Meritor HVS AB är ett fordonskomponentföretag som tillverkar fram- och bakaxlar till lastbilar i sin fabrik i Lindesberg. År 2022 blev Meritor förvärvade av Cummins Inc., och en ny hållbarhetsstrategi introducerades till företaget året efter det. Nu har Meritor stora utmaningar framför sig för att uppnå de mål som den nya hållbarhetsstrategin innefattar – bland annat hur de ska kunna minska sina energislöserier. I denna rapport undersöks och redogörs just dettagenom att i första hand identifiera vilket produktionsområde i fabriken som har störst elförbrukning. Detta visade sig vara fabrikens smidesprocess. Därefter identifierades problemet till varför området bidrar till energislöserier, vilket konstaterades vara att spillvärmen som uppkommer inte återanvänds i dagsläget.För att optimalt utnyttja den spillvärme som uppkommer i smidesprocessen, utvecklades lösningar fram baserat på mängd samt typ av värmeenergi som avges. Detta resulterade i en värmestrålningsfångare, som ska utnyttja spillvärmen som uppkommer genom strålning, och en värmeväxlare, som ska utnyttja spillvärmen som uppkommer genom konvektion. De två lösningarna är sammansatta i ett värmeåtervinningssystem med en gemensam arbetsvätska som förvärms i värmeväxlaren, för att sedan värmas upp ytterligare i värmestrålningsfångaren. Den arbetsvätska som använts som exempel i denna rapport är vatten, som kan utnyttjas vidare i fabrikens andra processer. Däremot har systemet utvecklats för att vara anpassningsbart för andra arbetsvätskor och ändamål.Även om värmeåtervinningssystemet har utvecklats fram genom välgenomtänktatillvägagångsätt har ett flertal nödvändiga antaganden gjorts för att kunna genomföra och fullfölja arbetet. Dessutom genomfördes ingen fullständig kostnadsanalys för systemet på grund av en tidsbegränsning av arbetet och saknar därmed komponent- och konstruktionskostnader.Däremot undersöktes vilken kostnadsbesparing företaget skulle kunna göra om de köpte in samma mängd varmvatten som återfås med värmeåtervinningssystemet från fjärrvärmenätet, vilket resulterade i ungefär 1,4 miljoner kronor per år. För att däremot få ett fullständigt underlag för värmeåtervinningssystemets nytta bör Meritor genomföra egna mätningar för attmer exakt förstå hur mycket energi som finns tillgänglig smidesprocessen och kostnadsanalyser. Dessutom bör företaget även undersöka framtida möjligheter att generera elektricitet från spillvärme för att vidareutveckla värmeåtervinningssystemet och utöka sina energisystemför att bidra till sitt arbete mot att uppnå nettonollutsläpp.

Med hjälp av systembilder, PLC-kod, studiebesök och intervjuer konstruerades en funktionsbeskrivning för styrning och hantering av ett värmeåtervinningssystem vid namn Avgaspannan, på Volvo GTOs, f.d. Powertrain, anläggning i Skövde. Syftet bakom examensarbetet var att skapa en funktions-beskrivning som skulle vara ett stöd för nuvarande, men även blivande personal. Eftersom det i dags-läget inte finns någon dokumentation kring styrningen av systemet. Tanken bakom arbetet är att med hjälp av redan existerande programkod och systembilder skapa en väldokumenterad och välfylld funktionsbeskrivning. För att komplettera dokumentet till största möjliga mån, genomfördes även studiebesök för att se systemet i verkligheten samt genomfördes även intervjuer för att erhålla information och kommentarer från driftpersonalen. Värmeåtervinningssystemet utvinner värmen från producerade avgaser från smältugnarna i Gjuteriet. Värmen som utvinns värmer i sin tur upp fjärrvärmevatten som sedan pumpas ut på Skövde kommuns Fjärrvärmenät för att under vinterhalvåret hjälpa till och förse Skövde med värme. De steg och moment som utfördes under arbetets gång har resulterat i ett godkänt dokument hos aktörerna och de är nöjda med arbetet. För att kunna nå det färdiga resultatet genomfördes studier kring och i PLC-programmet samt systembilder, det utfördes även studiebesök och intervjuer. Dessa mo-ment var byggstenarna för att kunna få ett godkänt resultat. / With the aid of system images, PLC-code, studies at the facility and interviews, a functional description was designed for the control and management of a waste heat boiler named Avgaspannan, at Volvo GTOs, Powertrain, plant in Skövde. The purpose of the thesis was to create a functional description that would support current, but also prospective staff. Since there is currently, no documentation regarding the control of the system. The idea behind the work is to create a well-documented and well-filled function description by using already existing program-code and system images. To supplement the document to the greatest extent possible, studies at the facility and the real system was made. Interviews were also conducted to obtain information and comments from the operating staff.The heat recovery system extracts the heat from produced exhaust gases from the smelters in the foundry. The heat that is extracted, will heat up the district heating water, which is then pumped out on Skövde municipality’s heating network in order to help and provide Skövde with heat during the winter. The steps performed during the course of the work have resulted in an approved document by the actors and they are satisfied with the work. To be able to achieve the final result, studies were conducted on and in the PLC-code and system images, as well as study visits and interviews. These elements were the building blocks for being able to get an approved result.

The rise in green-house gases emissions is an overall problem nowadays, in order to achieve the European goals by 2030, several changes are needed. Supermarkets are responsible of 3% of the emissions in Sweden, which makes them a clear target to reduce emissions. By using heat recovery systems, supermarkets can recover part of the heat excesses and use it for ambient or water heating. This can generate a reduction in heat demand, however, to be able to recover heat excess, more electricity is consumed. In the case study conducted, the heat recovery system of a supermarket in Matorp, Sweden has been analyzed. Studying the performance of the system, it has been seen that the COP values are around 2, low values compared with other case studies. The reason for this low performance is because of low discharge pressure, that also leads to a low amount of heat recovered. In the techno economic analysis, the operational costs of the heat recovery system are compared to the ones that a floating condensations system would have had. In the operational costs, both the electricity and the heating costs are considered. The results show that the overall floating condensation costs are only 1.86% higher than the heat recovery costs. This is a small value, but it has to be taken into account that the performance of the system and the heat recovered is low. Finally, in the environmental analysis the CO2 emissions savings by using a HR instead of a FC one is calculated, showing a reduction of 2.3 tons of CO2 per year. / Ökningen av utsläpp av växthusgaser är ett övergripande problem nuförtiden, och för att uppnå de europeiska målen till 2030 behövs flera förändringar. Supermarkets står för 3% av utsläppen i Sverige, vilket gör dem till en tydlig målgrupp för att minska utsläppen. Genom att använda värmeåtervinningssystem kan livsmedelsbutiker återvinna en del av överskottsvärmen och använda den för uppvärmning av lokaler eller vatten. Detta kan minska värmebehovet, men för att kunna återvinna överskottsvärme förbrukas mer elektricitet. I den genomförda fallstudien har värmeåtervinningssystemet i en livsmedelsbutik i Matorp, Sverige analyserats. Genom att studera systemets prestanda har man sett att COP-värdena ligger runt 2, vilket är låga värden jämfört med andra fallstudier. Anledningen till denna låga prestanda är det låga avluftningstrycket, vilket också leder till en låg mängd återvunnen värme. I den tekno-ekonomiska analysen jämförs driftskostnaderna för värmeåtervinningssystemet med de som ett flytande kondensationssystem skulle ha haft. I driftskostnaderna beaktas både el- och uppvärmningskostnader. Resultaten visar att de totala kostnaderna för flytande kondensation endast är 1,86% högre än kostnaderna för värmeåtervinning. Detta är ett litet värde, men det måste beaktas att systemets prestanda och den återvunna värmen är låg. Slutligen, i den miljömässiga analysen beräknas minskningen av CO2-utsläpp genom att använda ett HR istället för ett FCsystem, vilket visar en minskning med 2,3 ton CO2 per år.