Bakgrund: Perioperativ hypotermi är en vanlig komplikation under generell och regional anestesi. Med hypotermi menas uppmätt kärntemperatur under 36 °C. Patienter som opereras för knä- och höftplastik är en utsatt grupp. De har ofta flera riskfaktorer som ökar risken att drabbas av perioperativ hypotermi. Eventuella komplikationer kan leda till ökat lidande för patienten samt ökade kostnader för samhället relaterat till längre sjukhusvistelser och sjukskrivning. Området är väl beforskat. Forskning visar att förebyggande omvårdnadsåtgärder bör göras med både passiva och aktiva metoder men trots detta kvarstår problemet. Syfte: Syftet var att observera vilka omvårdnadsåtgärder som vidtas för att förebygga hypotermi hos patienter under knä- och höftplastiksoperationer. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ design och observationer som datainsamlingsmetod. Studien analyserades deskriptivt. Resultat: Studien genomfördes vid två olika sjukhus. Totalt observerades 22 knä- och 18 höftplastiksoperationer. Resultatet visade att båda sjukhusen vidtog omvårdnadsåtgärder men på ett varierande arbetssätt. Vid alla operationer användes passiva omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Studien visar att omvårdnadsåtgärder vidtas men det finns fortfarande förbättringsområden vid båda sjukhusen. Riktlinjer och PM förekommer men författarna eftersöker nationella riktlinjer för att säkerställa att alla sjukhus arbetar utifrån samma grund för att förebygga perioperativ hypotermi.

Bakgrund: Många av patienterna som opererats kommer till den postoperativa enheten med en mild hypotermi, vilket kan leda till en rad olika komplikationer. Det finns flera dokumenterade värmebevarande omvårdnadsåtgärder som kan förebygga hypotermi hos patienterna. Däremot behöver kunskapen om anestesisjuksköterskors erfarenheter av värmebevarande omvårdnadsåtgärder belysas. Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av värmebevarande omvårdnadsåtgärder för att förebygga hypotermi. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Ett strategiskt urval gjordes och insamling av data skedde genom intervjuer som spelades in på band. Kvalitativ manifest innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultat: Vilka värmebevarande omvårdnadsåtgärder som valdes berodde inte enbart på anestesisjuksköterskan, utan ekonomi och andra yrkeskategorier påverkade beslutet. Operationstidens längd, ingreppets art och patienternas status var också faktorer som påverkade om värmebevarande omvårdnadsåtgärder skulle användas. Anestesisjuksköterskorna uttryckte önskemål om gemensamma mål för att göra till verklighet att alla yrkeskategorier och berörda vårdenheter arbetar för helheten kring patienternas värme. Att ge patienter ett välbefinnande genom att använda värmebevarande omvårdnadsåtgärder var viktigt för anestesisjuksköterskorna. Slutsats: Med riktlinjer och mer kunskap om värmebevarande omvårdnadsåtgärder hos alla yrkeskategorier finns det förhoppningar om att kunna nå målet: att patienterna ska vara normoterma efter sin operation.

<ol><li> </li></ol><p>Bakgrund:<strong> </strong>Många<strong> </strong>av<strong> </strong>patienterna som opererats kommer till den postoperativa enheten med en mild hypotermi, vilket kan leda till en rad olika komplikationer. Det finns flera dokumenterade värmebevarande omvårdnadsåtgärder som kan förebygga hypotermi hos patienterna. Däremot behöver kunskapen om anestesisjuksköterskors erfarenheter av värmebevarande omvårdnadsåtgärder belysas.</p><p>Syfte:<strong> </strong>Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av värmebevarande omvårdnadsåtgärder för att förebygga hypotermi.</p><p>Metod:<strong> </strong>En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Ett strategiskt urval gjordes och insamling av data skedde genom intervjuer som spelades in på band. Kvalitativ manifest innehållsanalys valdes som analysmetod.</p><p>Resultat: Vilka värmebevarande omvårdnadsåtgärder som valdes berodde inte enbart på anestesisjuksköterskan, utan ekonomi och andra yrkeskategorier påverkade beslutet. Operationstidens längd, ingreppets art och patienternas status var också faktorer som påverkade om värmebevarande omvårdnadsåtgärder skulle användas. Anestesisjuksköterskorna uttryckte önskemål om gemensamma mål för att göra till verklighet att alla yrkeskategorier och berörda vårdenheter arbetar för helheten kring patienternas värme. Att ge patienter ett välbefinnande genom att använda värmebevarande omvårdnadsåtgärder var viktigt för anestesisjuksköterskorna.</p><p>Slutsats: Med riktlinjer och mer kunskap om värmebevarande omvårdnadsåtgärder hos alla yrkeskategorier finns det förhoppningar om att kunna nå målet: att patienterna ska vara normoterma efter sin operation.</p>

Bakgrund: Under det perioperativa vårdförloppet föreligger många riskfaktorer för patienten att utveckla oavsiktlig hypotermi. Detta kan leda till flertalet operativa och postoperativa komplikationer vilket kan skapa obehag och lidande för patienten, förlänga vårdtider och generera ökade kostnader för samhället. Den perioperativa specialistsjuksköterskans omvårdnadsansvar innefattar ett flertal värmebevarande omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla hypotermi hos patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesi-, operations- och intensivvårdssjuksköterskors värmebevarande omvårdnadsåtgärder i det perioperativa vårdförloppet. Metod: En studie med deskriptiv analys utfördes. Data samlades in genom en strukturerad intervjuguide. Sammanlagt deltog 36 specialistsjuksköterskor i studien. Resultat: Specialistsjuksköterskornas värmebevarande omvårdnadsåtgärder bestod utav både passiva och aktiva åtgärder varav tre var utmärkande; att använda luftvärmetäcke, att ge varma infusions- och spolvätskor samt att undvika onödig exponering av patienten. Rutinmässig temperaturmätning av patienten saknades i det perioperativa vårdförloppet. Dokumentering av värmebevarande omvårdnadsåtgärder utfördes i hög grad inom det perioperativa specialistsjukskötersketeamet. Slutsats: Flertalet aktiva och passiva värmebevarande omvårdnadsåtgärder utfördes perioperativt trots avsaknad av skriftliga lokala arbetsrutiner och nationella riktlinjer. Förvärmning av patienten eller operationsbädden förekom däremot inte som aktiva förebyggande omvårdnadsåtgärder. Klinisk betydelse: Studien önskar lyfta fram ett viktigt omvårdnadsområde för specialistsjuksköterskor verksamma inom perioperativ vård. Studieresultatet skulle kunna ligga till grund för utbildningsinsatser och utformandet av lokala arbetsrutiner gällande värmebevarande omvårdnadsåtgärder. / Background: During perioperative care multiple risks exist for the patient to develop accidental hypothermia. This can cause increased morbidity, unnecessary patient suffering, prolonged recovery time and subsequently increased costs for the society. Perioperative nursing care involves several warmth preserving interventions to prevent inadvertent hypothermia. Objective: The aim of this study was to describe the perioperative specialist nurses warmth preserving nursing interventions in perioperative care. Method: A study with descriptive analyses has been performed. Data was collected through a structured interview guide. A total of 36 specialist nurses participated in the study. Result: The specialist nurses’ warmth preserving interventions consisted of both passive and active interventions where three were more distinctive; to use forced air warming blankets, to give warm intravenous and/or irrigation fluid and to avoid unnecessary exposure of the patient. Warmth preserving nursing interventions was well documented within the perioperative nursing team. Temperature monitoring was not routinely performed. Conclusion:. Several active and passive warmth preserving interventions were carried out, even though local and national guidelines regarding warmth preserving interentions were missing. Prewarming of patient or operating table was not implemented as active preventative measures. Clinical significance: This study wishes to aid in the ongoing work of improving perioperative care by giving focus to an important area within nursing. The study result will hopefully encourage to further education and to the development of local guidelines regarding warmth preserving interventions.

Bakgrund: Alla patienter som opereras i generell anestesi löper risk för perioperativ hypotermi. Obehandlad hypotermi kan leda till fysiologiska komplikationer och orsaka lidande för patienten och utgör en risk för patientens säkerhet samt ökade vårdkostnader. Enligt den teoretiska modellen Perioperative Patient Focused Model ansvarar operationssjuksköterskan för säker vård och behöver förebygga och behandla perioperativ hypotermi. Det finns olika metoder för att förhindra hypotermi, det saknas dock tillräcklig kunskap om dessa bland vårdpersonal och därför finns ett behov av att sammanställa och utvärdera den aktuella evidensen av perioperativ hypotermiprevention. Syfte: Sammanställa olika metoder och deras effektivitet för förebyggande av perioperativ hypotermi hos vuxna patienter i generell anestesi. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med systematisk ansats baserad på 22 kvantitativa randomiserade kontrollstudier analyserade med hjälp av narrativ syntes. Resultat: Aktiva metoder för hypotermiprevention är effektivare än passiva metoder, där varmluftstäcke var den effektivaste metoden. Andra effektiva metoder, speciellt när överkroppen inte kan täckas intraoperativt, är värmemadrass samt värmda infusionsvätskor. Samtidigt pekar resultatet på att flera olika metoder bör användas tillsammans, varav minst en aktiv metod, och alla patienter oavsett ingrepp har nytta av att få preoperativ uppvärmning. Slutsats: Även om det är svårt att helt förhindra perioperativ hypotermi hos alla patienter är det möjligt att förebygga och begränsa dess omfattning genom att kombinera olika befintliga metoder baserat på operationssjuksköterskans perioperativa bedömning av patienten. / Background: All patients who undergo surgery under general anesthesia are at risk of perioperative hypothermia. Untreated hypothermia can lead to physiological complications and cause suffering for the patient, thereby posing a risk to the patient's safety, as well as increased healthcare costs. According to the Perioperative Patient Focus Model the operating room (OR) nurse must provide safe care and thereby prevent and treat perioperative hypothermia. There are various methods to prevent hypothermia, however, there is a lack of sufficient knowledge about these among healthcare personnel and therefore there is a need to compile and evaluate the current evidence of perioperative hypothermia prevention. Aim: To compile different methods and their effectiveness for the prevention of perioperative hypothermia in adult patients under general anesthesia.  Method: Descriptive literature study with a systematic approach based on 22 quantitative randomized control trials analyzed using narrative synthesis. Results: Active methods of hypothermia prevention are more effective than passive methods, forced air blanket being the most effective method. Other effective methods, especially when the upper body cannot be covered intraoperatively, are heating mattresses and warmed infusion fluids. At the same time, the results indicate that several different methods should be used together, of which at least one active method, and all patients, regardless of surgery intervention, benefit from preoperative warming. Conclusion: Although it is difficult to completely prevent perioperative hypothermia in all patients, it is possible to prevent and limit the extent by combining different existing methods based on the operating nurse's perioperative assessment of the patient.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att mellan 32–90% av patienter som genomgått någon form av kirurgi utvecklar oavsiktlig hypotermi perioperativt. Ofta har patienterna redan mild hypotermi vid ankomst till operationssalen. De perioperativt verksamma specialistsjuksköterskorna har ett gemensamt ansvar att förhindra samt åtgärda oavsiktlig nedkylning av patienten perioperativt. Trots mycket forskning om hypotermi och dess konsekvenser visar studier på att det finns kunskapsluckor inom ämnet hos specialistsjuksköterskor som ingår i operationsteamet. Vidare finns det för närvarande inga svenska nationella riktlinjer för värmebevarande åtgärder under kirurgi utan mer övergripande rekommendationer om vikten av att upprätthålla patientens temperatur.  Syfte: Att beskriva hur specialistsjuksköterskor inom dagkirurgi arbetar för att bibehålla normotermi hos patienten.  Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semi-strukturerade intervjuer med tio specialistsjuksköterskor på två operationsavdelningar med dagkirurgisk verksamhet. Datan analyserades med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: beslut om värmebevarande åtgärder, förutsättningar för att förebygga perioperativ hypotermi och viljan att göra gott. Kategorierna hade sammanlagt åtta tillhörande subkategorier.   Slutsats: Specialistsjuksköterskans arbete för att bibehålla normotermi hos patienten var komplext där många olika faktorer spelade in. Det fanns goda kunskaper om perioperativ hypotermi och värmebevarande åtgärder i operationsteamet. Resultatet synliggjorde dock att arbetet i att förebygga perioperativ hypotermi inte alltid baserades på evidens och att det inte fanns tillräckligt med beslutsunderstöd för värmebevarande åtgärder. / Background: Previous research shows that 32–90% of patients who have undergone some sort of surgery develop accidental perioperative hypothermia. Often, patients already have mild hypothermia upon arrival at the operating room. The perioperative specialist nurses have a shared responsibility to prevent and treat unintended cooling of the patient. Despite a lot of research on hypothermia and its consequences, studies show that there are knowledge gaps within the subject in specialist nurses who are part of the surgical team. Furthermore, there are currently no Swedish national guidelines for perioperative heat conservation measures during surgery, but more general recommendations on the importance of maintaining the patient’s temperature. Aim: To describe how specialist nurses in ambulatory surgery work to maintain normothermia in the patient. Method: Qualitative interview with inductive approach. Semi-structured interviews with ten specialist nurses at two ambulatory surgery departments. The data were analyzed with manifest content analysis according to Graneheim and Lundman.  Results: The results revealed three categories: decisions on heat conservation measures, conditions for preventing perioperative hypothermia and a desire to do good. The categories had a total of eight associated subcategories.  Conclusion: The specialist nurse’s work to maintain normothermia in the patient was complex in which many different factors came into play. There was a good knowledge of perioperative hypothermia and heat conservation measures in the surgical team. However, the results showed that the work in preventing perioperative hypothermia was not always based on evidence and that there was not enough basis for decision for perioperative heat conservation measures.

Bakgrund: Hypotermi definieras som en kärntemperatur under 36 grader och är en vanlig komplikation i samband med anestesi. Hypotermi vid kirurgi är förknippat med ökad mortalitet och kan leda till komplikationer som innebär lidande, förlänger tid för återhämtning och orsakar ökade vårdrelaterade kostnader. Komplikationer på grund av hypotermi är exempelvis försämrad sårläkning, ökad risk för blödning och ökad incidens av infektioner. För många patienter innebär det ett lidande att frysa eftersom att vara kall är förknippat med känslor av utsatthet, sårbarhet och att få sämre vård. Olika metoder och hjälpmedel för att förhindra att hypotermi uppstår under anestesi finns att tillgå. I Sverige saknas specifika riktlinjer på nationell nivå. Forskning har visat att följsamheten till lokala riktlinjer är låg. Patienten behöver hjälp med att bibehålla adekvat kroppstemperatur och här har anestesisjuksköterskan en viktig uppgift. Syfte: Syftet var att sammanställa tillgängliga interventioner för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi.  Metod: En strukturerad litteraturöversikt med narrativ analys genomfördes. Informationssökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Tre grupper av värmebevarande metoder identifierades: aktiv, passiv och invasiv uppvärmning. Den mest förekommande metoden var aktiv värmning med forced-air warming, som också verkade vara den mest effektiva metoden för att bibehålla normal kroppstemperatur och förhindra hypotermi. Skillnaderna i effektivitet mellan metoderna varierade. Ingen aktiv eller passiv metod förhindrade hypotermi helt. Slutsats: Trots att effektiva metoder för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi finns och används är incidensen av hypotermi hög. Ytterligare forskning behövs för att undersöka orsaker till den höga incidensen. / Bakgrund: Hypotermi definieras som en kärntemperatur under 36 grader och är en vanlig komplikation i samband med anestesi. Hypotermi under operation är förknippad med ökad dödlighet och kan leda till komplikationer som skapar lidande, förlänger återhämtningstiden och orsakar ökade vårdrelaterade kostnader. Komplikationer på grund av hypotermi är till exempel försämrad sårläkning, ökad blödningsrisk och ökad förekomst av infektioner. För många patienter innebär frysning lidande eftersom förkylning är förknippad med känslor av exponering, sårbarhet och att få sämre vård. Olika metoder och hjälpmedel finns tillgängliga för att förhindra hypotermi uppstår under anestesi. I Sverige finns inga särskilda riktlinjer på nationell nivå. Forskning har visat att efterlevnaden av lokala riktlinjer är låg. Patienten behöver hjälp med att upprätthålla en tillräcklig kroppstemperatur, och här har anestesisjuksköterskan ett viktigt ansvar. Syfte: Målet var att sammanställa tillgängliga interventioner för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi. Metod: En strukturerad litteraturstudie med narrativ analys genomfördes. En informationssökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Tre grupper av värmebevarande metoder identifierades: aktiv, passiv och invasiv uppvärmning. Den vanligaste metoden var aktiv uppvärmning med påtvingad luftuppvärmning, vilket också visade sig vara den mest effektiva metoden för att upprätthålla normal kroppstemperatur och förhindra hypotermi. Skillnaderna i effektivitet mellan metoderna varierade dock. Ingen aktiv eller passiv metod förhindrade helt hypotermi. Slutsats: Även om effektiva metoder för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi finns och används, är förekomsten av hypotermi hög. Ytterligare forskning behövs för att undersöka orsakerna till den höga förekomsten. Sökord: Anestesi, kroppstemperatur, värmebevarande metoder, förebyggande och kontroll av hypotermi, oavsiktlig hypotermi, intraoperativ vård, kvantitativ, litteraturöversikt, perioperativ vård, kirurgi.