Bakgrund: Internationellt humanitärt arbete är ett område där sjuksköterskor är aktiva. Att delta i internationella humanitära insatser innebär emellertid att arbeta i miljöer annorlunda från de normala med andra förutsättningar. Miljön där sjuksköterskan arbetar påverkar också omvårdnaden och det ingår tillika i sjuksköterskans yrkeskunskap att ha kunskap om den miljön där arbetet äger rum. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor inte känner sig tillräckligt förberedda inför arbetet i dessa sammanhang. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskors erfarenheter av miljön i internationella humanitära insatser samt hur upplevelser av arbetet i denna miljö, kommer till uttryck i egna berättelser. Metod: Kvalitativ textanalys, enligt Holme och Solvang, av 18 narrativa artiklar skrivna av sjuksköterskor, eller i enstaka fall intervjuer med sjuksköterskor, som deltagit i internationella humanitära insatser. Resultat: Genom analys av de narrativa artiklarna framkom fyra huvudteman: Bristande resurser, Utsatthet, Emotionella möten, samt Coping. I temat Bristande resurser beskrivs miljön. Miljön präglades av resurssvaghet, något som påverkade sjuksköterskornas arbete. Utsatthet skildrar hur sjuksköterskorna utsattes för risker och faror under uppdragen. Under temat Emotionella möten återfinns sjuksköterskornas beskrivningar av betydelsefulla möten med lokalbefolkningen. Coping berör sjuksköterskornas beskrivningar av strategier för att hantera svårigheter, teamets betydelse samt hur uppdragen upplevdes som givande. Slutsats: Resursbristen i arbetet upplevdes som svår. Arbetet i de internationella uppdragen hade stora variationer. Kreativitet, flexibilitet och förståelse var viktiga för att hantera svårigheter i arbetet under uppdragen. Genom att sätta in resultatet av studien i en klassificeringsmodell av omvårdnadsvetenskapens områden kan internationellt humanitärt arbete konceptualiseras utifrån ett omvårdnadsvetenskapligt perspektiv. Klinisk betydelse: Resultatet från denna studie kan användas för att förbättra utbildningen för sjuksköterskor i internationella humanitära insatser. / Background: International humanitarian aid work is a field where nurses are active. Yet, to participate in international humanitarian action is to work in an environment different from what is normal with unlike circumstances. The environment where nurses work also has an effect on the nursing care and it is a part of the nurses’ professional knowledge to have insight of the environment in which the work takes place. Earlier research suggests that nurses feel inadequately prepared for the work in this context. Aim: The aim of the study was to explore in which way nurses’ experiences of the environment in international humanitarian aid work and how experiences of the work in such environment, are expressed in their own narrated texts. Methodology: Qualitative textual analysis, according to the way of Holme and Solvang, of 18 narrated articles written by nurses, or in a few cases interviews with nurses, whom have all participated in international humanitarian aid work. Result: Four main themes emerged from the analysis of the material: Lack of resources, Vulnerability, Emotional meetings, and Coping. The theme Lack of resources describes the environment. The environment was characterized by resource weakness, which affected the nurses' work. Exposure depicts how nurses were exposed to hazards and dangers during the missions. In the theme Emotional meeting the nurses descriptions of meaningful encounters with the locals is to be found. Coping relates to the nurses descriptions of strategies to address difficulties, the importance of the team and how the missions were experienced as meaningful. Conclusions: Lack of resources was perceived as difficult. The work of the international commissions had wide variations. Creativity, flexibility and understanding were important to address difficulties during the missions. By inserting the results of the study in a classification model of nursing science areas, international humanitarian aid work can be conceptualized from a nursing science perspective. Clinical impact: The results of this study can be used to improve education for nurses in international humanitarian aid work.

Uppsatsen syftade till att undersöka hur rådande beläggningssituation och olika kriminalpolitiska insatser har påverkat Kriminalvårdens arbete, hur förd kriminalpolitik har förhållit sig till Kriminalvårdens viktigaste mål att minska antalet återfall i brott samt hur detta kan påverka myndighetens framtida arbete. Detta genom fem semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdsinspektörer från olika anstalter, varpå kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultaten kopplades till tidigare forskning samt nyinstitutionell teori och rutinaktivitetsteorin. Med utgångspunkt i kriminalvårdsinspektörernas perspektiv framkom sammantaget att hårdare lagstiftning och utökade resurser till främst polisen - i enlighet med den kriminalpolitiska och mediala diskursen - har bidragit till Kriminalvårdens problematiska beläggningssituation. Detta då förd kriminalpolitik underlättade lagföring av fler personer, men Kriminalvården fick i sin tur inte tillräckliga resurser för att hantera dessa. Kriminalvårdens förutsättningar att hinna förse samtliga klienter med nödvändiga återfallsförebyggande insatser blev således begränsade. Majoriteten av kriminalvårdsinspektörerna uttryckte en oro över att Kriminalvården i framtiden ska präglas mer av förvaring än vård, vilket sannolikt skulle öka - snarare än minska - risken för återfall i brott. / The purpose of this essay was to examine how the prevailing occupancy situation and criminal policy initiatives have affected the Swedish Probation Service, how the criminal policy relates to this authority’s most important goal of reducing re-offending, and how it can affect their future work. This through five semi-structured interviews with prison managers from different prisons, and the transcripts were analyzed through qualitative content analysis. The results was related to prior research, neo-institutional theory and the routine activity theory. Based on the prison managers’ perspective, the overall results showed that stricter legislation and increased resources for mainly the police has contributed to the Swedish Probation Service’s problematic occupancy situation. This because the pursued criminal policy made it easier to prosecute more people but the Swedish Probation Service was not given enough resources to handle these inmates. The authority therefore lacked the conditions to provide all inmates with necessary rehabilitation. The majority of the prison managers expressed concern that the Swedish Probation Service in the future will be characterized more by custody than rehabilitation, which most likely would increase - rather than decrease - the likelihood of re-offending.

Akutmottagningar har ansvaret att erbjuda vård av hög kvalitet i livets slutskede. Tidigare forskning beskriver att akutsjukvårdsverksamheter och dess ledning brister i utformningen av palliativ vård, vilket potentiellt kan minska förtroendet för hälso- och sjukvårdssystemet. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slut på en akutmottagning. Metoden var att utifrån en teoretisk utgångspunkt från de fyra hörnstenarna i palliativ vård göra en systematiserad allmän litteraturstudie. Resultatet grupperades i två huvudkategorier: Faktorer som kan påverka omvårdnaden vid vård i livets slut och Sjuksköterskans upplevelse kan påverka omvårdnaden vid livets slut. Resultatet presenterades i totalt sex underkategorier där det framkommer att vården av patienter i livets upplevs som negativ av sjuksköterskor på akutmottagningar. Akutmottagningens uppdrag, dess miljö och kunskapsbrist anges som orsaker till detta. Upplevelsen av den negativa uppfattningen förstärks av sjuksköterskans upplevelse av hög arbetsbelastning, brist på resurser och brist på tid för att utföra god omvårdnad för patienter i livets slut. Detta bekräftar tidigare forskning att akutmottagning är en olämplig miljö för patienter i livets slut. Slutsatsen är att dels bör akutmottagningens resurser stärkas för denna patientkategori, dels bör akutsjukvårdens styrning ses över så att dessa patienter skall styras till andra mer lämpliga enheter än akutmottagning om behov av akut sjukvård uppstår. / Emergency departments have the responsibility to provide high-quality end-of-life care. Previous research describes deficiencies in the provision of palliative care within emergency healthcare facilities and their management, which could potentially undermine trust in the healthcare system. The aim of this study is to investigate and describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life in an emergency department. The method involved conducting a systematic general literature review based on the theoretical framework of the four cornerstones of palliative care. The results were grouped into two main categories: Factors that may affect end-of-life care and Nurses' experiences that may influence end-of-life care. The results were presented in a total of six subcategories, revealing that the care of patients at the end of life is perceived negatively by nurses in emergency departments. The department's mission, its environment, and lack of knowledge are cited as reasons for this perception. The experience of this negative perception is reinforced by nurses' experiences of high workload, resource shortages, and lack of time to provide good care for patients at the end of life. This confirms and concludes previous research that emergency departments are an unsuitable environment for patients at the end of life. In conclusion, resources for this patient category in emergency departments should be strengthened, and the management of emergency healthcare should be reviewed to direct these patients to other more appropriate units than the emergency department when acute healthcare needs arise.

Bakgrund: Svenska intensivvårdsregistret (SIR) sammanställer varje år fastställda kvalitetsmått där en av dem är ”Överflyttning till annan intensivvårdsavdelning på grund av egen resursbrist.” Flera studier har visat att de patienter som flyttas mellan intensivvårdsavdelningar har en högre mortalitet och längre vårdtid än de som inte flyttas. Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren förebygga och utreda vårdskador. Ett sätt att mäta vårdrelaterade skador är Global Trigger Tool (GTT). Syfte: Att undersöka frekvensen av skador hos de patienter som överflyttats till annan intensivvårdsavdelning på grund av resursbrist jämfört med en matchad kontrollgrupp. Metod: En retrospektiv, deskriptiv och jämförande pilotstudie. Journaler från patienter som flyttats till annan intensivvårdsavdelning på grund av resursbristscannades efter skador med hjälp av GTT och jämfördes sedan med en kontrollgrupp som inte flyttats mellan intensivvårdsavdelningar. Resultat: I undersökningsgruppen (n=20) återfanns 67 skador med ett genomsnitt på 3,4 skador per patient. I kontrollgruppen (n=40) hittades 80 skador med ett genomsnitt på 2,0 skador per patient. Det fanns en stark tendens (p=0,05) till att undersökningsgruppen hade fler antal skador jämfört med kontrollgruppen. Av de patienter som hade sammanlagt sju skador återfanns 15 % i undersökningsgruppen jämfört med 2,5 % i kontrollgruppen. Slutsats: Tendenser ses till att patienter som flyttas på grund av resursbrist har en högre frekvens av skador jämfört med de som inte flyttas. Klinisk betydelse: Om inte överflyttningar på grund av resursbrist kan undvikas, bör i alla fall fler hänsyn tas när beslut om överflyttning sker, såsom exempelvis mått på sjuklighetoch etiska överväganden. / Background: The Swedish Intensive Care Register (SIR) on a yearly basis puts together appointed quality measurements; one of them is entitled ”Transfer to Another Intensive Care Unit Due to Own Lack of Resources.” Several studies have shown that patients that are being transferred between intensive care units have higher mortality rates and longer stay at hospital, compared to those who do not transfer. According to the Swedish Law for Patient Safety the provider of care shall prevent and investigate adverse events. One way of measuring healthcare related adverse events is the Global Trigger Tool method (GTT). Objectives: To investigate the frequency of adverse events in patients who transfer to another intensive care unit due to lack of resources compared to a matched control group. Methods: A retrospective, descriptive and comparative pilot study was conducted. Medical records from patients who were moved to another intensive care unit due to lack of recourses were scanned for adverse events with GTT and then compared with a control group who had not been transferred between intensive care units. Results: In the experimental group (n=20), 67 adverse events were detected with an average of 3, 4 adverse events per patient. In the control group (n=40), 80 adverse events were detected with an average of 2, 0 adverse events per patient. There was a strong possibility (p=0, 05) that the experi-mental group had a higher incidence of adverse events compared to the control group. As much as 15 percent of the patients in the experimental group had been subjected to, in all, seven adverse events, compared to 2, 5 percent in the control group Conclusion: There is a possibility that patients who transfer due to lack of resources have a higher frequency of adverse events than those who do not transfer. Clinical relevance: If transfers due to lack of resources cannot be eliminated when decision about transfers are being made, more consideration should be given to such things as morbidity and ethics.

Bakgrund: Överflyttningar mellan intensivvårdsavdelningar kan leda till negativa konsekvenser för patienten så som minskad patientsäkerhet och försämring under själva transporten med förlängd vårdtid som följd. När resurserna på en intensivvårdsavdelning överstigs kan det bli nödvändigt att överflytta patienter mellan intensivvårdsavdelningarna trots de kända riskerna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors förhållningssätt till patientöverflyttningar på grund av resursbrist. Metod: En fokusgruppsintervju på en specialistintensivvårdsenhet i Mellansverige genomfördes. En induktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetning av textmaterialet. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas förhållningssätt kunde kategoriseras i tre domäner: yrkesroll, känslor samt rationell inställning. Dessa tre domäner utgjorde ett tema: Professionellt och känslomässigt förhållningssätt. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna har med hjälp av sin yrkeserfarenhet funnit både ett professionellt och känslomässigt förhållningssätt som hjälper dem att hantera etiska dilemman och moralisk stress vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist. Intensivvårdssjuksköterskans professionella och känslomässiga förhållningssätt vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist påverkas av deras yrkesroll, känslor och rationella inställning. / Background: Transfers between intensive care units can cause negative consequences for the patient, such as decreased patient safety and deterioration during the transport, which leads to a longer time of treatment. When the resources at an intensive care unit are exceeded it may be necessary to transfer patients between the units although the risks are known. Aim: The aim of this study was to examine the approach of critical care nurses towards patient transfers due to lack of resources. Method: Focus group interview at a special intensive care unit was conducted in Central Sweden. Six critical care nurses with at least two years’ experience were included in the study. An inductive qualitative contents analysis was used during material editing. Result: The critical care nurses approach was identified in three domains: profession, emotions and rational attitude. These three domains formed a theme: A professional and emotional approach. Conclusion: Critical care nurses have found with their professional experience a professional and emotional approach that helps them to manage ethical dilemmas and moral distress of patient transfers due to lack of resources. Critical care nurses’ ´professional and emotional approach of patient transfers due to lack of resources are led by their profession, emotions and rational attitude.

<p>Radon is a hazardous substance that cannot be perceived by our senses. It has long been known that exposure to high radon levels for a long period of time will ultimately cause lung cancer. The Swedish Radiation Safety Authority estimates that 500 people die annually due to this. Although most of them are smokers, even non-smokers suffer from lung cancer caused by radon. The statutory value for radon in homes today is 200 Bq/m³. Several years of research points to the fact that 63% of all those who develop lung cancer have been exposed to radon levels between 100-200 Bq/m³. This is why the WHO has lowered the recommended value to  100 Bq/m³,  and The Radiation Safety Authority of Sweden also has the same recommendation today. This study has been rendered to the Municipality of Eskilstuna, and its environmental and emergency management. The study has identified 72 % of the rental properties for radon measurements and action through personal visits to 14 large and medium-sized property managers in Eskilstuna. Several conclusions can be made from the study. Generally, very few measurements have been made and these have shown 6 % of high radon levels. The various property managers are at very different levels regarding their work with radon and there are very big differences amongst them as regards giving priority to the issue with radon. In 2020, the Swedish parliament has decided that no one should be exposed to radon levels above 200 Bq/m³ in their homes. Today there is legislation that applies against radon in apartment buildings as well as effective methods to reduce radon levels. However, the problem is instead the fact that there is a lack of resources at hand for the public health inspectors. Consequently, it seems rather impossible achieving the goal set for 2020. Thus it is of utmost interest to highlight this problem for the politicians that ultimately set the budget for the services in the municipality.</p>

Radon is a hazardous substance that cannot be perceived by our senses. It has long been known that exposure to high radon levels for a long period of time will ultimately cause lung cancer. The Swedish Radiation Safety Authority estimates that 500 people die annually due to this. Although most of them are smokers, even non-smokers suffer from lung cancer caused by radon. The statutory value for radon in homes today is 200 Bq/m³. Several years of research points to the fact that 63% of all those who develop lung cancer have been exposed to radon levels between 100-200 Bq/m³. This is why the WHO has lowered the recommended value to  100 Bq/m³,  and The Radiation Safety Authority of Sweden also has the same recommendation today. This study has been rendered to the Municipality of Eskilstuna, and its environmental and emergency management. The study has identified 72 % of the rental properties for radon measurements and action through personal visits to 14 large and medium-sized property managers in Eskilstuna. Several conclusions can be made from the study. Generally, very few measurements have been made and these have shown 6 % of high radon levels. The various property managers are at very different levels regarding their work with radon and there are very big differences amongst them as regards giving priority to the issue with radon. In 2020, the Swedish parliament has decided that no one should be exposed to radon levels above 200 Bq/m³ in their homes. Today there is legislation that applies against radon in apartment buildings as well as effective methods to reduce radon levels. However, the problem is instead the fact that there is a lack of resources at hand for the public health inspectors. Consequently, it seems rather impossible achieving the goal set for 2020. Thus it is of utmost interest to highlight this problem for the politicians that ultimately set the budget for the services in the municipality.

Bakgrund: Under senare år har cirkulär ekonomi fått allt större uppmärksamhet som ett lovande koncept för att öka den globala hållbarheten och motverka resursbrist. På organisationsnivå handlar arbete mot en cirkulär ekonomi, cirkulärt arbete, om att följa nya principer för att bedriva hållbarhetsarbete och en möjlighet att förena detta med ekonomiska fördelar. Cirkulärt arbete kan därför förväntas skilja mellan offentliga och privata organisationer. Konceptet innebär också att nya mål formuleras och nya strategier används för att nå dessa, varför den formella ekonomistyrningen kan komma att behöva anpassas till det cirkulära arbetet. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur offentliga respektive privata organisationer kan arbeta cirkulärt samt hur och varför formell ekonomistyrning anpassas till cirkulärt arbete. Detta för att bidra med kunskap till organisationer som vill utveckla en mer cirkulär verksamhet samt för att göra ett teoretiskt bidrag till forskningen om cirkulär ekonomi i organisationer och formell ekonomistyrning i cirkulärt arbete. Metod: Studiens metod är en tvåfallsstudie i en offentlig respektive en privat organisation. Slutsatser: Studiens slutsatser är att cirkulärt arbete i offentliga organisationer riktas mycket mot utveckling av cirkulär ekonomi i samhället samt att privata organisationer försöker förena hållbarhetsansvar med ekonomiska fördelar genom att utnyttja resurser i högre utsträckning samt förbereda sig inför ett samhälle som stödjer cirkulär ekonomi. Det cirkulära arbetet kan också skilja på grund av organisationens förutsättningar. Den formella ekonomistyrningen anpassas främst genom man försöker påverka medarbetare till att engagera sig i cirkulärt arbete. Vidare krävs tydligare planering samt nya mått för att driva och utvärdera det cirkulära arbetet. Planering och beslutsfattande kräver också en ökad detaljnivå och ett längre tidsperspektiv i styrning mot cirkulärt arbete. / Background: In recent years, circular economy has gained increased attention as a promising concept for global sustainability and solution for resource scarcity. Moving towards a circular economy in organizations is about following new principles for increased sustainability which can lead to economic benefits. The work towards a more circular organization may differ between public and private organizations. The concept also leads to new goals and strategies, which may lead to a need for the formal management accounting and control to be adapted in organizations that adopt the concept. Purpose: The purpose of this thesis is to explain how public and private organizations can work towards a circular economy and how and why formal management accounting and control is adapted to this work. This can lead to a contribution of knowledge for organizations that want to adopt the concept and a theoretical contribution about circular economy in organizations and formal management accounting and control. Method: The method is a case study in two cases: one public and one private organization. Conclusions: The conclusions of this study are that public organizations aim for a development of circular economy on a societal level and private organizations try to accommodate social responsibilities with economic benefits by increasing recourse utility and prepare for a society where circular activities are supported. Preconditions in organizations determines what circular activities are possible. The formal management accounting and control has been adapted mainly in cultural controls to engage co-workers. Clear goals and measures are developed to drive and evaluate the circular work. Planning and decision-making are also more detailed and have longer time perspectives.