Bakgrund: Fotbollen är Sveriges nationalsport som attraherar många barn och ungdomar. Problemet är det att barn och ungdomar ofta blir offer för selekteringar trots de negativa konsekvenser forskningen tyder på. Föreningarna och kommunernas anläggningar är många med bra kvalitet, trots det finns det ett större behov utav fler anläggningar och utbudet möter i många fall inte efterfrågan. Kan man finna förklaringar till varför föreningarna selekterar genom att undersöka resursernas influenser på barn- och ungdomsverksamheten med ett fokus på ledare- och anläggningstillgängligheten?  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om resurser, med ett särskilt fokus på ledare – och anläggningar, har en påverkan på hur svenska fotbollsföreningar bedriver selekteringsverksamhet i sina pojklag. Metod: Undersökningen är av kvalitativ karaktär, där tio stycken semi-strukturerade intervjuer genomförs för att samla in empirisk data. Annat material samlas in via relevant litteratur och vetenskapliga artiklar. Resultat: En tydlig koppling mellan resursbrist, främst i form av ledare – och anläggningstillgångar, och tidig selektering gick att identifiera i breddverksamheterna.

Due to the current situation in the world, where war and poverty are causing the need for a lot of people to leave their homelands, there are currently many people trying to find shelter and safety in other countries. A lot of the people fleeing their homelands for a better future are so called unaccompanied minors, who are children arriving at their destination without parents or a legal guardian. The amount of unaccompanied minors seeking refuge in Sweden have steadily grown over the last couple of years. This study aims to investigate  the different difficulties social service workers within four municipalities in the south part of Sweden, whose main work consists of helping and assessing these childrens needs, can encounter while trying to accomplish the different aspects of said work within the boundries of the resources given to them by their organisations. The study also aims to investigate the same social workers possibilities of getting assistence from co-workers and other parts of the organisation, as well as from managers. The study is built upon semi-structured interviews with four social workers who are currently working with unaccompanied minors. The data collected in the interviews were analysed using Michael Lipskys theory of street level bureaucracy, as well as a system theory. The results of the study showed me that while the interviewed social service workers had, to some extent, experienced trouble accomplishing their work-related tasks, they also felt that the support of their organisations and society as a whole made the work possible to perform. The study did show that the social workers employed in smaller municipalities had a harder time coping, but i am doubtful whether or not this can be applied as a general state, considering the small scope of the study.

Många förskolor präglas i dagens samhälle av resursbrist – i form av sjukskrivningar, stora barngrupper, brist på utbildade pedagoger samt svårigheter att få vikarier. Detta leder till en verksamhet där kontinuitet och trygghet påverkas, samt att pedagogerna får svårigheter att hinna med alla delar i sitt yrke. Massmedia, facktidningar och statistik från Försäkringskassan talar om hur detta påverkar pedagogerna och kvalitén av verksamheten på förskolorna. Hur detta påverkar barnen och deras upplevelse av förskolan finns det väldigt lite skrivit om. Syftet med studien blir därför att undersöka hur resursbrist i förskolan visar sig hos barn och hur pedagoger upplever att det påverkar dem i sitt förhållande till barnen, samt barns förhållande till varandra. Detta kommer jag göra genom att använda mig av observationer och intervjuer. Studien tar stöd i anknytningsteorin – vilken menar att trygg anknytning utgör en grund för att det ska kunna ske en utveckling hos barnen. Begreppen copingstrategier och resiliens kommer användas som analysverktyg i tolkningen av det empiriska materialet. Studiens resultat visar att barnens tålamod blir sämre och det förekommer mycket konflikter. Flera av de yngre barnen visar tecken på otrygghet genom att de är ovanligt klängiga, ledsna och kontaktsökande. Några barn drar sig undan och ”tystnar” medan andra blir väldigt arga, högljudda och utåtagerande. De beteenden som barnen uppvisar uppfattas ofta som irriterande och frustrerande av pedagogerna vilket gör att även deras tålamod blir sämre och de känner sig otillräckliga. Pedagogerna framhåller också att barnens intresse i utforskande och deltagande i verksamheten minskar vilket gör att de oroar sig barnens utveckling.

I barnmorskans kompetensområde ingår att främja tidig amningsstart och ge amningsstöd under barnets första vakenhetsperiod strax efter födelsen. Det finns evidens för att tidig amningsstart leder till helamning under en längre tidsperiod. Det är därför viktigt att den första amningen sker inom 120 minuter efter barnets födelse. Förlossningsbarnmorskans stöd i samband med den första amningen har stor betydelse för att detta ska möjliggöras. I föreliggande studie beskrivs en rad faktorer som både stör och främjar den tidiga amningsstarten. Barnmorskor har enligt sin kompetensbeskrivning samt direktiv från WHO och UNICEF ett tydligt ansvar att främja amning inom denna tidsram. Syftet med denna studie är att beskriva förlossningsbarnmorskans stödjande roll i samband med amning inom 120 minuter efter födelsen och identifiera de faktorer som upplevs påverka stödet. Sammanlagt 81 förlossningsbarnmorskor har deltagit i denna enkätstudie som analyserades med en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod. I resultatet framkom att förlossningsbarnmorskor prioriterar ett närvarande och informativt amningsstöd. De involverar partnern och eftersträvar att genom närvaro och dialog vara ett stödjande och stärkande stöd. Stort fokus läggs på främjandet av barnets naturliga amningsbeteende. Barnmorskorna uppmuntrar föräldrarna att vara närvarande och observanta på barnets signaler. Så långt det går undviks störande vårdrutiner och ett handgripligt amningsstöd.  Det mest framträdande i resultatet är att den pressade arbetssituationen inom förlossningsvården tvingar barnmorskor att välja mellan ett handgripligt amningsstöd eller ett uteblivet stöd. Denna resursbrist och stressiga arbetsmiljö leder i sin tur till uppgivenhet hos barnmorskor. Resultaten i denna studie föranleder diskussion kring resursbristens negativa effekter på amning ur ett långtidsperspektiv. Effekterna av en senarelagd amningsstart, ett uteblivet amningsstöd och negativ första amningsupplevelse är troligen en sjunkande amningsfrekvens. Teoretiskt sett är den rådande resursbristen inom svensk förlossningsvård ett direkt hot mot folkhälsan då en eventuell sjunkande amningsfrekvens skulle bidra till en fortsatt ökning av olika metabola sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

The aim of this study is to analyze the consequences of the fact that smaller businesses exempted from environmental requirements when starting a new business (in this case limited to car repairs), often are prioritized away in the municipality's environmental supervision due to resource shortage. Some businesses receive a regular supervision, whereas others, with the same type of preconditions, can be left without supervision for several years. The investigated consequences mainly concern whether this results in a risk for an increased environmental impact from the businesses not visited due to lack of supervision. Other factors which are being investigated are whether the requirement for equal treatment under the Administration Act is likely to be jeopardized as a consequence of this situation. Furthermore, if the requirements for supervision provided for in the Environmental Supervision Regulation are at risk of failure to comply. Research on this problem is limited, and therefore necessary because resource shortage in environmental supervision is something that several municipalities in Sweden are facing. Another problem is that there is no guidance from advisory authorities on how these activities should be handled in needs investigations and monitoring plans. The study has been carried out in the form of a case study with delimitation to smaller businesses without trial requirements, operating in Ulricehamn and Tranemo municipalities, which share a common environmental unit. Operational supervision visits have been carried out in eight businesses where no supervision has been carried out for a long time. The results from the businesses have been compared to results from businesses with the same conditions, but where a regular supervision has taken place. The results of the comparison show that the majority of shortcomings were found in those businesses where no regular supervision had been carried out. The highest percentage of deficiencies were found in the categories "self-monitoring control" and "emission to water". The result indicates that there is an increased environmental impact due to the fact that certain types of environmentally hazardous businesses are continuously being prioritized away, which in the long run can lead to the goal of a sustainable development being affected. The result of this study can be used as a tool for municipalities in the processes of prioritizing resources and for the risk assessment that is included in future needs and monitoring plans, as it illustrates the increased environmental impact arising due to the lack of supervision.

Arbetets syfte är att undersöka de didaktiska val lärare på fyra skolor i Sverige gör vid planering och genomförandet av teknikundervisningen. Insamlingen av data har skett genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som ansvarar för teknikundervisningen i respektive årskurs. I resultatet framkom det att lärarna bedriver teknikundervisningen på liknande sätt samt att deras upplevelser av det praktiska arbetet är samstämmiga. Resultatet pekar på att lärarna utgår från läroplanen och elevernas vardag när de planerar och genomför teknikundervisningen att samt lärarna behöver tillgång till mer material och personalresurser för att främja utvecklingen av teknikundervisningen.

Syftet med examensarbetet är att bidra till ökad kunskap om varför förskollärare upplever stress i sitt yrke samt hur situationer som skapar stress kan förstås. För att få in så många svar som möjligt samlade vi in data genom en enkät. Enkäten har besvarats av 43 förskollärare i 16 olika län i Sverige. För att nå syftet med studien har vi använt följande frågeställningar: Vilka situationer skapar stress i det dagliga arbetet enligt förskollärare? Hur kan dessa stresskällor förstås? Enkäten som skapats i MS (Microsoft) forms har där gett oss olika diagram över svaren. Resultatet analyseras på två olika sätt. Ena forskningsfrågan analyseras genom en tematisk analys och andra frågan analyseras genom Bronfenbrenners systemteori. Resultatet visar oss att förskollärarna upplever stress på arbetet och att den största anledningen till den upplevda stressen är stora barngrupper följt av administrativa arbetsuppgifter, barn i behov av särskilt stöd, höga ljudnivåer, resursbrist och konflikter. Med hjälp av Bronfenbrenners systemteori har vi förstått dessa stresskällor utifrån olika system. Slutsatser som vi kan dra är att barngrupperna ser ut som de gör eftersom Skolverkets (2017) allmänna råd inte har bestämda riktmärken kring antalet barn i barngrupperna vilket underlättar för kommunernas beslut om ökade storlekar på barngrupperna. En annan slutsats som vi kan dra av studien kopplat till forskning som vi tagit del av är att mycket går att knyta till storleken på barngruppen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför elever inte klarar av att genomförautbildningen till flygstridsledare i Försvarsmakten. En resurskrävande utbildning med testade elever, bra tekniska förutsättningar, och en hög lärartäthet. Trots detta avskiljs upp mot 38%av eleverna under olika skeden i utbildningen.Försvarsmakten och Flygvapnet står med hänsyn till det försämrade omvärldsläget inför en expansiv framtid där behovet av flygstridsledare bedöms öka. Framtiden kan betecknas,utifrån dagens allvarliga brister i numerär och oförmåga att reproducera funktionen, som bekymmersam. Brist på flygstridsledare riskerar Flygvapnets bibehållande och utveckling avseende både människor och materiel. Vi har intervjuat individer ur de yrkesgrupper som genomför urval och utbildning av flygstridsledare. Genom en kvalitativ studie med induktiv ansats, har vi sökt kunskap omvarför elever avskiljs från utbildningen.I vår analys har vi beskrivit relationer och beroenden mellan resurser i syfte att påvisa vad som skapar effektivitet utifrån tillgången på resurser för utbildningen. Resultatet visar att det föreligger resursbrister i hela kedjan rekrytering, urval och utbildning vilket påverkar utbildningen negativt. Utifrån ett resursbaserat perspektiv med effektivitetsfokus och utifrån framkomna brister, har vi analyserat och dragit slutsatsen att lärarkåren bör prioriteras för att öka effektiviteten i utbildningen i närtid.Utifrån vår analys tror vi oss kunna visa hur förändrade resurser utifrån dagens situation påverkar effektiviteten i utbildningen och utbildningsresultatet. Med ökade resurser inom rekrytering, urval och inom utbildningen så skulle med största sannolikhet den höga avskiljningsprocenten minska betydligt.

Den svenska polismyndigheten påbörjade den 1 januari 2015 genomförandet av den största omorganisationen på 50 år. Polisen gick från 23 enskilda myndigheter till en nationell, en enrådsmyndighet. Omorganisationen kunde enligt regeringen ge goda förutsättningar för att uppnå de mål och krav som finns för myndigheten, men skulle också leda till större enhetlighet för Polisen. Att ombilda myndigheten till en enårdsmyndighet skulle enligt regeringen också bidra till en “rättssäker, kvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet” med jämna resultat. Syftet med reformen var således att uppnå “högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrade resultat i polisens verksamhet”. Eftersom mycket missnöje riktats mot reformen, både internt och externt, har ett stort intresse väckts hos oss. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur myndigheten samt anställda inom Polisen upplevt och påverkats av reformen. Frågeställningar för vår studie är: ·     Hur upplevs Polismyndighetens omorganisation av anställda? ·     Kan  det  finnas  några  externa  händelser  respektive  omständigheter  som  påverkat reformen i en viss riktning? ·     Hur ser Polisens organisationskultur ut och hur präglar denna kultur myndigheten? ·     Finns det grupper/medarbetare inom myndigheten som påverkats mer än andra av omorganisationen? Studien genomförs utifrån perspektiv om organisationsförändringar, organisationskulturer, samt mål- och resultatstyrning.

Idag är det inte många textilföretag som har möjlighet att ha strumpproduktion i ett land som Sverige på grund av lönsamhetsskäl. Det är billigare att producera i låglöneländer i Europa eller Asien, men det tär istället på våra naturresurser och vår miljö att transportera produkter fram och tillbaka. På grund av de höjda lönerna i Kina och valutakursen för euron som höjts drastiskt i Europa har Sverige dock kommit till ett läge då det blir ekonomiskt lönsamt att flytta tillbaka en del av produktionen till Sverige. Dessutom ökar trenden med ekologiska och närproducerade varor, vilket ökar efterfrågan på svensktillverkade produkter. Studien syftar till att ge privatpersoner och företag ett underlag till att undersöka sina möjligheter för produktion av strumpor på den svenska marknaden.Utvecklingen av strumpproduktionen i Sverige pågår hela tiden och företagen uppdaterar sina maskinparker och utbildar sina anställda, vilket leder till en utveckling av marknaden. Om det är lönsamt att tillverka strumpor i Sverige kan till stor del bero på hur stort företaget är, hur brett produktsortiment de har, hur stor deras produktion är och vad de använder sig av för maskiner.Jämfört med antalet strumpproducerande företag på den svenska marknaden finns det få reparatörer och servicetekniker till maskinerna. Flertalet serviceföretag är inte bara verksamma på den svenska marknaden utan har kunder i hela norden. Att de arbetar på flera marknader kan göra att de inte är lika tillgängliga för strumpstickföretagen i Sverige. Det finns idag ett behov av fler serviceföretag för strumpstickmaskinerna på den svenska marknaden.Framtiden för strumpstickandet på den svenska marknaden ser ljus ut. Behovet av strumpor kommer alltid att finnas hos konsumenten så länge människan behöver skydda sina fötter mot kyla eller skav från skor. Trenden går mer och mer åt ekologiska och närproducerade produkter, vilket inte bara gynnar de företag som redan är etablerade på den svenska marknaden utan som också öppnar upp möjligheterna för nya företag att etablera sig.There aren’t many textile companies that have the opportunity to have their production in a country such as Sweden because of the profits. It implies a lower cost for a company to produce in low-wage countries like Europe and Asia, although it depletes our natural resources and environment to transport the products back and forth.Because of the increased wages in China and the exchange rate of the euro as increased dramatically in Europe, Sweden has now reached a stage where it becomes economically viable to move back some of the production to Sweden. There is an increasing trend of organic and locally produced products, increasing the demand on products produced in Sweden. The project aims to provide individuals and companies with support for them to explore their opportunities to produce socks on the Swedish market. The development of the production of socks is constant and the companies are improving their installed machines and educate their employer which leads to a development on the market. If it's profitable to produce socks in Sweden depends on the company, how broad collections they have, how big their production are and what machines they are using.Compared to the number of producing sock companies on the Swedish market there is only a few repair- and service technicians for the machines. Most of the companies aren’t only involved on the Swedish market, they have client across the Scandinavian. To work on several markets makes the companies less available to the companies in Sweden. There’s a current demand of more technicians companies for the sock producing companies on the Swedish market.The future of sock knitting on the Swedish market is bright. The need of socks is constant and will always be with the costumers as long as humans have the need of protecting their feet against the cold and sores. The trend is moving towards organic and locally produced products, which not only benefits the already established companies on the Swedish market but also opens opportunities for new companies to establish themselves. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning