, synlighet ivärdekedjan samt omfattningen av små-medelstora företag kan övergången till ett digitaltproduktpass innebära stora utmaningar. Studien syftar till att analysera och utvärderamodeföretags förutsättningar inför anpassningen till en cirkulär ekonomi och sättas i relationtill framtida DPP-regleringen. Teorier inom Sustainable Supply Chain Management ochcirkulär ekonomi används som grundläggande referensramar. Insamling av sekundärdata iform av årsredovisningar, hemsidor, nyhetsartiklar och en föreläsning samt intervjuer från tremodeföretag och tre ämnesexperter har genomförts. Resultatet antyder att modeföretagen inteuppnår spårbarhet i alla led och har minimala cirkulära initiativ, vilket gör en omställning tillett digitalt produktpass svåranpassad. Möjligheter och utmaningar som är identifieradehandlar om att samarbeta med leverantörer, samla och strukturera information frånproduktlivscykeln och engagera sig i cirkulära initiativ som är lönsamma.

Detta arbete presenterar en matematisk modell vilken optimerar byggvaruaktören Nordströms artikelallokering med avseende på transportsträcka vid utleverans. Det linjära flödesproblemet kan således nyttjas för att undersöka hur Nordströms lagerhållning kan uppdateras med syftet att reducera antalet suboptimala leveranser från mer avlägsna filialer. Vidare presenteras en kvalitativ analys kring lagerhållningsstrategier och dess implementerbarhet.  Lösningen genererades med hjälp av iterativa metoder inom heltalsprogrammering. Den optimala allokeringslösningen jämfördes med Nordströms aktuella lagersortiment för att identifiera potentiella lagerbrister vilka orsakat suboptimala leveranser. Slutligen rekommenderas Nordströms att utöka dess lagerförda kvantitet av 500 specificerade artiklar för att undvika suboptimala leveranser från mer avlägsna filialer. / This report considers the application of a mathematical model using integer linear programming for optimal allocation of articles. The model aims at establishing the optimal inventory levels at Nordström’s, a construction material manufacturer, in order to minimize the delivery transportation distances. The network flow problem can thus be used to investigate how Nordström's inventory can be updated in order to reduce sub-optimal deliveries from more remote facilities. Furthermore, a qualitative analysis of inventory management strategies and their implementability is presented. The optimal solution was generated using iterative methods of integer programming. Identification of inventory shortages was enabled by comparing the optimal allocation to Nordström’s current inventory levels. Finally, Nordströms is recommended to increase its stocked levels of 500 specified articles in order to avoid sub-optimal deliveries from more remote facilities.

The world is facing new challenges caused by global warming and is puttingpressure on governments, companies and the civil society to act fast. Like all industries, the wine industry is affected by climate change and wine producers are simultaneously struggling to stay viable while competing on a global market. To become sustainable, transparency is needed in the supply chain so that stakeholders and consumers can influence it. In this study, blockchain technology is investigated as a possible technology that can increase sustainability, transparency and over-all efficiency in the supply chain. The study is a case study and takes place in South Africa. The study takes the perspective of small and medium sized enterprises because they are a big part of the market and has not been researched in this area. Empirical data was collected through interviews, observations and secondary data and it was analyzed through thematic analysis. The results show that there is a lot of administrative work in the industry where compliance and certifications take a lot of time and effort. The smaller wineries, that often want to focus on making good wine, have a harder time with the administrative work since the same person might have several roles or functions in the business. The current traceability system is also one of the best in the world but is largely paper based. In the discussion it is shown that the industry has some elements that would be good for a blockchain system but the smaller producers would probably not dare to invest in such a system since they need improvements in quality or efficiency to stay viable and the technology required is expensive. The thesis concludes that the industry has some structures in place that would be a good base for a blockchain system. This could add an extra level of security and trust to the system. The implementation for the small-scale producers seems far away since the technological requirements are expensive. / De rådande klimatförändringarna ställer nya krav på företag att ta ansvar för sina utsläpp och miljöpåverkningar. Därför blir det allt mer vanligt för företag att medvetet öka hållbarheten i sina värdekedjor eftersom det också blir allt viktigare för stakeholders och konsumenter. För att kunna sätta press på företag krävs dock transparens och med komplexa värdekedjor kan detta vara svårt att skapa. Därför krävs nya teknologier som kan hjälpa företag att öka transparens, effektivitet och integritet. Blockchain-teknologi är en relativt ny teknologi som med sina decentraliserade egenskaper har potential att användas i värdekedjan för att öka hållbarhet och transparens. Denna studie undersöker just det genom en fältstudie i den Sydafrikanska vinindustrin. Det är in riktadpå främst små- och medelstora företag och inkluderar också industriorganisationer för att bidra med en holistisk bild av värdekedjan för vin. Genom intervjuer, observationer och sekundärdata samlades empirisk data in och analyserades med tematisk data-analys. Resultaten visade att små-och medelstora vinproducenter fäktas med mycket administrativt arbete och har svårt att vara ekonomiskt hållbara på en global marknad. Spårbarheten i Sydafrika fungerar utmärkt och därför finns det redan viss infrastruktur på plats i landet som skulle kunna vara en grund till att utveckla ett blockchain-baserat system för att öka säkerheten, transparensen och minska administrativa kostnader för de mindre företagen. Ifall ett blockchain-system skulle implementeras skulle det troligtvis inte drivas av de små företagen även fast de hade gynnats mest, utan av större företag med finansiell kapacitet.

För företag som verkar på den dynamiska och konkurrenskraftiga modemarknaden är den storautmaningen att skapa en hållbar konkurrensfördel för att på ett lönsamt sätt vinna kampen omkunden. Ett viktigt verktyg är en effektiv och flexibel inköpsprocess. Utformningen avinköpsprocessen avgör förmågan att möta den krävande modekundens efterfrågan. Vår studie avseratt undersöka hur inköpsprocessen bör organiseras hos en produktutvecklande modedetaljist för attvara effektiv och kunna möta marknadens förändringar. För att påvisa ämnets praktiska relevans ochförtydliga problematiken används ett fallföretag där kvalitativa empiriska undersökningar har utförts.En inköpsprocess består av olika aktiviteter som tillsammans påverkar processens utfall. Enprocesstyrd verksamhet separerar inte aktiviteterna från varandra utan vill förtydligaberoendeförhållandet mellan dem och skapa ett helhetsperspektiv. En förutsättning för att skapakundvärde är att processens samtliga aktiviteter arbetar med syfte att skapa värde för slutkunden.Inköpsprocessens aktiviteter bör även ha ett tydligt definierat utfall för att överlämningen till nästafas ska ske så effektivt som möjligt. I strävan att säkra kvaliteten på utfallet från varje aktivitet bliransvarsfördelningen inom inköpsprocessen en viktig fråga. En tydlig och balanserad uppdelning avarbetsuppgifter, ansvarsområden och slutgiltig beslutsfattare inom varje aktivitet ökar effektiviteten iprocessen och de interna ledtiderna reduceras.Företag X står inför en omorganisering av deras inköpsprocess då den i dagsläget inte upplevstillräckligt konkurrenskraftig. För att öka processens effektivitet, flexibilitet samt minska de internaledtiderna utförs en omfördelning av arbets‐ och ansvarsuppgifterna. Företagets designers hartidigare ägt allt ansvar över processens beslut, vilket gjort inköpsavdelningens betydelse nästintillobefintlig. Idag arbetar företaget för att öka varje aktivitets‐ och befattningsbetydelse för att säkraprocessens resultat och för att den inte ska, som tidigare, vara beroende av ett fåtal medarbetaresarbete. Genom omorganiseringen ska flera arbetsuppgifter utföras parallellt vilket gjort attöverlämningarna mellan avdelningarna fått en ökad betydelse. Företagets nya inköpsorganisation ärännu i sin uppstartsfas men fördelar och nackdelar kan ändå redan identifieras. Resultatet av denempiriska undersökningen visar på en större andel värdeskapande aktiviteter, en jämnareuppgiftsfördelning och en tydligare gemensam målsättning. Undersökningen påvisar även brister iform av att den tidigare strukturens ansvarsfördelning till mångt och mycket lever sig kvar vilkethämmar effektiviteten. Det saknas, trots identifieringen av överlämningarnas betydelse, tydligariktlinjer om vad överlämningarna ska innefatta och hur dem skall utföras.Vår slutsats är att en processtyrd inköpsprocess är att föredra för en produktutvecklandemodedetaljist. Det faktiska kundvärde som processen har för avsikt att skapa bör styra processensutformning både när det gäller ansvarsfördelning och värdeskapande aktiviteter.For companies that compete in the dynamic and highly compatible fashion market, the greatchallenge is to create a sustainable competitive advantage to be able to win the customer during themost profitable circumstances. An important tool for this ambition is an efficient and flexible buyingprocess. The structure of the buying process determines its requirement and ability to handle thedemanding demands of the fashion customer. Our essay aims to examine how the buying processshould be organized at a product developing fashion retailer to be efficient and able to deal with themarket changes. To make a statement regarding the practical relevance of the chosen theme and toelucidate the complex of problems, we chose to use a company to exemplify in where we carried outqualitative empirical research.A buying process consists of different activities that together have a direct impact at the output ofthe process. A business with a process management doesn’t separate the activities apart, instead itemphasize the interdependence between them and a comprehensive perspective by orientate themin a process. The requirement for creating customer value is for all the activities within the process tobe aware of the customer needs and bear it in mind when performing every single working task. Theactivities of the process should also have a clearly defined output so that the handing over to thenext phase will appear as efficient as possible. With the ambition to secure the output quality foreach activity, the responsibilities within the buying process become an important issue. E clearlydefined and balanced split of working tasks, responsibilities and final decision makers within eachactivity, increases the efficiency of the process and will result in reduced leadtimes.Company X is facing a re‐organisation of their buying process since its current capability doesn’treach a satisfying level of being competitive. To increase the efficiency, flexibility and the internalleadtimes, a redistribution of working tasks and responsibilities are being made. Previously, thedesigners of the firm have had the overall responsibility of the decisions of the process which haveresult in a lack of impact for the buying function. The company is trying to achieve an increasedimportance and impact of each of the activities within the process to secure the result of the outputin which it will not be depending on the work of a few members of the process.In the new structure of the firm’s buying process, the activities within the process are suppose to runparallel which requires hand overs performed with good quality. The new buying process is still in anearly stage but even so, advantages and disadvantages can be identified. The result of the empiricalresearch is showing an increased share of value added activities within the process, a more balancedsplit of working tasks and clearer common objectives from the participating activities and employees.The investigation also shows deficiencies in the new organization regarding the previous structure ofresponsibilities that is still affecting the efficiency in a non‐favorable way. There is also lack of clearguidelines for how the handovers should be performed.Our conclusion is that it’s favourable for a fashion retailer if their buying process has a processmanagement. The process should be designed in both terms of responsibilities and value creationactivities after the real customer value that the process is planning to create. / Program: Textilekonomutbildningen

Transparency is a business approach which has become more and more popular for fashion companies to apply in recent years. The purpose of transparency is to publish internal company information for stakeholders. Most often, the information is about how companies act socially, environmentally and economically. This study investigates consumer attitudes towards fashion companies that have chosen to apply transparency in their business practices. In order to explicate previous research, the study also examines how consumers want this information assigned along with what specific information consumers’ request. The study’s empirical data is based on nine qualitative interviews conducted with female consumers of different ages.The result of the study shows that consumers in general have no deeper knowledge or awareness of transparency or corporate social responsibility. This unconsciousness proved to have a major impact on the consumer's behavior, attitude and preferences towards transparency. Even though all respondents have a positive attitude towards the idea of transparency, there is some skepticism about the concept. The intentions of applying transparency and the content that is being conveyed are questioned. Respondents believe that the content can easily be manipulated in order to make companies appear better than they actually are. However, this skepticism can be reduced if an external party can control and review the company's transparency.This study also shows that consumers are happy to see that companies publish and convey internal information. The information should be brief, straightforward and easy to understand. It should be assigned to the consumers, instead of asking the consumers to search for it themselves. Perceptions of how the information should be conveyed differ greatly among respondents depending on age and amount of prior knowledge. Therefore it is crucial for companies to adapt the content and pick an appropriate platform for their customers. By understanding the target group's preferences, companies can more easily find a starting point in their work with corporate social responsibility and more effectively to convey it to stakeholders. However, there is a need to raise general awareness of the industry's problems. A way to do this is by discussing the subject in broader channels. This study is written in Swedish. / Transparens är ett arbetssätt som på senare år har blivit mer och mer populärt för klädföretag att applicera. Syftet med transparens är att kunna offentliggöra intern företagsinformation för intressenter. Oftast handlar informationen om hur företag agerar socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Denna studie undersöker konsumenters attityder till klädföretag som väljer att applicera transparens i sin verksamhet. För att utveckla tidigare forskningen undersöks även hur konsumenter vill tilldelas denna information och vad för specifik information som efterfrågas. Studiens empiri bygger på nio stycken kvalitativa intervjuer som hållits med kvinnliga konsumenter i olika åldrar.Resultatet i denna studie visar att konsumenter överlag inte har någon djupare kunskap eller medvetenhet om transparens och företags arbete med deras sociala och miljömässiga ansvar. Denna omedvetenhet visade sig ha en stor påverkan på konsumentens beteende, attityd och preferenser till transparens. Även om samtliga respondenter är positivt inställda till idén av transparens finns en skepsis till konceptet. Avsikterna med att applicera transparens och vad som förmedlas ifrågasätts. Respondenter anser att innehållet lätt kan förskönas i syfte att få företag att framstå som bättre än vad de egentligen är. Denna skepsis anses dock kunna minska om en extern part kan kontrollera och granska företags transparens.Denna studie redogör även att konsumenter gärna ser att företag offentliggör och förmedlar intern information. Formatet ska då gärna vara kortfattat och lättförstått, informationen ska tilldelas konsumenten istället för att konsumenten själv ska behöva leta upp den. Hur detta ska förmedlas skiljer sig mycket åt mellan respondenterna beroende på ålder och mängd förkunskap. Därför är det särskilt viktigt för företag att utgå från den specifika målgruppen för att kunna välja ett passande format att förmedla via den mest lämpliga plattformen. Genom att förstå sin målgrupps preferenser kan företag lättare finna en utgångspunkt i sitt arbete med samhällsansvar och mer effektivt förmedla detta till intressenter. Dock finns det ett behov av att lyfta branschens problematik utanför företagen och öka konsumenters medvetenhet genom att diskutera ämnet i bredare kanaler

Transparency is a business approach which has become more and more popular for fashion companies to apply in recent years. The purpose of transparency is to publish internal company information for stakeholders. Most often, the information is about how companies act socially, environmentally and economically. This study investigates consumer attitudes towards fashion companies that have chosen to apply transparency in their business practices. In order to explicate previous research, the study also examines how consumers want this information assigned along with what specific information consumers’ request. The study’s empirical data is based on nine qualitative interviews conducted with female consumers of different ages. The result of the study shows that consumers in general have no deeper knowledge or awareness of transparency or corporate social responsibility. This unconsciousness proved to have a major impact on the consumer's behavior, attitude and preferences towards transparency. Even though all respondents have a positive attitude towards the idea of transparency, there is some skepticism about the concept. The intentions of applying transparency and the content that is being conveyed are questioned. Respondents believe that the content can easily be manipulated in order to make companies appear better than they actually are. However, this skepticism can be reduced if an external party can control and review the company's transparency. This study also shows that consumers are happy to see that companies publish and convey internal information. The information should be brief, straightforward and easy to understand. It should be assigned to the consumers, instead of asking the consumers to search for it themselves. Perceptions of how the information should be conveyed differ greatly among respondents depending on age and amount of prior knowledge. Therefore it is crucial for companies to adapt the content and pick an appropriate platform for their customers. By understanding the target group's preferences, companies can more easily find a starting point in their work with corporate social responsibility and more effectively to convey it to stakeholders. However, there is a need to raise general awareness of the industry's problems. A way to do this is by discussing the subject in broader channels. This study is written in Swedish. / Transparens är ett arbetssätt som på senare år har blivit mer och mer populärt för klädföretag att applicera. Syftet med transparens är att kunna offentliggöra intern företagsinformation för intressenter. Oftast handlar informationen om hur företag agerar socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Denna studie undersöker konsumenters attityder till klädföretag som väljer att applicera transparens i sin verksamhet. För att utveckla tidigare forskningen undersöks även hur konsumenter vill tilldelas denna information och vad för specifik information som efterfrågas. Studiens empiri bygger på nio stycken kvalitativa intervjuer som hållits med kvinnliga konsumenter i olika åldrar. Resultatet i denna studie visar att konsumenter överlag inte har någon djupare kunskap eller medvetenhet om transparens och företags arbete med deras sociala och miljömässiga ansvar. Denna omedvetenhet visade sig ha en stor påverkan på konsumentens beteende, attityd och preferenser till transparens. Även om samtliga respondenter är positivt inställda till idén av transparens finns en skepsis till konceptet. Avsikterna med att applicera transparens och vad som förmedlas ifrågasätts. Respondenter anser att innehållet lätt kan förskönas i syfte att få företag att framstå som bättre än vad de egentligen är. Denna skepsis anses dock kunna minska om en extern part kan kontrollera och granska företags transparens. Denna studie redogör även att konsumenter gärna ser att företag offentliggör och förmedlar intern information. Formatet ska då gärna vara kortfattat och lättförstått, informationen ska tilldelas konsumenten istället för att konsumenten själv ska behöva leta upp den. Hur detta ska förmedlas skiljer sig mycket åt mellan respondenterna beroende på ålder och mängd förkunskap. Därför är det särskilt viktigt för företag att utgå från den specifika målgruppen för att kunna välja ett passande format att förmedla via den mest lämpliga plattformen. Genom att förstå sin målgrupps preferenser kan företag lättare finna en utgångspunkt i sitt arbete med samhällsansvar och mer effektivt förmedla detta till intressenter. Dock finns det ett behov av att lyfta branschens problematik utanför företagen och öka konsumenters medvetenhet genom att diskutera ämnet i bredare kanaler.

Digitalisering är idag en av de mest inflytelserika trenderna inom modebranschen, vilket bland annat är starkt kopplat till att e-handel blivit ett allt mer självklart val för konsumenter. I samband med detta har konsumenter i allt större utsträckning börjat betrakta sitt eget hem som provrummet i den digitala butiken, vilket har lett till att returer är ett växande problem för e-handelsföretag. Samtidigt visar flertalet studier att de kunder som returnerar varor är mer lönsamma än de kunder som inte gör det och att en väl fungerande returhanteringsprocess ökar förtroendet för företaget. Returer bör därmed betraktas likt en tjänst som erbjuds kunden, där det finns möjlighet för företaget att påverka kundvärdet ytterligare. Vidare skapas kundvärde när företaget erbjuder en returtjänst som stödjer kundens köpbeteende, och därmed ses returhanteringsprocessen som en potentiell konkurrensfördel. Därför krävs det att e-handelsföretag idag arbetar strategiskt för att minska antalet returer och effektivisera returhanteringen genom sin returns management-process. Syftet med denna uppsats är därför att jämföra hur svenska e-handelsbaserade modeföretag inom varierande marknadsnivåer arbetar med returpolicy, gatekeeping och avoidance som en del av returns management-processen, samt hur dessa aktiviteter bidrar till respektive företags kundvärde. Med utgångspunkt i detta har en kvalitativ undersökning genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med tre svenska e-handelsföretag inom modebranschen som en del av studiens primärdata. Då deltagarfrekvensen för intervjuerna blev lägre än förväntat, genomfördes även en kvalitativ dokumentstudie på företagens hemsidor samt på ytterligare sex e-handelsbaserade modeföretags hemsidor. Avslutningsvis genomfördes även en semistrukturerad intervju med ett svenskt företag, vilket erbjuder digitala produkter för e-handel inom returns management. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys utifrån de modeller som presenteras i den teoretiska referensramen: Porters (1985) värdekedja samt Rogers et al. (2002) returns management-modell vilken är uppdelad i en strategisk och en operationell process. Utifrån detta konstaterar studien att för att förbli konkurrenskraftig på den digitala modemarknaden, krävs det att företagets och marknadsnivåns kundlojalitet samt kundnöjdhet beaktas. Dessa faktorer, vilka relaterar till kundvärde, bör överstiga kostnaden för att erbjuda kunden en generös returpolicy i form av fria returer och längre ångerrätt. Vidare konstaterar studien att företagen bör fokusera på att ständigt förbättra sitt avoidance-arbete utifrån kundens efterfrågan, samt att gatekeeping-processen bör fullföljas utifrån vilken marknadsnivå företaget tillhör. Sammanfattningsvis leder avsaknaden av en digitaliserad returns management-process till ett mer reaktivt arbete snarare än proaktivt. Därmed konstaterar studien att e-handelsföretag bör implementera och anpassa digitalisering utefter dess storlek, förutsättningar samt marknadsnivå inom sin returns management-process. / c